Midsommarafton bjuder på härligt väder. Varmt och skönt redan i morse. Nu har de grå molnen skingrats och solen tittar fram. Det kommer att bli en strålande dag.

Vi kommer att ha en lugn och skön dag, god mat och slappande på altanen står på programmet. Men vi tjuvstartade firandet i går kväll. Efter en tur till stan på eftermiddagen där Sudden var till optikern kom vi hem till ett hus som inte var lika tomt som när vi åkte. Våra midsommargäster hade anlänt medan vi var borta. 

Så nu blir det firande i dagarna tre!

Glad midsommar!!

Att få den här dagen att gå har verkligen inte varit något problem. I förmiddags bjöd vi vår granne på födelsedagsuppvaktning i vårt hus och firade att han hade fyllt 80 år. Efter att ha gofikat en stund åkte jag ut till härbret där jag fick hjälp att byta trasiga vattenkopplingar. Nu ska det fungera igen...dessutom vet jag hur vi ska göra för att undvika att de går sönder igen....

Sen tog jag tag i den...penseln....fast inte var det med nån större glädje. Jag hade mycket hellre legat i hängmattan. Nu har jag målat lite till i alla fall. Om jag vaknar i rimlig tid i morgon målar jag ett varv till. Men jag tänker inte ställa någon väckare. Efter lunch ska vi ner till stan....sonen ska till optikern. Det innebär att senast halv elva måste jag börja måla annars får det bli en annan dag. Förmodligen blir det en annan dag.

Lite dåligt samvete har jag den här veckan och det har inte med målning att göra. Jag har inte varit hos sjukgymnasten och tränat någonting alls.....men jag tröstar mig med att jag har klippt gräset, promenerat och.... ja vadå? (Firat min granne som fyllde femtio). Dessutom har jag gått i trappan hemma många gånger upp och ner....det är ju också träning. Men nästa vecka då är det slut med mina latmansfasoner. Då ska jag träna igen på sjukgymnastiken......många gånger.

Utanför fönstret dansar myggorna....jag tycker att de är många och stickiga. Tack och lov är de på rätt sida om fönstret. I alla fall i vårt hus. Nyss kom vi från ett hus där myggorna dansade även inomhus....mitt nya namn...Katarina myggdräparen....

Sonen kom hem som ny efter det besöket. Kortklippt...bitvis rakad (några mm kvar). Förhoppningsvis slutar hårbotten att klia så förfärligt nu när det är varmt ute....han har ju så tjockt hår så värmen blir jobbig.
Nu tänker jag läsa min nya mattidning som kom med posten idag....hoppas den bjuder på rolig matinspiration. Fast då blir jag säkert hungrig...då blir det svårt att sova.....då kommer jag definitivt inte upp i tid så jag kan måla nåt i morgon.

Hitta ursäkter för att slippa greppa penseln är jag ju bra på i alla fall....

Idag känner jag mig äldre än min 49 år kan jag lova. Ligger och funderar över vad det är som har fått mina fötter, ben och framför allt mitt knä att värka så? Jag tycker inte att jag gjorde något speciellt igår. En kort resumé över gårdagen skulle se ut så här: frukost, stadsbesök där jag uträttade ärenden, hem, lunch, körde grejor till loppis, fika, datorjobb, middag, promenad, vila i hängmattan samt gräsklippning. Inget anmärkningsvärt alltså....men ont gör det likafullt.
Nåja, det är bara att bita ihop så blir det nog bättre så småningom.

Är det bara jag som tycker att det blåser jämt numera? Eller tycker jag det bara för att jag väntar på en relativt vindstilla dag? Jag hade tänkt försöka måla lite idag men tyvärr blåser det för mycket för att det ska vara riktigt enkelt. Det är så svårt att lägga ut täckpappen och få den att stanna kvar. Dessutom har färgdroppar en benägenhet att blåsa iväg dit de inte ska.....

Nyss var det björnar, nu är det hundar. Ser på nyheterna och nu är det valuppfödning i Polen som bedrivs under vidriga former för tikarna. Tikarna är instängda i burar och deras enda uppgift är att föda fram kull på kull av valpar. Smygfilmade bilder på totalt utmattade hundar i burar visas upp. Tänk att det aldrig tar slut, det kommer alltid fram nya saker om djur och människor som behandlas illa. Hur kan människor vara så kalla och onda?

