Ett STORT påskägg fyllt med ostringar med chilismak....vi har hittat en ny favorit!

Här är mackorna sonen bjöd på med pesto, pepparsalami, mozarella och chiliost! Mycket kryddstarka och goda!

Jag har precis kommit ut ur bastun, lyssnar till sonen som är på övervåningen och lagar varma mackor. Det känns skönt att bara få slappa och veta att det blir lite skärtorsdagsmat om en stund.

Nu har jag kastat mig ner i soffan efter att ha varit och tränat mitt knä. Det värker och gör ont så jag tänker unna mig en stunds vila.
Skoldagen var bra, roliga aktiviteter och sen lite film innan dagen tog slut. Jag hoppas att alla barn får vara friska på lovet och njuta av att äta påskgodis och vara lediga.
Själv känner jag det som om luften gått ur mig, bara tanken på att laga middag eller överhuvudtaget göra någonting känns nästan oöverkomligt. Fast jag skulle tro att det känns bättre efter att ha slappat i soffan ett tag.
Lite ny energi i form av en jordgubbssmoothie är inte helt fel det heller....

Idag har jag varit på en intressant föreläsning, "Bedömning för lärande", startskottet på ett arbete som utgår från skolans uppdrag och kommer att pågå under flera års tid. En toppendag helt enkelt.

När vi skulle äta lunch drabbades jag dock av panik...min börs var borta....den fanns inte i väskan och inte i en enda ficka....Med kallsvett i pannan gick jag så fort jag kunde till bilen, där låg den så fint på förarsätet och väntade på mig. Jag hade lagt i från mig den efter att ha betalat parkeringsavgiften, förmodligen när jag sträckte mig efter väskan. Sen glömde jag bort att ta med den.
Jag drog en lättnadens suck och sen kunde jag verkligen njuta av en god lunch i lugn och ro. Medan jag letade börs hade mina snälla kollegor betalat min mat så det var bara för mig att ta för mig och sätta mig till bords och äta.

När kursen var slut betalade jag mina vitvaror....vips så hade ett antal tusenlappar bytt ägare. Himmel vad det är lätt att göra av med pengar......

Nu sitter jag i soffan och slöar med knäet högt, sonen kommer precis inramlande från sin träning, så nu ska jag umgås med honom en stund....kanske äta av jordgubbarna jag köpte idag.

Nu ska jag fylla på gnällkvoten lite grann igen. Klockan är bara halv nio men jag måste säga att jag funderar på att lägga mig i sängen. Mitt knä värker så jag tror jag ska bli tokig....funderar allvarligt på att ta en värktablett...men eftersom jag vet hur jag blir känns det tryggast att se till att jag ligger i sängen innan flygturen börjar....
Jag behöver inte ens nån kvast för att flyga....det räcker med ett litet piller som egentligen inte alls är särskilt starkt. Men jag tror att jag struntar i att flyga, det få hellre göra ont. Gillar inte känslan av att inte ha full kontroll.

Det är underbart skönt att ha det städat i alla fall, ikväll slipper jag skrapa av fötterna när jag lägger mig. Vilken skön känsla......dammsugarmonstret slukade allt som kom i dess väg. När det är sonen som dammsuger blir det dessutom extra bra gjort....han är mycket noggrannare än vad jag är. Snart börjar dock perioden när städningen kommer att få ligga på is, då blir det till att skrapa av fötterna varje kväll....Så i kväll tänker jag njuta av att skrutta runt barfota utan skräp under tårna........

Det blev middag till slut. Stekt potatis med lök, chili, timjan, rosmarin och ruccola. Till det chorizo med ost gratinerad i ugnen.

Nu säger kroppen stopp, det räcker för idag. Jag har haft en bra dag på arbetet men mitt knä har gjort ont hela dagen. Därför åkte jag hem en kort stund och vilade knäet innan det var dags för sjukgymnastik. Efter fyrtio minuters hårdkörning där tog jag mitt trötta, onda knä med mig och åkte hem.

Hemma i huset behövdes det dammsugas, så sonen drog runt den besten och jag följde efter med såpvatten och torkade golven.
Nu luktar det fräscht av såpa i vårt hus, påsken kan komma! I morgon ska jag på kurs hela dagen och sen är det ju skärtorsdag. Fattar inte riktigt att veckorna mellan de två loven redan har gått.

