Det här med att ändra adresser är ingen barnlek.....när man flyttar själv kan det vara nog så jobbigt men det brukar fungera ganska smidigt ändå.

När adressen till en skola ändras är det inte så där alldeles enkelt kan jag säga. För det första skickas man runt till en rad olika personer innan man kommer rätt, till slut träffade jag på den trevliga Ulla, hon fixade några ändringar. De allra viktigaste.

Sedan återstod då jobbet att ringa runt till alla företag som skickar kataloger och annan information som vi även fortsättningsvis vill ta del av......det är rätt många....jag ägnade tre timmar åt detta idag. Ändå lovar jag att det kommer att dyka upp mer som behöver adressändras vad det lider.....

Under denna förmiddag med tonval upptäckte jag en sak som till slut irriterade mig något enormt. Alla dessa företag som spelar musik medan man väntar....LÄGG NER.....detta klinkande som upprepas om och om igen är mer enerverande än ett gäng myggor i ett mörkt rum på sommaren.

Nu slipper jag tack och lov detta några dagar, istället tänker jag njuta av att det är påskhelg och bara slöa, slappa och äta god mat. Någon liten promenad ska det nog också bli. Fast inte ikväll, den här eftermiddagen körde jag ett hårt pass hos sjukgymnasten, det får räcka.

I måndags såg jag fram emot att komma på jobbet och få träffa alla elever igen. Tyvärr har sjukdomarna fortsatt den här veckan. Men jag tror och hoppas att det håller på att vända för nu har jag i alla fall 2/3 av klassen på plats. Idag när det är dymmelonsdag har vi pysslat tillsammans med förskoleklassen. Dymmelonsdag är ju en dag när man enligt gammal tradition inte ska föra oljud. Då passade det bra med pyssel, det har varit så lugnt och skönt med fokuserade barn som fulla av kreativ lust skapat hela dagen.

Efter jobbet slank jag in och hämtade ett paket som visade sig vara den dammsugare jag beställt till hallen. Nu laddas den för att få börja sin tjänstgöring imorgon. Antar att den längtar, det gör jag. Det känns toppen att kunna bli av med sand och grus som dras in i hallen innan det följer med runt i hela huset. 

När den var monterad dök mamma upp med några penséer. Trots den höga risken att de fryser planterade jag dem i en utekruka. Jag brukar nämligen alltid gå med blommor till pappas grav runt påsk så nu har jag chansat vilt. Men med tanke på den höga snövall som omgärdade gravstenen så kanske då är lite skyddade ändå och klarar sig undan frostdöden. 

Kvällen har också bjudit på en promenad i det härliga vädret, knäet klarade sig riktigt bra. Det är jag tacksam för, energin återvände verkligen efter den turen runt byn. 

Med lite kvalitetstid framför teven med det senaste USA-avsnittet om våra favoritagenter blev den här kvällen fullbordad. Bästa dymmelonsdagen på länge!

Vår nya hallkompis laddar upp!

Mamma kom med penséer så det fick bli en chansning att blommorna klarar sig på pappas grav.
Som traditionen bjuder ska det dit en kruka med blommor vid påsk. 

Det blir spännande att komma till jobbet imorgon och se hur många elever vi har på skolan. Förhoppningsvis har alla sjukdomar flytt sin kos under helgen så att alla är krya och på plats. Det är alldeles för tomt och konstigt när så många är sjuka. Jag vet faktiskt inte om jag någonsin under alla år som jag jobbat varit med om att så många varit borta samtidigt....tror inte det faktiskt.

Den här dagen när det blev sommartid började med körsång, följt av en lång brottningsmatch med tvättamöban i källaren. Jag trodde för ett ögonblick att jag vunnit men tror ni inte att jag nyss hittade mer smutsiga kläder i tvättkorgen.....var kommer all tvätt ifrån? Kan inte mucklorna tvätta själva eller vad är det frågan om.....

Jag har också bråkat med mitt knä idag....tvingade runt det på en promenad i snålblåsten och ruskvädret. Sen dess har det inte varit på särskilt bra humör, det är då säkert. Surknä.....fast resten av kroppen tyckte att det var en uppfriskande promenad. Så majoriteten av Katarina tyckte att det var toppen....vad har väl ett knä att säga till om då?

Nu känner jag mig lagom trött fast klockan inte är så mycket......kan ju bero på den tidiga starten imorse...jag tror att en bok och lite teve blir bra innan det är dags för sängen.

Klubbtävling på jutsun idag. Alltså var det en tidig start som gällde för sonen. Mormor hade lovat honom skjuts så att jag skulle få ta det lugnt en stund på morgonen. Då bestämde jag att i alla fall masa mig upp och göra frukost åt honom.