Några som inte behandlar människor illa är Blue Dragon Children´s Foundation som arbetar för att frita och återföra kidnappade barn och ungdomar i Vietnam till sina familjer. Ungdomar som utnyttjas i olika former av fabriker och till prostitution. Organisationen gör ett fantastiskt jobb och arbetar mot trafficking på ett synnerligen effektivt sätt. Det är en glädje att följa deras arbete och se hur ofta de lyckas i sina ansträngningar. När människors ondska blir alltför påtaglig brukar jag läsa deras berättelser för att påminna mig om att det finns goda krafter i vår värld också.

Nu väntar jag på att dagens första tvätt ska bli klar, under tiden ska jag nog ta mig lite frukost och kanske en värktablett...eller inte....blir ju som bekant hög på dem och mår illa....ska nog låta bli trots allt. Bättre att ha ont än att må dåligt på grund av tabletterna.

Den här dagen började precis som en söndag ska. Sovmorgon, kaffe på säng och sen en lugn skön förmiddagspromenad. Efter att ha fortsatt slappa här hemma kom en av mina vänner förbi med en fönsterskrapa som jag skulle få testa. En sån där batteridriven som nästan gör jobbet själv....
Sagt och gjort, eftersom jag vet att hon använder den allt som oftast, var det säkrast att sätta igång direkt.

Att putsa alla fönster på utsidan gick väldigt snabbt men det gick ju inte att stoppa där. För att få njuta av ett skinande rent resultat behövde även insidan putsas. Men det är ju inte riktigt lika enkelt eftersom där finns en massa saker i på fönsterbänkarna....men till slut var det klart också, så nu kan jag gå runt i hela huset och titta ut igen, genom alla fönster!

Under hela den här processen pågick felsökning parallellt....internet till sonens stationära dator hade nämligen slutat fungera. Det fungerade senast i  morse kvart över tre.....men när datorn slogs på igen mitt på dagen var det dött. Till slut hade vi genom uteslutningsmetoden kommit fram till att det förmodligen var hans nätverkskort som krånglade. Efter ett telefonsamtal , en avinstallation och sedan omstart av datorn hade han löst problemet. Tänk om allt kunde vara så enkelt.

Nu blir det latmansmiddag om en stund....pommes, nuggets och chili cheese....

Jag borde nog ha haft nån liten hållhake på mig själv. Till exempel att hängmattan inte skulle fått komma upp förrän jag hade målat färdigt i växthuset. Men eftersom hängmattan hänger där den hänger har jag legat där varje solig stund idag. Trots att det inte är färdigmålat...

Sen har jag ett helt vedförråd att tömma för där ska jag också måla....det har jag inte heller gjort nåt åt. Men vet ni vad....jag mår inte dåligt över det för fem öre.....njuter till fullo av att göra ingenting.

Det där med att ha målat allt som ska målas före midsommar håller inte....i alla fall inte hos mig och i år.

Vaknade med känslan av lätt stress. Började tänka igenom vad jag måste hinna med nu när det är helg. Då kom jag på det, jag har semester....det är ingenting jag måste hinna med bara för att det är helg. Jag kan göra det på måndag eller tisdag eller....Så skönt det kändes när det sjönk in i medvetandet.

Det som är märkligt är att jag inte tycker att jag har känt mig stressad under helgerna medan terminen pågick, men antar att det har varit så ändå. Den farliga aspekten på stress....man märker oftast inte att stressfaktorn är så hög som den är....tur att jag upptäckte det idag så att jag kan slänga bort allt stressande nu ett tag. Sonen har nog lite rätt i sina iakttagelser där han tycker att jag jobbat mer än förut under läsåret som gått. Han tycker att jag alltid suttit vid datorn och jobbat...eller läst nåt eller....

Hängmattan hade varit ett perfekt ställe att lägga sig idag om nu inte värmen hade lyst med sin frånvaro, men jag har ju soffor att ligga i. Vilken tur!

I lokaltidningen står bland annat om: en snart nittioårig kvinna som är för frisk för att få plats på servicehus, de senaste vintrarnas tågkaos som väntas fortsätta flera år till,  att bygget av E4-tunneln genom stan återigen skjuts på framtiden, att lyxfartygen som skulle lägga till i hamnen har lyst med sin frånvaro de senaste åren. Ett litet axplock från lokalblaskan.

