Nu är jag igång igen med träningen. Det är så ont och ömt på vissa punkter i mitt knä. Ingen molvärk utan mer akut smärta, framförallt när jag tränar att böja, för att inte tala om hur det känns när jag sen försöker gå. Usch det känns som om jag bara klagar och det gör jag ju faktiskt....Men jag behöver få klaga och gnälla, gör jag det skriftligt slipper ju människor omkring höra det hela tiden, det är ju ett eget val att läsa mitt gnäll. Det blir lite som en ventil som släpper ut både smärta och gnäll. Då mår jag bättre och blir gladare. Så var deppandet över för den här gången!
Killarna har vaknat och ätit frukost och är mitt uppe i nåt spel. Få se vad mer de tänker hitta på idag. Senare idag får vi Härnösandsbesök. Sonen ska få sällskap till slalombacken i Solberg i eftermiddag eller i morgon. Sen blir det parmesankyckling till middag. Vi ska fira vietnamesiskt nyår i efterskott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar