Igår var det alla hjärtans dag. En dag som många antingen älskar eller hatar. Många har en jobbig dag när man som mest påminns om tvåsamheten och att vara älskad. Andra tycker om dagen för den påminner om vikten av att ta hand om och vara rädda om de nära vi har omkring oss, både den dagen och alla andra dagar. Själv hör jag till den andra kategorin.

Hos oss gick den dock ganska oförmärkt förbi detta år. Stekta ägg i hjärterformen till frukost. Det var allt. Inga blomsterbud dök upp med fantastiska blommor, inga parfymerade kärleksbrev låg i postlådan, inga paket med dyra smycken.....fast det har jag i och för sig inte fått något år förut heller. Men tänk så överraskad jag skulle ha blivit om så varit fallet.

Däremot blev det ju nästan en present av det faktum att sonens träning blev inställd, tänk vi fick en hel söndag hemma. Det var länge sen sist. Jag njöt i fulla drag i mitt soffhörn lyssnandes på eldens sprak i braskaminen, samtidigt som jag plöjde en bok.

Bästa söndagen på länge.....fast jag gillar söndagarna när han tränar också. Det hör ju till att kolla på söndagsträningen och jag skulle nog bli väldigt förvirrad om det alltid skulle vara som i söndags. Veckans dagar skulle bli totalt ihopblandade. Nej någon dag då och då som inte följer rutinerna är okej, annars får det gärna vara som vanligt...fast färre vardagar och fler lördagar och söndagar.