Det här med att ha långtråkigt var visst inte så enkelt som jag trodde. Kanske är det så att man inte kan bestämma sig för att ha långtråkigt, fast jag hade det som mål igår kväll. Gudarna ska veta att jag verkligen försökte. Jag gjorde så lite som möjligt, slappade i soffan och slötittade på teveprogram jag inte tittar på i vanliga fall. Men det hjälpte inte...det blev aldrig långtråkigt. Istället var det bara mysigt att ligga vid eldens sken och snaska godis och inte göra någonting.

Idag inser jag att göra ingenting är bortom alla alternativ....skotta snö är en sak jag måste göra. Plötsligt förstår jag vilken tur jag har som får ta hand om snön själv. Det är ju supertråkigt så ena halvan av mitt mål den här helgen blir uppfyllt. Då är det bara lång som saknas....En tänkbar lösning är att ta en lång paus i soffan framför vinterstudion sen.
Då blir det ju långtråkigt till slut, om än inte samtidigt. Det får duga...fast jag är lite sugen på att baka semmelbullar men faller jag för den frestelsen så spricker ju planen helt och hållet....

Fast just nu börjar min nervositet att ta plats, hörde nyss av sonen. Han är ombytt och klar och meddelade att jag inte kommer att kunna få nåt svar av honom om jag hör av mig under dagen....undrar just när deras tävlingar kör igång? Skotta snö, knåda deg...det är nog bra terapi mot nervositet....bättre än vinterstudion....