I måndags såg jag fram emot att komma på jobbet och få träffa alla elever igen. Tyvärr har sjukdomarna fortsatt den här veckan. Men jag tror och hoppas att det håller på att vända för nu har jag i alla fall 2/3 av klassen på plats. Idag när det är dymmelonsdag har vi pysslat tillsammans med förskoleklassen. Dymmelonsdag är ju en dag när man enligt gammal tradition inte ska föra oljud. Då passade det bra med pyssel, det har varit så lugnt och skönt med fokuserade barn som fulla av kreativ lust skapat hela dagen.

Efter jobbet slank jag in och hämtade ett paket som visade sig vara den dammsugare jag beställt till hallen. Nu laddas den för att få börja sin tjänstgöring imorgon. Antar att den längtar, det gör jag. Det känns toppen att kunna bli av med sand och grus som dras in i hallen innan det följer med runt i hela huset. 

När den var monterad dök mamma upp med några penséer. Trots den höga risken att de fryser planterade jag dem i en utekruka. Jag brukar nämligen alltid gå med blommor till pappas grav runt påsk så nu har jag chansat vilt. Men med tanke på den höga snövall som omgärdade gravstenen så kanske då är lite skyddade ändå och klarar sig undan frostdöden. 

Kvällen har också bjudit på en promenad i det härliga vädret, knäet klarade sig riktigt bra. Det är jag tacksam för, energin återvände verkligen efter den turen runt byn. 

Med lite kvalitetstid framför teven med det senaste USA-avsnittet om våra favoritagenter blev den här kvällen fullbordad. Bästa dymmelonsdagen på länge!

Vår nya hallkompis laddar upp!

Mamma kom med penséer så det fick bli en chansning att blommorna klarar sig på pappas grav.
Som traditionen bjuder ska det dit en kruka med blommor vid påsk.