Men med tanke på de senaste helgernas tidiga start ställde jag ingen väckare. Döm om min förvåning när jag vaknar av att sonen kommer upp i köket.....inte vaknade jag tidigt trots att det har varit det vanliga mönstret ett längre tag. Han fick alltså ingen mammaservis idag utan det blev precis som vanligt....han fixade sin frukost själv. Tur att bra karl reder sig själv.

Medan sonen höll på att packa väskan ringde plötsligt telefonen och jag hann bli orolig att mamma halkat på väg till bilen men det var bara Mr Sam Johnson som ringde från Windows....svaret var kanske inte det smartaste, eller trevligaste men jag skyller på att jag var trött. För Mr Johnson lät väldigt artig och omtänksam. Det jag sa var: Ah, ah, ah, bullshit. Have a nice day....sen lade jag på. Varken mer eller mindre.

Fast jag var ju i alla fall lite artig där mot slutet.....och bullshit är ju just vad Mr Johnson håller på med. Så här i efterhand hade det dock varit intressant att höra hur han skulle försöka luras men jag hade ingen lust att lyssna nyvaken som jag var....han får helt enkelt ringa och försöka lura någon annan stackare....

Fast det bjöd trots allt på ett litet skratt för precis när jag lagt på kommer sonen upp och frågar efter skillnaden på support och kundtjänst när det gäller nya datordelar, då han precis skickat iväg en mailfråga. En kort stund fick jag för mig att Mr Johnson ringde för att ge svar på sonens fråga....tills jag kom på att han köper delar från ett helt annat företag....

Jag ligger och tittar på ett program där ett brittiskt par tittar på olika fastigheter i Karibien med tanken att köpa ett semesterhem. När jag ser hur palmbladen vajar i vinden syns det hur varmt och skönt det är. Tanken att sitta där på terassen med en kall mojito och bara njuta av de varma fläktarna gör att jag känner att det snart är ett måste att få lite klöver (tre) på trisslotterna eller att våra Lottorader äntligen ger en större vinst än 28 kronor....visserligen är det varmt och skönt här inne med elden som flammar i braskaminen men det är inte riktigt samma sak.

Fast just nu blev det reklam och Stefano Catenacci säger att nya Milda är kockens val. Hans val? Skulle inte tro det....undrar just hur mycket han tjänar på att säga det? Att det skulle vara en produkt han använder i sitt restaurangkök tvivlar jag starkt på.

Jag struntar väl i kockens val och fortsätter att drömma mig bort till ett semesterhus i ett varmt land....där jag har en pool och palmblad som fläktar mig där jag sitter med min drink!

Jag erkänner, jag har tjuvstartat påsk! Med tanke på att påskhelgen brukar gå så fort beslutade jag mig för att redan idag ta fram våra påsksaker.

Nu är de på plats, påsksakerna, det som saknas är påskgodis i påskäggen. Men det kommer förhoppningsvis påskharen med....annars är risken stor att vi blir utan.....

Tuppen/ kycklingen tittar ut! Längtar nog efter våren. 

Kanske har påskhönan lagt äggen runt ljusstaken....

Sonens påskkonstverk har kommit fram igen. 

Pip, säger lille Ullis!

Vår fina trähöna pryder sin plats i vardagsrummet.

Vad är det där?

Vår fina bonad som önskar Glad Påsk.

Tänk om det skulle vara godis i alla ägg.....

Ägglyktorna lyser fint nere i gillestugan. 

Läser precis i nättidningarna att man tror att det var en av piloterna som medvetet kraschade planet i franska Alperna. Vad händer i hjärnan hos en människa som beslutar sig för att med berått mod ta livet av sig själv och 149 andra? Undrar hur länge passagerarna insåg att något var fel? Rädslan som måste ha drabbat dem när de insåg att de snart skulle dö....om de hann förstå det....Plötsligt fick flygrädsla en annan och vidare betydelse..

När man kollar vädret ser det ut som om snön är på väg tillbaka. Södra Sverige verkar ha varit olycksdrabbat på grund av vädret. Fast här har nog de allra flesta kvar dubb- eller vinterdäck på bilen ännu så då slirar man ju inte omkring lika mycket.
Imorgon ska det visst snöa rejält här också....hoppas den nya snön nöter ner det som fortfarande ligger kvar. Sen får gärna plusgraderna komma tillbaka....mer vår åt folket!! I alla fall åt mig....och mina frön som snart ska sås....

Just nu sitter jag och laddar för dagens andra resa till stan. Jag har redan hunnit med en resa då ett fackligt uppdrag stod i fokus och nu ska snart sonen skjutsas ner till sin träning. Fast han verkar ha en ryslig träningsvärk i benen....hur nu det gått till? Kan ju förstås ha att göra med nån träning tidigare i veckan....det lär kännas ikväll i alla fall.

På tal om värk, mitt knä har inte gjort så väldigt ont idag efter gårdagens promenadelände....det är ju positivt!

Precis som så många andra åt vi våfflor idag, gjorda enligt min mormors recept. Med god smultrongrädde till. De rårörda smultronen hittade jag i frysen. Snacka om att det plötsligt blev lite sommar i mars.

Medan vi streamade hem det senaste avsnittet av Agents of Shield från USA smaskade vi i oss lite fruktsallad. Något jag verkligen behövde, både det vi fick äta och tevetittandet. Jag tyckte nämligen lite synd om mig själv....dels värkte mitt knä nåt alldeles infernaliskt ( och gör det fortfarande) efter en kvällspromenad, dels har jag nageltrång i en dum tå...därför satt det bra med lite kvalitetstid och goätande i soffan. 

Märkligt egentligen hur något som kan kännas så positivt (promenad och motion) plötsligt kan bli negativt (det gör ont!). Fast det är väl inte negativt egentligen...ont nu borde ju göra att det blir mindre ont sen...eller?

Dessutom var fruktsalladen god och avsnittet spännande. Men oj så många frågetecken som hopas. De nya som dök upp och säger att de är de riktiga Shield, är de onda eller goda? Är Coulson den han säger att han är och vad har han för agenda egentligen? Vad ska Ward hitta på? Och hur ska Skye klara sin isolering?

Längtar till nästa vecka när avsnitt 15 av säsong två visas i USA så att vi kan streama hem det....

Honungsmelon, blodapelsin, banan och passionsfrukt. 

Små söta vårfåglar.

Kan det vara det faktum att det satt små söta fåglar i vårt ris på bron eller bara chocken över att vara hemma själv en tisdag kväll? Jag har faktiskt ingen aning men faktum är att dammtrasan har jobbat hårt ikväll.

Eftersom vi hade arbetsplatsträff körde mamma sonen till hans träning så hux flux fick jag ledig tid hemma. En tisdag kväll, bara så där.

Jag kunde ju ha använt kvällen till att göra ingenting men av någon anledning fick jag ett energiryck....och det var inte igår vill jag lova. I alla fall inte när det gäller frivillig städning. Att jag var aningen less på alla fingeravtryck på skåpdörrarna i köket hjälpte naturligtvis till.

Nu är det i alla fall blankt i köket, det håller väl en dag eller två. Längtar till dess att jag drabbas av nästa energiryck....då kanske fönstren blir putsade....

Det var länge sen det blänkte i köket. 

Allvarligt talat, hur dålig kondis kan man ha egentligen? Känner mig som nån från Biggest loser (fast jag kanske ser ut som en Smallest loser) när jag släpat mig runt ett antal kilometer. Totalt slut, flåsande, svettig och med värk i alla knän och leder jag har. Det är tragiskt att jag inte orkar mer än jag gör. Min beundran för deltagarna i det programmet känner inga gränser efter mina egna ynkliga försök som motionär. 

Fast plötsligt inser jag att det är ju en positiv upptäckt. Hur då kan man fråga sig? Jo med tanke på att jag inte kunnat gå särskilt fort de senaste åren utan att få hur ont som helst har jag sällan lyckats komma upp i puls. Nu klarar jag av att ha ett aningen högre tempo på mina promenader så att jag i alla fall anar svettdropparna på ryggen....något jag inte klarat förut. 

Alltså är det positivt att jag flåsar värre än en flodhäst i motvind, nu kan det ju bara bli bättre.....eller??

Vilken tur att dagens väder lyste med sin frånvaro igår. Hade de moln som nu täcker himlen varit aktuella då tror jag inte att jag, med tanke på min dåvarande trötthetsnivå, lyckats ta mig utanför dörren. I dag har jag inget val då sonens träning står på programmet. Fast jag tror att jag skippar förmiddagspromenaden och går ut och går medan sonen tränar istället.....kanske....känner mig inte lockad alls egentligen då det värker i knäet fast jag ligger helt stilla....

Efter gårdagens grillade lunch fick jag till slut häcka i soffan på mitt vanliga ställe. En perfekt stund med ett nytt streamat avsnitt om Shieldgänget och pizza tillagad av sonen. Det är sånt trötta mammor behöver efter att ha nattsuddat med goda vänner. Att sonen dessutom avstått från att kolla in avsnittet i förväg gjorde ju det hela så mycket bättre.

