Söndag kväll och det känns lite märkligt, nu borde jag vara i full färd med att förbereda jobb i morgon men så är inte fallet. När väckaren ringer är det bara sonen som ska upp och iväg...orättvist.....jag vill också....
Normalt tycker jag att det är jätteskönt att vara hemma men inte när jag måste, gillar också att ta sovmorgon men inte när andra måste kliva upp.
Trött på mitt gips är jag också. Det kliar under gipset så jag håller på att bli tokig, på såna ställen där det inte hjälper att sticka in nåt vasst och klia....aaaaaahhh....
Just nu längtar jag som besatt efter den 25 januari klockan 9.00....det är då jag blir av med gipset.
Jag vet att tiden kommer att gå fort men snälla kan den gå extra fort nu i alla fall för mig....
När jag lyssnar på killarna i sonens rum gissar jag att de också vill att tiden ska gå fort....de verkar inte så där jättesugna på skola i morgon....jag byter gärna med dem!
Det är rätt osannolikt egentligen att det är andra året i rad som jag inte kan vara med i terminsstarten, jag gillar inte att vara sjukskriven överhuvudtaget men framför allt inte i slutet eller början av terminer. Den här gången blev det båda delarna....inte bra. Det positiva är ju att jag kommer att kunna börja jobba i början av februari nån gång. Dit är det ju faktiskt inte så länge kvar!