Med lokaltidningen följde också en sommarbilaga som visar på allt som finns att se och uppleva här i Ångermanland. Vilka fantastiska skatter det finns att utforska här hemma. Det skulle vara möjligt att se något nytt varje dag och ändå ha massor kvar till nästa sommar.

Nyhetsmorgon rapporterar om den otäcka knockouten som Frida Wallberg drabbades av igår. Nu är det bekräftat att hon har drabbats av hjärnblödning och blivit opererad inatt. Hoppas verkligen att hon blir frisk igen!

I nyhetsmorgon diskuteras också kungens irritation när han fick frågor om varför han behövde extrapengar för att renovera ett slott som allmänheten inte har tillträde till. Man kan tycka att apanaget borde räcka till....Samt Madeleines, förmodligen i affekt skrivna, meddelande på facebook där hon reagerade över att det publicerats bilder av henne och Chris på smekmånaden. Kanske både kungen och Madeleine skulle behöva en bättre medierådgivare....eller så måste de börja lyssna på honom.

Nu tänker jag lyssna till min inre röst att göra ingenting...men kanske en liten promenad ändå skulle sitta fint!

Jag undrar så hur den här sommaren ska bli...jag har nämligen gjort någonting som aldrig har hänt förut....Jag har sorterat bland alla papper och annat i min jobbarväska innan jag ställde undan den. Jag som alltid brukar mötas av ett papperskaos när jag tar fram väskan i augusti. Men så kommer det inte att bli det här året.

Tanken att jag kommer att bli totalt förvirrad när jag tar fram väskan igen och finner den städad slog mig precis....undrar om det var så klokt att frångå en tradition att inte sortera....Men nu är det för sent, gjort är gjort. Det kan ju förstås tänkas att jag startat en ny tradition...fast det vet jag ju inte förrän om drygt ett år...då får vi se om jag har sorterat papper igen.

Dessutom har jag det här året städat alla lådor, skåp och postfack på jobbet. Sorterat in i pärmar och sett till att det blev ordning och reda bland mina saker. Där finns ju också en överhängande risk....att jag inte hittar allt när hösten kommer eftersom det inte ligger i en enda oreda längre.
Fast nog måste jag erkänna att jag känner mig lite duktig....undrar om det kan ha att göra med att jag snart ska fylla 50? Då kanske det är dags att börja sortera även om man inte gjort det förut....

Nog är det bra märkvärdigt det här med vänskap, trots att tiden mellan träffar kan var väldigt lång ibland...alltför lång om någon frågar mig....så känns det inte som att det var så länge när man väl ses.
Känslan att månader förvandlas till dagar sker på ett litet kick!
Igår kväll var ett sånt gyllene tillfälle, tyvärr tar stunden slut alldeles för fort.....det gäller nu bara att se till att det inte handlar om månader (eller år) igen....

Ute är det några regniga dagar. Även om jag hellre har värme och solsken så behöver naturen verkligen lite väta. Det värsta med regnet är väl att jag fryser om tårna och måste ta på mig sockar....ett inte alltför stort problem alltså.
Idag ska jag åka upp till skolan ett tag på förmiddagen. Det är några timmars jobb kvar att göra, sen är det semester. Det känns härligt! Då hoppas jag att vädret ändrats så att jag kan ta av mig sockarna igen.....

En annan sak som gör att jag vill att det ska sluta regna är att sonen skulle ha fått hem sitt skrivbord igår men eftersom det regnade rätt kraftigt var det inte att tänka på....risken är väl att vädret är likadant den här eftermiddagen men jag hoppas att det är uppehåll någon timme i alla fall.....
I går började han att röja ur de gamla hurtsarna i sitt rum. Mycket av det utsorterade har han tänkt att jag ska få ta med till skolan så att eleverna där får glädje av det. En liten hög med minnessaker ska sparas och rätt mycket visade sig vara skräp....

Nu frukost och sen jobb!

Morgonen började med att jag slog så hårt på min klockradio att den inte fungerade något mer....det gjorde att jag inte tog mig ur sängen riktigt när det var tänkt....men jag kom till jobbet till slut, inte alltför sent. Som tur var fortsatte inte dagen på jobbet i samma stil utan den flöt på riktigt fint. Väl hemma bjöd mamma på middag här i vårt hus, underbart lyxigt efter en lång arbetsdag.