Dessutom kollade vi alla trailers till nya Avengersfilmen som kommer i månadsskiftet april/maj och nya Daredevilserien som börjar sändas på Netflix den tionde april. Det lutar åt Daredevilmaraton sista helgen på påsklovet.....

När det gäller Avengersfilmen "hotar" sonen med att se den med kompisarna på bion och inte med mamman....aaaahhhh!! Hur ska jag klara det..??? Tuffa tider för en liten mamma.....Mutor!! Visst får man använda mutor??

Stjärnhimlen var magisk natten som gick. Norrskenet dansade över himlen och stjärnorna lyste upp. Det enda som störde var brolampor och reklamskyltar som gjorde att mörkerseendet inte var det bästa.

Anledningen till den nattliga promenaden var som sagt en fest där massor av god mat stod på bordet. En kväll med både allvar och glädje där skratten avlöste varandra. Men till slut tog åldern ut sin rätt (eller om det helt enkelt var arbetsveckan) och det var dags att dra sig hemåt....några timmar innan solen åter steg på himlen och suddade ut stjärnorna....

Efter att ha sovit ett tag, alldeles för lite, tog jag en promenad i det fina vädret. Vid det andra huset hemifrån värkte mitt knä och gången blev lätt haltande.....då tog tjurskallen över och jag kämpade mig runt min vanliga runda som är någonstans mellan tre och fyra kilometer. I slutet på rundan hade jag nått mammas lägenhet. Hur skönt var det inte då att linka uppför hennes trappa och lägga mig i soffan och få en kopp kaffe serverad?! 

Fast vädret lurades lite, vinden var inte den skönaste idag. Kall och isig. Än är det alldeles för mycket vinter kvar...i alla fall för min smak. 

Något som var helt i min smak däremot var de goda foliepaket jag lade på grillen till lunch. Och där på framsidan mot husväggen visade sig solen och vårvintern från sin rätta sida. Varmt och gott, både maten och i luften!

Foliepaket med smarrigt innehåll.

Bland det grå börjar det dyka upp några små gröna skott. Det finns hopp!

Fredag eftermiddag och jobbveckan är slut. Nu väntar en helg med vila, inte alls särskilt många aktiviteter faktiskt. Ett knytisparty ikväll, och träning på för sonen på söndag. Dessemellan....ingenting.....underbart.

Lagade lite mat att ta med till knytisen och sedan fick jag till min glädje hämta in den första fröpåsen jag beställt. Min sommarfavorit, Murbinka. Inte de enklaste fröer att få tag i men till slut hittade jag ett ställe som sålde de små åtråvärda blivande plantorna. Nu gäller det bara att få ner dem i jorden och vänta på att de börjar gro....längtar. 

Sonens del av nudelsalladen.

Första fröpåsen har anlänt. 

Åh vad jag längtar efter våren på riktigt nu. När de på nyheterna säger att det kommer att bli kallare till helgen håller jag för öronen. Det är något jag inte alls vill lyssna på.....

Jag vill ha tö, takdropp, fåglar som kvittrar, en kaffemugg i handen och ryggen lutad mot väggen på framsidan. Där vill jag sitta, blunda och lyssna på vårljuden. När helgen kommer alltså. 

Men det är jag det, vet ju att många vill ha många minusgrader ännu....och det kan jag förstå till viss del. Fast jag tycker att vi kan komma överens om att minusgraderna får härja under veckorna bara de håller sig borta när det blir helg. Det skulle hålla mig nöjd ett litet tag i alla fall. 

Nu under veckan  har jag ändå ingen tid att sitta mot väggen. Ingen tid alls....

Våren är här, i alla fall inne i vardagsrummet. 

Så här såg kvistarna ut för tio dagar sedan.

Två dagar i rad har jag chockat mig själv med en rätt tidig förmiddagspromenad. Vet inte riktigt vad som hänt men jag skyller på solen och alla små kvittrande fåglar.

Efter att sonen sedan dragit runt dammsugaren och jag torkat njuter jag vid husväggen en stund medan han sitter inne och gör läxor.

Livet är rättvist....eh jag menar förstås orättvist....

Bästa läget!

En strålande dag med fågelkvitter och knaster under skorna på förmiddagspromenaden.

När jag kom hem från promenaden såg jag mig om runt huset. Sparken på gården såg lätt malplacerad ut så den fick flytta till baksidan. Några gula fuskblommor i riset på bron gör att våren känns närmare. 

Sitter just nu med frökataloger och botaniserar bland utbudet. Det är ju hög tid att så...

Jag gillar ju mitt jobb även om jag ibland är trött och helst vill ligga hemma och ta sovmorgon. Men vissa dagar är roligare än andra....idag var det en sån dag. Anledningen? Ja, den kan verka lite konstig men vi körde igång med de nationella proven för årskurs tre.

Även om eleverna tycker att det känns spännande och lite pirrigt så möts jag alltid av ett glatt ja och stora breda leenden när jag talar om att det har blivit dags för prov. Elever i de yngre årskurserna kan uttrycka längtan efter att gå i trean så att de också får göra proven.

Vi rivstartade i alla fall idag med en gruppuppgift för att sedan gå vidare med en individuell del. Glada ögon och väldigt nöjda leenden hos eleverna var det jag såg när jag återkopplade angående dagens resultat. Vilken glädje, all trötthet jag känner innan jag släpat mig ur sängen på morgonen känns plötsligt mindre jobbig. Det är sånt som gör mina dagar så underbara!

- Får vi göra nationella prov i morgon också?? Snälla....

Måndag kväll och veckan har rivstartat. Full fart i skolan, massor av jobb men framförallt glada barn. Väl hemma fortsatte jobbet under några timmar innan det nu äntligen är dags att njuta av lite måndagsvila.

En aning lyx blev det också, på fruktfatet låt en banan som började få svarta prickar. Så gillar i alla fall inte jag att äta mina bananer. Men mosad i en pannkakssmet går det alldeles utmärkt. Alltså fixade jag till några bananpannkakor, American style. Supergott med hallon och lite karamelliserad mjölk som fanns kvar sedan tårtbaket i helgen. Måndagslyx!!

Måndagslyx!

Jorå, jag ljuger nu och då men så glömmer jag saker också.

Det blev andra chansen framför teven igår trots allt, inte var det många av de låtarna som hade nåt att göra i en final....och de som borde ha kommit till final hamnade utanför.

Funderar på om det inte borde heta sista chansen istället, för det är ju verkligen det. De som åkte ut igår är ju definitivt borta ur leken.

En av låtarna med en textslinga som går "Vi ska ta en groupie" har ju onekligen gett groupien en återfödelse. Fast i en annan mening än den har i min värld. Intressant hur orden får andra betydelser än de hade från början. Inget nytt fenomen i och för sig....det är ju så språk utvecklas....men allvarligt...vi ska ta en groupie?? 

Halvligger i soffan med en mugg kaffe och kollar in årets Vasalopp. De verkar inte ha det så där väldigt roligt i spåren idag. Blött och tungt. Jag avundas inte de som ska ta sig igenom alla milen på skidor. Därför är mitt läge perfekt. 

Längst fram åker Tiger i år. Jag bara väntar på att höra hans karakteristiska boink, boink, boink, när han studsar på svansen, för vem har egentligen sett en Tiger på skidor. Eller hohoho när han busar med övriga åkare. Va? Är det Anders Södergren? Jag som trodde att det var Tiger.....

Jodå, det är sig likt. Södergren är längst fram och drar som han brukar.
Tänk så roligt om han skulle hålla hela vägen.

Boink, boink, boink.

Kvällen är här och jag tror att husets sextonåring är nöjd med hur dagen blev. En lugn dag med lite paketöppning, fika och god mat. En promenad hann vi också med, men den blev inte så lång för plötsligt började det regna, ganska intensivt. Med fleecetröja och ullrock hade vi inte de bästa kläderna för det vädret, därför drog vi oss hemåt. Lite luft hann vi dock få.

Mitt på hållet invigde sonen den nya bastustävan han fick i ett paket. I övriga paket hittade han några böcker, en skön tröja, och presentkort till en första utbildningskväll på körskolan. Mormor kom också med paket förstås!

Eftersom han inte önskat någonting speciellt i present fick jag klura lite innan jag kom på vad jag skulle köpa till honom. Men när han öppnade paketen såg han ut som att han fått precis det han ville ha. Vilken tur! 

Önskemiddagen, kalvschnitzel, lagade mormor till. Fast hemma hos oss, med kött från vår frys. Det blev ju nästan som födelsedag för mig också eftersom jag inte behövde laga maten.....ibland har man tur. 

Nu fortsätter nog kvällen i samma makliga tempo, just nu kollar jag in friidrotten på teven. Sen kanske det blir en andra chans.....om inget annat dyker upp. Man kan ju alltid hoppas att sonen vill kolla på nån film med mamman istället....

Det har i alla fall varit en riktigt ljus och varm dag!

Tända ljus.

Eld i braskaminen.

Födelsedagsfrukost och paket.

En ny stäva och skopa till bastun.