Efter att ha varit extremt trött i tre veckor, tagit mängder med prover som alla haft bra värden började jag misstro mig själv.

Tröttheten jag kände, var den verklig? Metallsmaken i munnen, var den påhittad eller på riktigt? Kanske brukar jag vara så trött att det för mig är fullt normalt att somna senast klockan åtta på kvällen? Hur är det med jobbet egentligen? Kan det vara så att det blir för många timmar och intensivt under veckorna?

Lättnaden igår när jag faktiskt fick en förklaring med en bekräftelse på att det jag känt var verkligt går knappt att beskriva. Det var så skönt att inse att jag inte alls inbillat mig allt. Svaret kom från en urinodling som visade att bakterier levde loppan och orsakade både trötthet och metallsmak.

Nu ska de bekämpas, bakterierna, medicinkur är påbörjad. Ser fram emot att få känna lite annan smak än metall och förhoppningsvis orka vara uppe längre än till klockan åtta. Fast jag misstänker att tröttheten inte släpper taget så snabbt, tre veckors obehandlad infektion sätter nog sina spår.

Det positiva i kråksången är att nu vet jag att allt annat i min kropp är tipptopp och snart är förhoppningsvis alla bakterier besegrade så då är hela jag tipptopp igen!