Därefter åkte vi på Ikea fast inte på riktigt.....det här varuhuset låg i vår egen by. Mycket praktiskt då det efter besöket där visade sig att vi inte behöver åka till Sundsvall för att köpa nytt skrivbord till sonen. Vi köper det på vår lokala Ikeabutik istället. Det databord han har är nämligen för litet, dels slår han i knäna, dels finns ingen plats att sitta och skriva när han har läxa. Men med det nya kommer det att fungera mycket bättre. Så nu blir det till att röja undan på rummet så att vi kan sätta in det nya när det kommer hemlevererat i morgon.....bara den lyxen! Snart finns då ett databord i björk över om någon är intresserad (finns på Ikea och heter Goliat).

Dödsstjärnan har redan fått flytta ut från hans rum så den lever farligt kan jag säga....just nu står den i gillestugan men snart rivs den nog......det känns lite hårt när jag tänker på den tid det tog att bygga ihop de 3500 bitar den består av.....för att inte tala om besväret när den skulle flyttas hit från vårt gamla hus....

Men allt har sin tid, bitarna får nog hamna i sin kartong och kanske en dag blir vi sugna på att bygga ihop den igen. Vem vet?
Fast än dröjer det innan den rivs...mitt motstånd är alldeles för stort ännu....

Å andra sidan behövs ju bara Luke som kommer i sin X-wing och träffar rätt med skottet så sprängs den ju i bitar....
Undrar så i vilken legolåda det rymdskeppet ligger?? För nog vore det mycket roligare än att plocka isär den bit för bit.....

Några sms från sonen under eftermiddagen med frågor om bikarbonat och farinsocker resulterade i att en ljuvlig doft slog emot mig när jag öppnade dörren hemma efter jobbet idag. Han hade bakat goda kakor med chokladbitar och höll precis på att grädda sista plåten när jag kom hem. Jag fortsatte hans påbörjade arbete i köket med att baka en rabarberpaj när ugnen ändå var varm. En annorlunda variant där alla ingredienser läggs i formen direkt. Enkelt och förvånansvärt god!
Det passade utmärkt med de nybakade godsakerna eftersom vi fick besök en stund på kvällen.

Nu känner jag mig rätt trött faktiskt....en känsla jag känner igen sen i morse.....fast då var det ännu värre. Förstår inte att det ska vara så svårt att ta sig ur sängen, fast med tanke på att jag har lite svårt att sova på natten är det inte så konstigt kanske.

Just nu på nyheterna visar de ett vidrigt reportage där man i Kina håller björnar fångna i trånga burar och sticker in en kateter i deras galla för att utvinna gallvätska som de gör mediciner av. Vidrigt, vidrigt,vidrigt....
Mellan 10 000 - 14 000 björnar sitter i trånga burar i Kina idag. Där på björnfarmerna kan de få sitta i 30 år....om de lever så länge. Det är dessutom tillåtet enligt lag. Men nu uppmärksammas det ju i alla fall över hela världen så förhoppningsvis kommer det att bli ändring, men det lär ju ta tid.

Plötsligt känner jag att jag måste försöka göra något annat en stund så att jag kan somna sen....annars kommer jag att ha den där hemska bilden av björnarna på näthinnan hela natten.....

Nog tyckte jag att det var förfärligt orättvist i morse när jag var tvungen att stiga upp fast sonen fick sova....
Det tog lång tid innan jag tog mig ur sängen så det var tur att jag skulle vara i Bredbyn direkt på morgonen, annars hade jag nog kommit för sent.

Arbetsdagen gick sen i ett huj med möten, källarstädning samt lunch, för att sedan avsluta dagen med ett rejält planeringsmöte där vi lade upp riktlinjerna inför hösten. Så mycket vi kunde i alla fall, eftersom det är många pusselbitar som inte är på plats kunde vi inte spika vissa saker ännu.

Ett träningspass på sjukgymnastiken för att därefter åka till graven, plantera och klippa gräset framför gravarna. Sedan var det dags att ge sig på den egna gräsmattan. Jag hann precis bli klar innan de första regndropparna började falla. När jag kom in ringde jag efter mamma för det såg ut som att det skulle börja åska....och jag är väldigt åskrädd....men åskan drog nog någon annanstans ikväll. Vilken tur!
Hoppas sonen hinner komma hem innan det eventuellt blir någon knall om åskan skulle ändra sig....han är nämligen på ett möte på hembygdsgården. Annars får jag väl ringa efter mamma igen......för ensam törs jag inte vara....

