Efter att äntligen ha fått tummen ur och målat inbyggnaden till soptunnorna känner jag återigen stor beundran för alla målare som har detta som yrke. Förutom att måla på ett snyggt och professionellt sätt tycker de (förhoppningsvis) att det är roligt dessutom. I alla fall gjorde min pappa det.

Trånga vrår, vinklar som nästan är omöjliga att komma åt och arbetsställningar som gör våld på kroppen. Kul? Knappast? I alla fall tycker inte jag det. Men visst, jag erkänner att jag upplever en viss tillfredsställelse när det är klart. När jag får vika ihop målaroverallen och lägga bort den, då tycker även jag att det är kul att måla....

Nu när det blåser upp till regn hoppas jag innerligt att det varv jag målade tidigt i morse hinner bli åtminstone dammtorrt innan regnet börjar. Att det blåser lite är ju inte helt fel heller...det påskyndar nog torkprocessen lite i alla fall.

Varv två klart tidigt i morse. Hoppas regnet väntar i alla fall några timmar.

Första varvet målade jag igår.

Nog är det bra tillfredsställande med en randig gräsmatta också....det betyder att den är nyklippt.