Min högra axel talar om att nu kan älgjakten börja. Bössan är inskjuten och klar. Lite lagom öm sådär som den blir när man skjuter ett antal skott med jaktammunition och inte riktigt är van vid det. Men nu vet jag att bössan går som den ska, det är skytten det hänger på hädanefter (det var det i och för sig under inskjutningen också...).

Sonen fick också följa med, fast han slapp de "tunga skotten" och fick skjuta med övningsammunitionen jag tog med. Det var första gången han provade och skotten satt där de skulle, bra jobbat! Jag tror att han fick blodad tand med tanke på att han börjat plugga för jägarexamen på skolans elevens val. Det blir nog en jägare av honom också till slut....

Nu slappar jag i soffan ett tag och kollar lite teve för ovanlighetens skull den här tiden en vardagskväll. Det känns härligt lyxigt.