I morgon har jag i alla fall intentionen att inte ha så jobbigt att ta mig ur sängen....få se hur jag lyckas med det....jag hoppas att jag kan komma i säng i tid ikväll så kanske det går på ett ungefär. Som tur är har nedräkningen börjat till dess att jag får sovmorgon också.....beroende av hur mycket jag hinner på jobbet de närmaste dagarna kanske jag kan sluta på fredag...eller torsdag om jag är riktigt effektiv....

Jag läste i tidningarnas nätupplagor att festen på Drottningholm pågick till femtiden i morse. Ungefär samtidigt hade skatorna fest utanför mitt sovrumsfönster...eller så var de osams....oklart vilket. Hur som helst var det ett fasligt liv. Till slut hörde jag hur de förflyttade sig några hus längre bort, oljudet minskade (i alla fall hos mig) och jag kunde somna om. 

När jag senare på förmiddagen slog upp ögonen på riktigt konstaterade jag att solen sken och vädret var härligt som så ofta den här sommaren. En snabb tur ut till härbret för att kolla till, sen hem och tog tag i en väldigt viktig sak...krokarna till hängmattan....Efter en kort stund kunde jag hänga upp min Guatemalahängmatta och sedan låg jag i den och läste en stor del av dagen. Den bästa av sysselsättningar en söndag!

Så här glad var jag när jag äntligen kunde lägga mig i hängmattan!

Gissa om jag kommer att ligga här ofta i sommar?!

Nu har sonen och jag fraktat ner 32 säckar jord som vi har tömt i de odlingslådor jag håller på att göra i ordning. Problemet är att jag behöver lika mycket till....pust.....men en början har vi i alla fall. 

På altanen har jag fixat till lite blomsterprakt i krukor. Både för dekoration men även något ätbart, tomater. Nu är det äntligen sommar på riktigt däruppe....bara krokarna till hängmattan som saknas.

Fast ett litet problem har jag. Jag har en fin trädgårdsmobil med grodor som sitter på en pinne. Tyvärr hittar jag inte pinnen i år heller. (Den var borta i fjol också). Det är synd för jag gillar mina grodor, nu gäller det att vara uppfinningsrik så att jag kan använda den ändå. Man kan också konstatera att uteförrådet är i desperat behov av en uppröjning för att jag ska hitta allt som finns där.....det är det som är den egentliga orsaken till problemet. Få se om jag lyckas ta tag i det i sommar.

Sommarnätter med temperatur så att myggfönstret kan sitta i är något alldeles speciellt, sommarljuden är framförallt härliga. Vissa ljud som strömmar in får man fundera lite över medan andra är väldigt tydliga.
Ett ljud som inte är fullt lika härligt (om man vill sova) och som hörs lite då och då numera, är bilar som tankat på natten och sedan varvar upp och ger sig iväg med skrikande däck. Där behöver man verkligen inte fundera vad det handlar om.
Rädslan att jag ska behöva höra en tydlig krasch när däcken skriker vaknar i alla fall där på natten....eller de gånger jag hör hur en motorcykel åker förbi på 348:an i alldeles för hög fart.
Vägen som går upp från 348:an bjuder också in till höga farter har jag upptäckt...det går nog rätt fort förbi vårt hus ibland.

Andra ljud, mycket härligare, som strömmar in är fågelkvitter och suset av vinden. Prasslet av löv eller linan som slår mot flaggstången om den inte är tillräckligt spänd. Ett lätt porlande från fontänen på altanen hörs också. Någon gång emellanåt kan man höra ljuden av ett kattslagsmål också. Som tur är inte särskilt ofta.

Natten som gick var det alldeles lugnt och vindstilla när vindspelet på balkongen plötsligt klingade till högt och bestämt. Det var nästan som om vinden ville ringa på. Sen blev det lugnt och stilla igen. Sedan dess har inte vindspelet hörts av alls, trots att det nu blåser en del utomhus....märkligt.....

