Ärligt talat vet jag inte riktigt hur jag har klarat mig hittills. Något jag inte hade en aning om att jag behövde men som nu känns oumbärlig. Sonen han visst dock vad en mamma behöver (och hade längtat efter utan att veta om det). Jag pratar förstås om den värmefilt jag fick av sonen i julklapp. 

Snacka om en livets nödvändighet när man som jag är en frusenlort. Det enda problemet är att jag har ännu svårare att slita mig från mitt favorithörn!

Mysigt under värmefilten.

Casablanca!