Igår plockade sonen plötsligt ihop saker för att åka och tälta en natt med kompisar. Själv tyckte jag mest att det skulle kännas besvärligt men bekvämligheten är ju nåt som kommer med åldern så jag förstår att de tog chansen i det fina väder vår sommar bjuder oss på. Dessutom kommer jag faktiskt ihåg alla nätter jag själv tältat på festivaler, cykelsemestrar och vid andra tillfällen. Då kändes det inte alls besvärligt....så som sagt...bekvämligheten kommer med åldern.

Faktum är dock att jag till viss del kan känna mig avundsjuk på den där "inte besvärligt alls känslan" som i alla fall jag har tappat bort på vägen någonstans. Å andra sidan...been there...done that....

Nu är han i alla fall hemma igen, lagom trött. Av någon underlig anledning känner jag mig också trött fast jag sovit i min sköna säng hela natten...tur att jag har härliga stolar på altanen jag kan halvligga i under ett parasoll och njuta av vinden som fläktar. Lagom söndagssyssla.

Igår på kvällskvisten!

Här är det skönt ska ni veta!