Som bekant är jag inte särskilt förtjust i hur mitt knä ser ut...men igår när jag gick en promenad och tittade ner så tyckte jag att det såg rätt okej ut trots allt. Lite lätt brunbränt och inte alltför svullet eller fult....
Därför var det konstigt att det upptäcka att den känslan var borta idag....det kan ju ha att göra med att det gör lite ont idag förstås...tycker om det gör jag likafullt inte.

På teven är det prinsessbröllopet som står i fokus idag....för mig blir det lite märkligt att lyssna till alla experter som sitter och berättar hur Madeleine är...allvarligt talat, vem bryr sig?? Åsikterna om henne verkar vara många och starka, "experterna" tycker alla att just de har rätt och kan tolka henne bäst. Det porträtteras och ges förklaringar till hennes sätt att vara.
Hon är den hon är, kär och ska gifta sig. Så låt henne göra det utan alla analyser.
Sen kan jag väl hålla med om att om man kan köpa en väska för 60 000 kan man betala böter på 1000 utan att krångla...
Däremot kan jag tänka mig att det blir en högtidsstund för alla som gillar vackra kläder och kungligheter...de lär nog bänka sig framför teven ikväll. Vem vet kanske sitter jag där själv...fast det beror nog på vädret....

Idag är det nationaldag, solen lyser och det är varmt och skönt ute. Flaggan vajar inte direkt på sin stång men den hänger där i alla fall! Min snälla mamma hade hissat den åt mig, ganska tidigt tror jag....det var snällt då fick jag ligga kvar i sängen och sova. 

Flaggan vajar inte på sin stång...det är vindstilla. Men den hänger där i alla fall!

Idag är också första riktiga sommarlovsdagen för alla mina underbara elever. De är värda ett långt härligt sommarlov efter att ha arbetat så fint hela året. Lite sorgset är det varje år för då slutar alltid några elever och börjar i en ny klass till hösten men som tur är kommer alltid nya istället. 

Den här fina boken fick jag av mina treor.  De känner mig rätt bra vid det här laget!

Den här dagen ska jag njuta av det fina vädret.  Mitt knä mår bättre efter gräsklippningen igår, skönt. Det innebär att jag är sugen på att vara ute i det fina vädret och påta lite.....visst får man göra det fast det är nationaldag?

Är handelsträdgården öppen idag ska jag nog åka och köpa en rödvinbärsbuske och gräva ner. Jag har både svarta vinbär och krusbär här på tomten men inga röda vinbär. Det vill jag ha....saknar alla buskar vid vårt gamla hus. Min fläder saknar jag särskilt mycket....det är några år sedan det blev flädersaft nu.

På den här tomten finns inget lika skyddat läge så jag är inte säker på att jag skulle få en fläder att överleva här. Men jag ska nog testa så småningom.

Men hallå....inte är det väl någon slags afton idag bara för att det är nationaldag imorgon?? Eller har jag missat någonting?
Jag levde i övertygelsen att det var en helt vanlig arbetsdag till dess att sonen och jag anlände till stan tjugo i fyra.....då upptäckte vi att att de flesta affärer stängde fyra eller fem....

Känslan av lätt irritation blossade plötsligt upp då vi åkte ner enbart för att sonen i lugn och ro skulle få prova sina linser och förhoppningsvis få med dem hem. Han gick i alla fall in själv och kom ut kvart över fyra med linserna i en påse....han hade fixat att både sätta i och ta ut dem själv utan några problem idag.
Vilken tur, men jag tycker fortfarande att det är konstigt att affärerna stängde tidigare.....på mitt jobb var det i alla fall en vanligt arbetsdag även om eleverna fick sitt efterlängtade sommarlov....

När vi kom hem gick jag ut direkt och klippte gräset...det växer väldigt mycket på en vecka upptäckte jag.....
Efter en dryg timme var jag klar och då kan jag lova att jag hade ett knä och en fot som värkte nåt förfärligt. Mitt i klippningen kände jag dessutom hur luftrören drog ihop sig och jag hade svårt att få åt mig andan....undrar om jag också håller på att utveckla gräsallergi?? Med tanke på hur jag reagerade idag är jag glad att jag inte satte sonen på att klippa gräset....han som har både pollen- och gräsallergi utöver sin astma.

Nyduschad med ett knä som blivit insmort med smärtstillande njuter jag av att slappa framför teven med en skål popcorn och en god bok....Inser att teven är överflödig så den slås nog av alldeles strax...tänkte bara kolla in nyheterna först.

