Narkolepsi

Morgonkaffet sitter som en smäck! Ser solen sila mellan molnslöjorna på himlen, en god kopp java sittande tillbakalutad i soffan. Tittar på nyheterna just nu där de pratar om narkolepsi. Det visar sig att läkemedelsverket hela tiden får in fler anmälningar om barn som drabbats efter att ha vaccinerats mot svininfluensan. Jag tycker att det är otäckt att det har blivit så, att ett vaccin får släppas igenom innan det har testats färdigt. Övriga vaccin som ges till barn har ju många år på nacken innan de släpps.  Vaccinet har säkert varit bra för många men jag tänker på alla de som fått sitt liv förstört, det är orättvist. De flesta följde ju bara rekommendationerna, man vill ju gärna tro på en läkare eller annan myndighetsperson när de säger att det är nödvändigt. Jag kommer ihåg hur jag velade hit och dit, bestämde mig tidigt att inte vaccinera mig själv men jag hade  svårt att ta beslutet vad gällde sonen. Med astma låg han desssutom i riskgruppen. Han fick inget vaccin, det slutade med att jag följde min magkänsla. Han var dessutom jättesjuk i influensa den perioden, den läkare vi träffade då sa att det med stor sannolikhet var svininfluensan han hade haft. Då blev det riktigt lätt att ta beslutet.