När jag drog upp rullgardinen alldeles nyss och tittade ner mot macken såg det alldeles disigt ut i luften....något förvånande men sen såg jag att det var snö och inte dis. Tro om det faktiskt är så att snön är här för att stanna? Det skulle ju vara trevligt, hoppas bara att det fäster på isen under annars blir det farligt att gå och mycket lätt att halka. Tur att jag har dubbar, men för alla som inte har det gäller det att se upp.  

Med snöfallet kom julmyset ännu närmare, lusten att "jula" till det här hemma blev väldigt stark....men än är det för tidigt. Ett tag till blir det till att drömma, längta och kanske planera lite. Fast nu brukar ju jag inte planera så mycket, jag gör mest det jag känner för inför advent och jul....men just i år kan jag konstatera att jag känner för väldigt mycket.  

Om det är för tidigt att "jula" så är en eld i braskaminen, tända ljus och gott kaffe inte fy skam det heller. I lyktan på bron tände jag också ett ljus, det lyser för pappa idag, fjorton år av saknad. Åren har verkligen gått snabbt, det märks framförallt när jag tittar på sonen som var fyra år när pappas kropp inte orkade längre, nu är han en vuxen ung man med hela världen för sina fötter. 

På tal om sonen, igår kväll hade jag ett långt samtal med honom då han ska presentera ett arbete och ville ha lite feedback på det. Under det en och en halv timme långa samtalet hann vi med att diskutera annat än skoljobb också, bland annat längtan efter glögg, mammas mat och en del snack om Star Wars.....

December har alla förutsättningar att bli en önskemånad både vad gäller mat, jul, ljus, umgänge med familj, vänner och släkt och naturligtvis premiären på den nya Star Wars filmen (som vi ska se i London). Men vi tar månaden som den kommer, en sak i taget och om än inte allt blir som man tänkt får man ta det som det blir. Om tio dagar anländer sonen till resecentrum för ett efterlängtat lov...