Trots att vädret inte lockar lika mycket till att vara utomhus idag tog vi oss en promenad, sonen och jag. Det blåste, var grått och rätt kallt faktiskt. Under den stund vi var ute såg vi inte till nån annan människa. Jo, nu ljög jag, vi såg några som åkte bil....men inga som promenerade.

När vi hade promenerat lite mer än en halvtimme började jag känna att det blev kallt om öronen....nästan så att en mössa hade varit på sin plats. Snacka om att vädret ändras fort. Det är rätt märkligt för när det är en varm dag har i alla fall jag så svårt att överhuvudtaget kunna tro att det ska bli kallt igen. Lika svårt är det att tro att det om några dagar ska bli varmt igen...men jag hoppas verkligen att väderprognoserna stämmer. Värme och jag, det är en bra kombination. Helt enkelt kompatibla på ett sätt svalt väder och jag inte är.

I morgon är det den sista vanliga skoldagen. Då ska det sista plockas ihop och vi ska städa....sen ser vi fram emot en sommarfest på kvällen med skolans elever och familjer. Jag förstår fortfarande inte att hela läsåret redan har gått......Fast det är väl så när man har kul och trivs, då går det snabbt!

Nu ska jag plocka ihop lite inför morgondagen...har en liten överraskning att förbereda. Sen blir det lite läsning och slappt innan det blir sena kvällen.

Efter den underbara nostalgikväll jag var med om i fredags åkte vi hem igår. Med mig hade jag underbara minnen från festen men jag hade turen att få ett usb-minne med många härliga bilder från åren på Ängsmogården också. 

De har jag suttit och tittat på nu ikväll och konstaterar att den glädje jag kände när jag jobbade där kan i alla fall jag se i bilderna och det bubblar liksom i magen när jag tänker tillbaka. Vilken oerhörd förmån jag har haft som fått arbeta med de elever och den personal som fanns på Ängsmon under mina fem år där. 

Hittade underbara bilder från vår studieresa till Hirtshals, från vår karneval, klassrumsbilder och många, många andra roliga bilder på stickan. 

Här bjuder jag på fyra bilder från mina år på Ängsmogården 1993-1998!

Skagen!

Karneval, vår avdelning hade färgen rosa som tema. 

I träslöjden där jag hjälpte några elever med ett projekt. 

Högläsning bland gosedjur och härliga elever.

Åh vilken underbar kväll jag fick igår. Jag träffade jättemånga som jag inte sett på många år! Några som jag letat efter är nu återfunna!  Fantastiska minnen, glada skratt, en och annan tår då livet inte alltid behandlar alla så väl. Det blev helt enkelt den bästa av kvällar med goda, goda vänner!!

Tyvärr saknades några av de viktiga byggstenar som arbetade där samtidigt som mig. Som tur är har jag redan kontakt med de flesta av dem...alla utom en. Där får detektivarbetet fortsätta!

Under natten har jag sen agerat getingdödare. Rummet vi sov i var väldigt varmt så att ha fönstret öppet var en nödvändighet. Det var ju bara det här med getingarna då...vaknade av ett väldigt surrande och upptäckte nåt svart på benet. Jag trodde det var en fluga och viftade bort den. Efter en stund upptäckte jag att det var en geting...resten av natten ägnades åt att slå ihjäl getingar. Det känns som att varje gång jag lyckats somna om kom en ny....efter den femte eller om det var den sjätte gav jag upp och stängde fönstret....
Nu är det morgon, fönstret är öppet igen och inte en geting så långt ögat eller örat når. Säkert bara för att jag ska kliva upp snart.

Sonen jämställer mitt spelande på Spotify med att hans dator spelade en Asusmelodi hela tiden när jag kom hem från jobbet idag. Tycker inte alls att det går att jämföra för på Spotify varierar ju låtarna i alla fall....det är ju inte samma slinga hela tiden.....Riktigt enerverande var det!

Eftersom han hade formaterat om hårddisken och laddade hem drivrutiner i morse ville jag inte stänga av den och kanske sabotera något för honom. Tur att hans dörr gick att stänga i alla fall...

Till slut kom han hem och vi påbörjade resan mot Östersund. Nu sitter jag och väntar på att åka till Furuparken för att träffa gamla Ängsmogårdare. Sonen spelar med sina Östersundskompisar!