Sitter i köket med ett värkande knä och väntar på att åka till stan. Det är först styrelsemöte, sen har sonen tränarmöte. Vi startar med full aktivitet på en gång, lika bra det kanske. Fast nog skulle det ha varit skönt med lite mjukstart. I klassrummet däremot kändes det lugnt och skönt. Det var glada, positiva elever som mötte mig i morse!

Lika glad och positiv var inte jag när jag satte mig i bilen för att åka hem idag. Då upptäckte jag att det var en flera decimeter lång spricka i vindrutan....kommer ihåg att det på väg till Östersund small till, men då syntes ingen skada alls. Men nu däremot....Det är så pass mycket att rutan behöver bytas så fort som möjligt. Så nu är det bara att vänta på att verkstaden ska få hem rätt glas, då blir det byte.