lördag 14 maj 2016

Nu har jag kommit på det. Jag vet precis hur jag ska göra för att det tråkiga ska bli mindre tråkigt. Det enda som förbryllar är det faktum att det har tagit en väldig massa år att komma på det.

Det tråkiga är förstås att ta reda på tvätten. Det roliga är att prata med goda vänner. Alltså gäller det att kombinera dessa två med varandra. Då behövs en telefon med ett headset. Sen tar man fram strykbrädan, pluggar i strykjärnet och ringer upp.

Plötsligt är tvätthögen borta medan samtalet fortfarande pågår och bäst av allt man hinner inte ens bli less.....

Kanske dags att tvätta och hänga undan vinterjackorna? Det är ju i alla fall meteorologisk sommar nu. 

På pappas grav blommar lökarna och fler är på väg. 

När jag kom hem från jobbet i tisdags var taket klart....bara kvisten kvar.....och ställningarna. 

tisdag 10 maj 2016

Ikväll hade lilla frusna jag två val. I alla fall fanns det två självklara val (om än valmöjligheterna förstås var så mycket större än så). Det ena var att plocka fram min husliga sida och göra lite nytta här hemma. Det andra valet var att krypa in under en filt, läsa och....läsa.....

Jag valde naturligtvis det andra alternativet. När kölden bitit sig fast längst in i märgen kändes det helt rätt. Lite sötslisk i en skål, en bra bok och en skön pläd. Bästa tisdagskvällen på länge.


söndag 8 maj 2016

Nu är båda de böcker jag lånade i onsdags lästa till sista sidan. Två böcker av Lars Wilderäng som handlar om situationer som vi i Sverige under lång tid varit och är förskonade från, till skillnad mot så många andra länder. Det handlar om krig.

De två böckerna hör till genren technothriller och håller båda ett högt tempo. Den första heter Midvintermörker och handlar om en julhelg när svenskarna vaknar upp till ett strömlöst, iskallt och mörkt land. Ryssland inleder efter en övning ett regelrätt anfall mot Sverige och med tanke på den nedrustning som varit står vårt land helt oförberett. Under ett dygn får man följa några personer i kampen mot ockupationsmakten. En fantastisk bladvändare som fick mig att glömma bort att sömn är något man ska få under natten....de enda partier i boken jag tyckte var lite jobbiga var alla stridsskildringar med Bravo hit och dit....Jag tror framförallt att det var det faktum att de var skrivna i dialogform som gjorde att jag tyckte att det blev svårläst. Alltför mycket dialoger i böcker gillar jag inte. Men trots det låg jag alltså vaken och läste istället för att sova.

Förväntningarna på bok två, Midsommargryning, var därför höga. Den boken utspelar sig drygt tio år efter den första. Denna gång är det midsommardag när telefon- och internettrafiken bryts och flyglarmen börjar tjuta igen. Ryssland anfaller återigen men hur är det egentligen? Den svenska militären, vilken roll spelar de? Flera karaktärer (de som överlevde första boken) dyker upp igen och man får följa dem i kampen även denna gång. En kamp som inte är vad den ser ut att vara till en början. Även denna bok är en bladvändare men man måste ju förstås gilla den genre den representerar.

Böckerna sätter i alla fall igång många obehagliga tankar om det otänkbara skulle ske. Hur sårbara är vi inte i vårt teknologiska samhälle? Kan detta hända hos oss? Tänk om det skulle hända oss? Hur skulle vi klara oss?


fredag 6 maj 2016

Ja inte var det särskilt smart. Det kan jag lugnt konstatera så här vid åttatiden på kvällen när tröttheten känns näst intill förlamande.

Man skulle lätt kunna tro att det var jag som hade uppvisning på Öviksmässan idag. Men se det var det inte.....det handlade istället om att jag läste....på natten när det ska sovas. 

Jag vaknade till mitt i natten och kunde inte somna om så jag tänkte att om jag läser en liten stund blir jag trött. Problemet var bara att den lilla stunden blev till en ganska lång stund. När det sedan bara var hundra sidor kvar av boken hade jag inget annat val än att läsa ut den.....det gick liksom inte att sluta förrän den var just slut. Då hade klockan hunnit bli ganska mycket och sen var det inte så många timmar kvar att sova innan det var dags att kliva upp. 

Som om tröttheten inte var nog har jag dessutom återigen drabbats av träningsvärken från helvetet på baksidan och insidan av låren. Det tog ett tag innan jag kom på vad som orsakat den. Vårröj på alla gravar och plantering, städning av spillvirke på gården och en del annat utepyssel under gårdagen. Just nu går jag som en anka som har skit i brallan.....

Nu har jag i alla fall börjat läsa fortsättningen på den bok jag läste ut natten som gick....vi får väl se hur det blir med sömnen.....

Uppvisning vid Anundsjös tält. 


tisdag 3 maj 2016

Oj idag fick vi verkligen en försmak av sommaren. Härligt varmt och soligt väder. En sån där dag när det till och med var varmt i skuggan. Plötsligt surrar en mängd flugor i fönstret, till och med en och annan mygga har visat sig. Det betyder att nog inte är så långt till det första myggbettet.

På taket händer det grejor, alla tegelpannor åkte av i rasande fart. De enda spåren efter dem nu är de nedsjunkna spåren efter den tunga containerkärran på gräsmattan. Det som var dåligt är utbytt, ny läkt är på plats och just nu håller de på att rikta det hela. Eller inte just nu....just nu är det kväll och alla är hemma hos sig. Men imorgon fortsätter de. Sen blir det nog en paus, plåten till taket kommer i början av nästa vecka. Hoppas alltså på fortsatt fint väder ett tag till (fast jag såg att det skulle komma regn imorgon eftermiddag).

Det blir bra det här!



söndag 1 maj 2016

Första maj, dagen när våren kom. Jag tog en promenad tidig förmiddag och kände redan när jag kom ut på bron att solen värmde. Skönt värmde den i nacken medan jag gick runt och lyssnade till alla fåglar.

Jag önskar verkligen att jag hade förmågan att särskilja alla småfåglars kvittrande. Talgoxe känner jag igen men sen gissar jag bara. För jag hörde många olika slags fåglars sång. Däremot kände jag igen lite större fåglars läten, måsar, björktrastar, skator och en och annan kråka....inga tjatmostrar var dock ute idag. Jag konstaterade att det är en konst att känna igen alla läten.

Plötsligt fick jag syn på ett gäng Tussilago också....hur mycket jag än spanat förut har jag inte sett en enda, förutom på Instagram eller Facebook. Men idag var de där, i mängd. Det gör att jag tycker att den här dagen blev lite extra "vårig". Som bonus tittade dessutom en förskrämd krokus upp i rabatten på framsidan av huset.

Jag hann också med ett stopp på konstrundan innan det var dags att skjutsa sonen till träningen. Där såg jag en tavla jag blev lite sugen på....sen blev det till att kolla på annan slags konst. På Sjögatan fick jag titta på konsten att kasta varandra i mattan på ett snyggt sätt.

lördag 30 april 2016

Denna soliga Valborgsmässoafton tillbringade jag långa stunder i en skön stol utomhus med en bok framför näsan. Alltså har det blivit dags för ett boktips igen.

Jag läste Lars Wilderängs bok Stjärnklart! En dystopi om vad som händer i vårt land när allt som på något sätt har elektronik i sig slutar att fungera.

En mörk höst övergår i kall stjärnklar vinter. Människor förvandlas, det goda blir ont. Affärer töms på mat, inga transportmedel fungerar längre, mediciner tar slut, envisa förkylningar som vägrar ge med sig och plötsligt har allt förändrats.

Det är en oerhört spännande bok, en riktig bladvändare. Boken visar hur oerhört sårbara vi och det samhälle vi byggt upp är.
När jag gick runt här hemma kom jag på mig själv med att titta en gång extra på alla elprylar...var de inte lite väl dammiga kanske och luktade det inte bränt....

Tyvärr har jag inte nästa del i serien hemma....missflyt!


Plötsligt är det helg igen. Tiden snurrar verkligen snabbt nu och det har den gjort ett längre tag. Gårdagen började tidigt och slutade rätt sent. Konferens i Stockholm stod på programmet, Läslyftet. 

Det var en innehållsrik och givande dag. Många matnyttigheter fastnade i huvudet, de tar jag med mig i det fortsatta arbetet (de som inte fastnade i huvudet skrev jag ner...). Fast det var matnyttigt på annat sätt också. Maten som serverades till lunchen var bara den värd att åka ner till Stockholm för. 

Fast inte blev det mycket frisk luft under gårdagen. Konferensen hölls nämligen ute på Arlanda så vi lämnade aldrig flygplatsen. Därför ska jag ta mig en promenad om en stund. 

Annat som står på programmet idag är tvätt, röjning av köksbänkar...högarna riskerar att rasa... Egentligen skulle jag behöva skola om mina småplantor men jag vet inte riktigt om jag orkar med det. Gårdagens tidiga start känns i kroppen. Jag är inte van helt enkelt. Min beundran för alla som alltid börjar sina arbetsdagar så tidigt är enorm just nu. Snacka om vardagshjältar.  

måndag 25 april 2016

Idag har det verkligen varit aprilväder. Snacka om att snön vräkt ner på ett sätt som inte är så roligt nu när allt man önskar är sol och vårvärme. I alla fall är det något jag önskar mig väldigt mycket.

Med sommardäck på bilen lärde jag mig i dag att det är dumt att köra uppför en oplogad relativt brant kurvig backe. Risken finns att det tar stopp innan man nått toppen. Då får man backa.....nerför samma oplogade relativt branta kurviga backe....
Man lär sig något nytt varje dag.

Här hemma är allt som vanligt igen. I hallen står all sonens packning...ouppackat.....undrar hur länge? Eller jag hittade på lite....några saker har packats upp....medaljer och överbliven mat....alltid något! Ett litet steg i taget.....

Jag gick raskt förbi packningen och slog mig ner i mitt soffhörn där jag har tittat på en sprakande eld i braskaminen och tack vare den värme elden utstrålade lyckades jag trolla bort frossan ur kroppen.

Sonen gick också förbi packningen, han umgås med kompisar han inte snackat med på ett tag. (Nog är skype bra). Allt är alltså precis som det ska vara!

Nu drömmer jag mig bort tillsammans med internationella husletare. Nyss var de i Sydafrika, nu handlar det om Kroatien. Många lämnar trygga arbeten för att starta om på nytt....modigt. Nog suger det i äventyrstarmen allt...rätt rejält.....fast det fattas lite mod.


söndag 24 april 2016

Nej nu räcker det. Jag har slöat, tvättat lite, promenerat, slöat lite till, blivit bjuden på mat hos mamma, slöat igen, tjuvkollat på Star Wars, tränat knä och rygg, läst och viftat på tårna. Det är dags att komma hem nu tycker jag.

Och visst han är på väg hem, sonen, efter att både ha tävlat och deltagit i ett träningsläger nere i Nybro. Fast jag får inte träffa honom än på ett tag. Han stannar och sover i stan så det blir först efter skolan imorgon vi ses.

Jag ser i alla fall fram emot att träffa honom och få höra hur han haft det under den långa resan. En silvermedalj kommer han hem med....säkert en massa roliga historier också...de brukar nämligen ha väldigt roligt när de drar iväg på sina tävlingsäventyr, gänget i ÖKSF.

Nu har vi sett filmen lika många gånger, nu är det rättvist!!


lördag 23 april 2016

Idag är det Världsbokdagen och då passar det ju alldeles utmärkt att läsa en god bok. Just idag satsade jag på den tredje delen om de två osannolika vännerna Yogi och Göran.

En bok jag skulle ha läst för länge sedan men det har inte blivit av. Lite konstigt med tanke på att jag verkligen gillade de två första i serien. Inte blev jag besviken på den här heller, den var lika varm och fin som de tidigare. Fast det tog i alla fall mig lite längre att fastna i boken. Men när en fjärdedel var läst satt jag fast. Då var det bara att sträckläsa till dess att den var slut.

Den här boken, som är den avslutande delen i serien, utspelar sig till största delen i Sverige på Österlen där Yogi blir väldigt populär tack vare sitt stora varma hjärta.
För alla som gillar feelgood med djup...läs!


12 timmar. Det var länge sen det hände. Att jag sov så länge alltså. Känslan när jag vaknade i förmiddags var skön även om jag med lätt förvåning tittade på klockan och undrade om det verkligen kunde stämma att klockan var så mycket. Det gjorde det.

