Empati

Min underbare pojke var i eftermiddags och hälsade på en tant som är svårt sjuk i Als. Hon kan bara ligga i sin säng, röra en tå lite, stackars människa vilket liv hon har nu. Alla besök värdesätter hon högt. I alla fall blir hon så glad varje gång min Sudd går dit och hälsar på.  Han pratar och berättar om skola, kompisar och vad han gör på fritiden. Idag hade han lovat att snart komma tillbaka och spela fiol för henne. Mamma som följde med sa att hon blev så glad så mungiporna åkte högt upp. Han fick också välja en porslinshund att ta med hem. Det blir ett fint minne för honom den dag hon inte finns mer. När han ska gå hem försöker han krama henne men han når inte så långt in över hennes säng, så då stryker han henne sakta över kinden och säger att han ska komma tillbaka igen! Under påsklovet kommer han nog att ta med fiolen och gå dit och spela för henne eftersom han lovat det. Han är medveten om att hon kanske inte lever så länge till, därför vill han gå tillbaka så fort som möjligt. Jag är så stolt över honom, han är så fantastisk fin och empatisk min älskade pojke.