På nåt sätt gick det att kliva upp i morse...men inte var det lätt. Någonstans efter lunch började hjärnan fungera något sånär. Vilken tur att vårt arbetslag gjorde ett sånt gediget arbete i våras och förberedde mycket inför hösten. Dessutom skrev vi ner en lista med allt som var kvar att göra och som vi måste ta tag i nu. Det gjorde att hjärnan inte behövde fungera fullt ut idag.
Under eftermiddagen ägnade jag mig dessutom åt mer praktiska göromål. Då fick den också vila, hjärnan alltså.
Fast dagen höll på att gå på tok direkt i morse. När jag kom till jobbet och skulle hälla kaffe ur vår perkulator upptäckte jag att den hade gått sönder....det rann kaffe ur den på ställen där det inte ska rinna kaffe. Som tur var fick vi låna förskolans till förmiddagskaffet.....sen åkte en skolkurir och köpte en ny åt oss. Utan kaffe....det går ju bara inte!
Sonen tränar ju-jutsu ikväll, mormor fick skjutsa. För ovanlighetens skull blev det inte jag som körde. Fast det fanns en anledning, jag hade nämligen annat för mig. En skjutbana en bit härifrån fick sig ett besök. Det är ju snart älgjakt så det vill till att kolla bössa...och skytt!
Tillsammans med en god vän åkte jag och pangade lite. Bössan gick klockrent, både med övningsammunition och den riktiga jaktammunitionen.
Det känns tryggt att veta inför den stundande jakten. Sen återstår väl att se hur mycket jag kommer ut i skogen. Men bössan går i alla fall som den ska, det är bara skytten som inte går riktigt....Fast sköt riktigt gjorde jag, tur att den förmågan inte påverkats.
Nu är axeln lite mör....den är inte van vid stötarna. Ändå stöter geväret inte som allra värst eftersom jag har ljuddämpare.
Skotten med den riktiga ammunitionen kändes dock rejält. Framförallt det allra sista skottet....när axeln redan började vara lite öm. Men vad gör väl det, att skjuta är väldigt roligt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar