När jag vaknade i morse var det plusgrader, så härligt. Det innebär att snön töar undan med större hastighet än när minusgraderna härjar nattetid och på morgonen. Sånt gör mig glad, liksom många andra saker just nu. Att kunna sitta på bron och filosofera i solen är en sån sak.

Talgoxarna som kvittrande flyger runt huset, till och med skatornas kraxande skratt gör mig glad. För att inte tala om det härliga porlande man kan lyssna till när man sitter ute i solen och hör hur den sista snön på taket smälter undan och hamnar i hängrännor och stuprör.

Det speciella knastrande som uppstår när bilar kör runt på de av grus täckta gatorna, luften som fylls av torrt damm och gör att det knastrar mellan tänderna om man glömmer att stänga munnen när bilar kör förbi. Till och med den lite småäckliga doften av gammalt hundbajs som kommer fram i takt med att snön drar sig tillbaka gör mig glad...allt på grund av att det är ett sånt tydligt tecken att våren är på väg.

Nu är det slut på promenader över tjärnen. 

Oops, hittade tårtrester på balkongen....den smakar nog inte så gott längre....