När jag hämtade tidningen i postlådan värmde solen mina bara armar och jag såg fram emot en promenad i förmiddagssolen när jag väl ätit frukost. Fast när jag väl kommit så långt hade det mulnat till och haglet studsade mot gatorna. Nu lät jag mig inte skrämmas av det utan tog på mig kläder och gick en tur runt byn.

Jag gjorde ett stopp hos Nina på blomsteraffären och köpte lite plant att sätta i krukan på bron innan jag gick upp till mamma för att få en kopp kaffe. Snacka om att det var ett lyckokast för där blev jag inte bara bjuden på kaffe utan även lunch, Jansons frestelse. Perfekt för mig som brukar slarva med maten när sonen är ute på äventyr (han är ju i Nybro på både tävling och träningsläger i helgen), nu har jag fått i mig ett rejält mål mat idag.


Vår i en kruka på bron!

söndag 17 april 2016

23 sekunder. Det tar bara 23 sekunder, inte mer. Kanske mindre om jag skulle logga in snabbare. Jag är fortfarande förundrad varje gång jag startar min nya dator. Ja, för det är förstås det sekunderna handlar om, jag tog tid!

Efter att under några års tid haft en dator som krävt ett oändligt antal omstarter för att överhuvudtaget komma igång räcker det numera med att trycka på startknappen en gång. En enda gång.....det känns nästan overkligt men framförallt lyxigt. Jag behöver inte längre planera i förväg när jag ska jobba vid datorn.

Dessutom hör jag den knappt. Min förra dator lät som ett mindre tröskverk när den väl kommit igång. Sedan tvivlade man inte på att den fanns där. Ingen risk att jag glömde bort att stänga av den. I morse när jag stod i hallen hörde jag plötsligt svagt ljud som kom inifrån arbetsrummet. Då insåg jag att det var min dator som hade stått på under hela natten....det hade inte gått med min förra...den hade stört nattsömnen....

Ett enda tryck på knappen är allt som behövs.

lördag 16 april 2016

När jag tittade ut genom fönstret i morse var det grått och trist. Det såg kallt och eländigt ut och det var nära att jag hoppade över förmiddagspromenaden.

Nu gjorde jag inte det utan klädde på mig för att inte frysa och stegade iväg. Döm om min förvåning när jag upptäckte att det var riktigt skönt ute, trots det gråa.

För första gången den här våren hörde jag måsarna och deras inte så vackra läten. Det alldeles speciella knarrande när hjulbultarna lossas på en bil som skulle få sommarskor. Fågelkvitter, en och annan hund som skällde och många andra ljud.

Av någon anledning tycker jag att man hör allt så mycket starkare och tydligare på våren. Under promenaden kom jag fram till en egen teori....snön som dämpar ljuden är borta och ännu har träden och buskarna inga löv utan är helt kala. Alltså hör man allt så mycket tydligare....visst låter det troligt?


fredag 15 april 2016

Jag vet att jag nyss har skrivit det här men här kommer det igen. Den här gången mer sant än någonsin.

Det var längesen jag njöt så mycket av en hemmafredag som den här. 

Veckan som gick var troligt intensiv. Måndagen rann förbi och sen var det dags att dra iväg på facklig kurs i dagarna tre. Fullstoppade dagar och kvällar, massor av kunskap trycktes in i hjärnan men som tur var fick jag böcker och minnesanteckningar med mig hem.

Det som var lite oturligt (eller olustigt kanske är rätt ord) var det faktum att jag inte klarade av att bo i hotellrummet på kursgården. Min astma slog till. Fast hotellägarnas engagemang för att hitta ett boende som fungerade för mig visste inga gränser. Till slut fick jag en egen stor campingstuga med sänglinne från deras hem. Där mådde jag toppen och sov som en stock (fast jag var lite mörkrädd)!

Nu njuter jag av latmanslivet i soffan med senaste avsnittet av Agent´s of Shield och en och annan Netflixserie.

Jag vet att de som arbetar i helgen inte gillar det här....men snälla...kan vi göra helgen lite längre??

söndag 10 april 2016

I förmiddags när jag gick min promenad genom byn såg jag vårlökar sticka upp ur rabatter och gräsmattor lite här och där. Vid mitt gamla hus var det förstås alldeles fullt av porslinshyacinter och scilla.

