Det är kul att åka tåg....eller vänta nu....det är tålamodsprövande att åka tåg. Ja, det stämmer bättre. Imorse började det bra, tåget avgick som det skulle från Övik. Det höll tidtabellen, kom till och med fram lite före tidtabell till alla stationer.

Men sen kom vi till Hudiksvall och där fastnade vi. Det visade sig att snöproblemen är rätt stora nere i Gävle. Just nu är vår preliminära avgångstid härifrån samma tid som vi skulle ha varit framme i Stockholm. Särskilt synd om mig är det inte, förutom att jag blir less och får träsmak i baken av SJ:s stolar. När vi väl kommer till storstan har jag kort gångavstånd till hotellet och kan äta och slappa. Värre är det för de som har anknytningar de ska hinna med.....

I luren just nu har jag Olof Röhlander som faktiskt får mig att bli lite mindre less...men det hjälper inte helt och fullt.

Tänker tillbaka på alla tågresor jag gjorde när jag var yngre under vintrarna, vilken tur att jag slapp förseningar då. Under mina resor klarade man av att hålla tågen rullande trots att det var vinter. Fast det var säkert förseningar då också även om jag slapp dem.

Jag förstår att det kan bli problem när det vädret blir en aning besvärligt. Men jag kan ändå tycka att ett land som Sverige där vi har vinter en sån stor del av året borde ha beredskap när snön vräker ner för att inte växlar ska behöva frysa ihop. Fast de gör säkert ditt bästa med de förutsättningar de har att lösa problemen. Jag är definitivt ingen expert på ämnet så jag ska inte sitta här och tycka en massa. Inte är det synd om mig heller, det är varmt och det finns mat om jag blir hungrig. Den medhavda mackan var i alla fall mycket god! Dessutom råder god stämning, folk skrattar och är glada. Man kan också sjunga ”Nej se det snöar” med glatt tonfall och få konstiga blickar på köpet....