Alldeles strax ska jag börja med middagen. Helst skulle jag vilja knäppa med fingrarna och så skulle den stå serverad på bordet....men sån tur har jag inte. Arbetsfördelningen just nu ser ut som så, att jag lagar middag, sonen gör läxa.

Som vanligt rivstartade veckan. Full fart i skolan, hem och släppte in vitvarorna i garaget och sen åkte jag till stan. Först uträttade jag en del ärenden, efter det hade ju-justuklubben årsmöte....och hur det nu gick till så upptäckte jag att jag blev invald i styrelsen.....Efter ett första kort styrelsemöte tillföll sekreterarlotten mig. Så nu vet jag vad jag gör var fjärde vecka när sonen tränar, då är det styrelsemöte. Men det var som en av de övriga i styrelsen sa: Du kan lika gärna vara med, du är ju jämt här ändå....

Mitt knä har värkt rejält under dagens andra halva. Det är verkligen jättejobbigt att gå på stan. Det gör så ont i knäet och sen börjar det värka under foten och lite överallt, följden blir att jag haltar väldigt mycket. Nu gör det inte riktigt lika ont längre för årsmötet höll på en och en halv timme så då fick jag vila....det enda som hände då var att jag fick träsmak i baken i stället.

Äntligen är jag hemma i lugn och ro, jag ska slappa framför teven och varva ner ett tag innan jag dyker i säng.
I morgon är det en ny dag, först biblioteksjobb och sen ska jag upp till min klass.

God lax och pressad potatis har lagt sig tillrätta i magen. Mätt och nöjd har jag slagit mig ner i soffan för att slappa en stund och vila mitt knä. Om ett tag ska jag förbereda morgondagens jobb. Men än unnar jag mig en stunds vila.

Idag har jag förutom att fixa lite med tvätten passat på att baka lite kakor så att vi i alla fall har några nu när det blir påsk snart. Jag gav bort lite kakor också, dels till mamma, dels till björkrismannen! Det blev rätt många, runt 45 stycken. Receptet har jag fått av en mycket god vän i Östersund. Tyvärr hade jag inte alla de rätta ingredienserna hemma så jag fick improvisera lite. Men resultatet blev supergott! Vet inte vad kakorna heter men min mamma sa att hon har ett liknande recept som heter Falska biskvier, så det får bli kakornas namn! De är i alla fall himmelskt goda!!!

Ja i morse räckte det med att titta ut genom fönstret för att vårkänslorna skulle försvinna....stora fina lapphandskar singlade ner, tätt, tätt. Ett rejält lager med snö täcker allt utomhus, det blir till att sopa fram bilen om den behöver användas.

Fördelen med snön är ju att den trots allt äter på den som ligger kvar i högar här och där. Sen är det ju bara april, första april dessutom.
Undrar just hur många aprilskämt som dyker upp idag? Märker att hur man skämtar med varandra har ändrats med tiden.  I stället för att lura varandra med ord, saker som hänt, vad man kan göra o.s.v. är det numera många som manipulerar mat och dryck och gör mer bus istället, kladdar ner handtag etc.

Tiderna förändras så det är väl inte konstigt att även sätten att skämta förändras...från början gick skämten i Sverige mest ut på att få folk att gå dumma ärenden. Sedan i och med mediernas framfart ändrades sätten hur man kunde skämta, plötsligt nådde man ut till en stor del av svenska folket.
Fortfarande tycker jag att ett klassiskt aprilskämt som balanserar på gränsen för vad man kan tro på eller inte är absolut roligast.

Earth hour!

Kyckling Satay

Nu har vi precis ätit middag. Det blev en god Satay. Jag slappar framför teven en stund i väntan på att tvätten blir klar. Sonen sticker ut och cyklar med en kompis!

Några vårtecken!

Några små krokusar på väg att blomma i rabatten.

En liten vårplantering på bron.

Min tonåring sitter i solen och läser.

"Gardinknopparna" stack precis upp ut snön för en vecka sen.

Idag är det strålande väder utomhus. Jag vaknade tidigt med huvudvärk så jag tog en tablett och somnade om....länge. När jag sen vaknade till fick jag erbjudande om att hänga med ut i skogen idag, men just då kände jag mig inte riktigt på G. Men för alla som kommit upp i tid och ut i naturen kommer det här att bli en toppendag.

