Kylan har gett med sig lite, men det är fortfarande riktigt bitande kallt ute. Knäet värkte till nån gång emellanåt under dagen men det gick bättre än jag trodde. När jag skulle gå till bilen efter jobbet däremot, då började det göra riktigt ont igen. Tur att jag hade kryckor med mig! Väl hemma blev det vila i soffan framför skidskyttet, alldeles lagom ansträngande. Mamma kom med fika så jag fick bara njuta och ta det lugnt. Nu har det slutat göra så förtvivlat ont så jag törs röra mig igen. Det innebär att sonen har fått skjuts till Kubbe och i ugnen ligger sötpotatis som ska bli middag till mig och mamma.