Väl hemma tog jag en runda på tomten för att kolla hur långt våren kommit här. Inte långt alls visade det sig. Okej, snön är nästan borta men inte en vårlök så långt ögat kunde nå. Inte ens en liten bladspets stack upp någonstans. Då blev jag avundsjuk....jag vill ju ha det som det är vid mitt förra hus. En gräsmatta full av vårblomster. Det är nästan som om husen är i olika klimatzoner.....

Även om jag saknar blommande vårlökar har jag i alla fall är en ny dator nu. Lite småfix kvar men den står på plats, är inkopplad och ska snart testköras ordentligt. Bara att hoppas att ljud och annat funkar som det ska. Men just nu får den vara i avstängt läge. Sonen har en massa plugg att ta tag i så det måste jag låta honom göra ifred. Jag vet ju nämligen vem jag kommer att skrika på om och när jag behöver hjälp......för hjälp lär jag nog behöva....det brukar vara så även om jag klarar en hel del själv också.

lördag 9 april 2016

Nu är det lite upp till mig....sonen har gjort det han kan så här långt. Nu väntar han bara på att jag ska spara ner det jag vill ha kvar på min gamla dator...sen ska han fixa det sista vilket bland annat är att försöka hitta en borttappad produktnyckel....och sen.....sen får jag se fram emot en dator som inte tar en kvart att starta upp (i bästa fall). Den nya startar på mindre än ett ögonblick.....dessutom låter den nästan ingenting medan den gamla låter högre än ett tröskverk.....

Det blev middag framför teven och ett avsnitt av Agent´s of Shield (tack abc).
Matbordet är ju liksom upptaget av viktigare saker än mat.







fredag 8 april 2016

Tänk att det är likadant varje år. Plötsligt är den här, våren. Våren med sina kvittrande fåglar, asfaltgator täckta av ett lager grus, snödrivor som töar bort och inte längre liknar snödrivor utan mer små grushögar. För att inte tala om alla vårdofter, inte alltid så angenäma dock. Lätt unkna dofter av framtinat bajs.....det är väl det mest framträdande. Men visst är det härligt ändå.

Vinterdvalan är över och livet kan börja igen. Kanske känner jag det extra starkt med tanke på att min rygg äntligen börjar återgå till sitt normala läge. Det märks framförallt nattetid....jag kan sova på sidan igen utan att hela ryggen låser sig.

Nu ligger jag i soffan (med en rulle i svanken) och tittar ut på solen som leker med vindspelet i växthuset och får det att skicka solkatter hit där jag ligger. En härlig tittutlek vi har solen och jag.

Jag är väl medveten om att det säkert kommer bakslag, det brukar det göra men just ikväll spelar det ingen roll. Ikväll är tidpunkten när jag känner hur vårjaget vaknar till liv igen. Det gör gott, väldigt gott.

torsdag 7 april 2016

En trött liten Katarina konstaterar att det redan är torsdag. Snacka om att en vecka går fort. Den första veckan efter lovet har varit fylld av roligt jobb med eleverna och många möten.

Ryggen har faktiskt hållit riktigt bra. Den har i alla fall inte blivit sämre men så har jag varit försiktig i mina rörelser och inte suttit så mycket.

Fast min trötthet beror varken på rygg, elevjobb eller möten utan istället alla astmakänningar jag har haft under veckan. Därför känns det skönt att det bara är en arbetsdag kvar, sen kommer helgen. Då ska jag vila....vila...vila....

Nåja lite annat lär det bli, både skojiga saker och mindre skojiga. Fira en femtioåring hör till de skojiga sakerna.....tvätta hör till de mindre skojiga.....fast vi behöver kläder på kroppen så det lär väl vara bäst att vi låter maskinen jobba.

söndag 3 april 2016

Den här ledigheten blev inte riktigt som jag tänkt mig. Inte alls. Vi som bland annat skulle åka till Dalarna och träffa familjen. Sedan hade jag ju en del andra småplaner men av allt detta blev det noll och intet.

Istället har jag fått lov att ägna lovet åt att träna ryggen, gå promenader med vila däremellan. Det har väl varit okej men lite tråkigt ändå och framförallt smärtsamt. Sitta är något jag inte gjort alls under ledigheten....de tillfällen det skett kan jag räkna på ena handens fingrar. 

Därför känns det lite spännande att jobba imorgon. Jag undrar hur ryggen ska palla? Det återstår att se......om ett dygn vet jag.