Jag gjorde mig en kaffemugg och läste tidningen i stället. Då såg jag att renoveringen av simhallen här i Bredbyn skjuts på framtiden...igen....varför blir jag inte förvånad?

Jättetrist, det finns pengar att pumpa in i företag som har tagit sig an projekt dömda att misslyckas på förhand, men inte att se till att våra barn och ungdomar får chansen att bli simkunniga. Prioriteringsordningen i kommunen  kan verkligen ifrågasättas.

Eleverna från kommunens ytterområden ska med buss ta sig till de simhallar som finns kvar...och det blir inte särskilt ofta....
Där får de en period öva sig i att simma och livrädda. Sen när de anses kunna det, blir det inte fler badtillfällen. Ingen mängdträning så att färdigheterna upprätthålls.

Antalet timmar i veckan är ju konstant och ska räcka till många elever, så det är ju inte konstigt att man inte får bada ofta när det finns så få simhallar som fungerar. Dessutom är det en tidsfråga. Tiden det tar att åka en mil eller fyra mil är stor.
Men det är ju förstås mest en ekonomisk fråga. Pengar är ju det allt handlar om hela tiden, eller snarare på hur de hanteras i kommunen......

Trots strålande sol utomhus med löften om en härlig tid blir jag beklämd, för min känsla är att ansvariga i kommunen sakta men säkert monterar ner landsbygden och gör det svårt för människor att bo här. Världsklass-bullshit!!

Jag har en egenhet som jag delar med i alla fall vissa av mina släktingar. När det blir kväll och jag börjar bli trött kan jag inte ha sockar på mig. Det är precis som om fötterna skriker åt mig att ta av dem. Denna speciella egenhet visar sig framförallt när jag är hemma, tack och lov. Ännu har jag inte fått det stora behovet att slita av mig dem ute bland folk....
Jag ska väl i och för sig vara glad att det bara är sockarna jag inte står ut med att ha på mig...

Nu har jag i alla fall nått det stadiet....socks off!!

Kvällens plockmiddag!

Ja, jösses vad snabbt den här skolveckan gick. Den avslutades med dans och skratt men vi konstaterade att vi nog ska gå till gympan nästa gång vi ska dansa så vi får mer plats...men roligt hade vi! Planerade det vänskapstema vi ska börja med efter påsklovet gjorde vi också....nu är det bara jag som ska skriva ner alla goda idéer vi pratade om.

När jag sen kom in genom dörren hemma för att byta om till träningskläder, möttes jag av sonen som plockat upp, duschat och bytt kläder efter skoldagens utflykt. Dammsög hallmattan så att gruset försvann hade han också gjort! Vilken fantastisk pojke jag har!!

Tränade så hårt jag orkade på sjukgymnastiken....när jag kom hem och hade suttit en stund värkte knäet nåt infernaliskt. Men jag, en kall Stella och att långt bastubad gjorde att det kändes bättre.

Nu sitter jag vid köksbordet med köttbullar i ugnen, rockmusik i högtalarna och ska alldeles strax förbereda resten av middagen. Det blir plockmat ikväll också. Olika ostar i kuber, vitlöksbröd, grönsaker i plockbitar och förstås köttbullar då....mer än så orkar jag inte med ikväll. Mätta blir vi i vilket fall!

Jag kom hem från jobbet vid halv sex, hungrig och trött och funderade som bäst på vad vi skulle få till middag. Öppnar dörren och en ljuvlig doft möter mig. Doften av nylagad mat. Det var min mamma som visste att jag skulle komma hem vid den tiden som hade lagat middag. Goda ugnsstekta potatishalvor med timjan och köttfärsschnitzlar med vitlökssmör! Snacka om lyxig vardagsmiddag. God sallad serverades också även om det inte är med på bilden.

Efter middagen satte jag mig med en del jobb ett tag igen, satt och småfrös där jag jobbade, då slog vi igång bastun så nu ligger jag nybastad i soffan och tittar på Antikrundan. Mitt knä värker rejält, men nu behöver jag inte göra så mycket mer i kväll. Imorgon är det fredag och helg igen, då finns det lite tid att ta tag i allt som växer på hög här hemma. Men ikväll blir det inte mer.