Huvudrätt!

Förrätt klar för servering!

Hạnh phúc năm mới = Gott Nytt År!

Det verkar vara kyligt väder ute idag, årets sista dag. Jag har inte tittat på termometern ännu för jag ligger fortfarande under täcket.
Tänk att 2011 redan är slut. Året började med en knäfraktur och slutade likadant, trots det har jag ändå en positiv känsla av året som gått..Funderar vad det kan bero på, jag är väl helt enkelt rätt nöjd med tillvaron trots allt.
Nu vänder vi snart blad och ett nytt år knackar på dörren, fullt av oskrivna dagar. Året när vi skulle ha rest till Asien men det får vi skjuta på, förhoppningsvis blir det året därpå istället.
Det jag vet kommer att hända är att min knärehabilitering börjar om igen, det känns tungt men jag ska ge allt, precis som tidigare för att komma tillbaka så fort som möjligt. Det finns ju inget alternativ.
En köksrenovering knackar också på dörren 2012 men jag tror att vi får skjuta lite på den, de skulle börjat när vi var utomlands men då kommer jag  fortfarande att vara som en spaghetti i benet med stelt knä. Det kan ju kännas lite besvärligt att inte kunna fly hemmet ibland för egen kraft. Jag kommer ju inte att kunna köra bil då till exempel...Men innan året är slut så....
Annars ska jag nog försöka ta dagen som den kommer och njuta av nuet, fortsätta att tänka positivt för det ger mer kraft.

Desserten till i morgon är fixad, sonen har varit och handlat de sista sakerna som behövdes till huvudrätten. Kycklingen till exempel....samt lite alkoholfritt bubbel till tolvslaget.
Nu sitter vi och ska titta på Guldkompassen, vi har hunnit äta middag också. Bakade in färsen som blev kvar sen vi gjorde pizza igår i smördeg med fetaost. Några smördegsskruvar med parmesan blev det också. Nu är allt slut och vi är mätta och nöjda.

Mörkret sänker sig ute, brasan sprakar och magen är mätt efter en väldigt sen lunch. Nu sitter jag med en mugg kaffe och tittar på skidor. Det går ju inte så där alldeles lysande för svenskarna men det är roligt att se ändå.

När kompisen blev hämtad för några timmar sen satte vi oss ner och funderade vad vi ska äta i morgon när det är nyårsafton. För även om vi firar själv ska vi äta gott.
Det blir många av sonens favoriter på bordet. Stekt halloumi med parmachips till förrätt, sen kyckling med panering av parmesan, örter och panko serverad med potatisgratäng. Till efterrätt ska vi få vietnamesisk creme caramel. Desserten ska vi laga till ikväll, ska ge oss på den så snart de åkt skidor klart!

Låg i sängen med en kaffemugg och tänkte att det skulle vara härligt med tidningen också. Ungdomarna sover i källaren så det var inte att tänka på att be dem om hjälp. Då hör jag hur det skrapar på bron, när jag väl är uppe ser jag genom sidorutan vid dörren att det ligger en tidning där...någon snäll som var på morgonpromenad tog  in den åt mig!

Sitter och tänker att det går rätt bra med gips runt benet trots allt...det är inte så värst obekvämt (värst på natten) och jag kan röra mig hyfsat obehindrat. Det som är sämst är att jag blir så förtvivlat less....jag har inget att läsa hemma, sport på tv är okej men framför den kan jag ju inte häcka hela dagarna. Trots allt känner jag mig rätt tillfreds ändå, snart har ju halva gipstiden gått. Nu är det bara 3 1/2 vecka med gips kvar! ( och 20 sprutor i magen...)

Sudden och hans kompis har burit in ved så nu har vi att elda med igen, fast den är lite kall så vi får vänta tills den fått rumstemperatur, då brinner det bättre.

Kylskåpet börjar bli tomt efter helgen så jag behöver handla men eftersom det är så halt ute tror jag att jag ber mamma handla sen.
Funderar över nyår, det blir ju lite svårt att köra till Östersund med mitt stela ben...även om det blir bara Sudden och jag måste vi väl äta nåt gott och ha det mysigt ändå. Vi får handla hem lite smått och gott så det finns att laga till. Lite konstigt känns det allt att inte fira med några andra men vi får ta igen det ett annat år.
Vi har ju tur ändå som får fira ett nyår till, Tet. Den 22 januari är det nyårsafton igen, enligt den vietnamesiska kalendern. Då  lämnar vi kaninens år och går in i drakens år! I år är nyårsafton en söndag, så måndag den 23:e är det nyårsdag. Tyvärr är det en måndag så då får vi nog fira lite lugnare än de gör i Asien. Å andra sidan firas Tet flera dagar så då kan vi nog börja redan på lördag kväll...

Sitter och tittar ut i gråvädret, en aning dimmigt har det blivit sen jag vaknade. Morgontvätt av mig är avklarad och den första maskinen för dagen snurrar i källaren. Nu sitter jag och längtar efter morgontidningen, törs inte hämta in den själv på grund av isbanan där ute. Även om det har snöat känns det livsfarligt fortfarande. Alltså väntar jag på att sonen ska vakna. Om nån timme kommer hans kompis från stan som ska stanna till i morgon, så det är bra att han sover ut.

Det blev en rätt lugn dag med promenad, lunch, lite läsning och tv vid brasan. Ringde några samtal på eftermiddagen, betalade ännu en räkning som dök upp.....
Nyss har jag hjälpt sonen med en ny hårddisk till hans X-box, nu slappar jag i soffan medan en tvättmaskin snurrar. En alldeles vanlig jullovsdag med andra ord....

Har nyss kommit in efter en promenad runt byn. Nåja, promenad och promenad, jag fick åka rullstol. Det är alldeles för halt för att jag ska våga gå själv överhuvudtaget. Skönt med frisk luft var det i alla fall. Fick se att det är som vanligt ute på byn också...inget förändras, mer än att det är skridskobanor lite här och där.

När jag kom tillbaka hem tömdes postlådan på räkningar, vård och hjälpmedel ska betalas....Jag fick tre likadana fakturor på sjukhusvården.....undrar just hur många samtal de kommer att få ta emot idag med klagomål....rätt många skulle jag tro. Jag är nog inte den enda drabbade men som tur är räcker det nog att betala en av dem....Sen kom intyget att jag inte kan åka utomlands i februari, så nu ska jag avboka min resa, då får jag tillbaka lite pengar. Det kommer att sitta fint, det kostar att vara skadad!

Nu är det fyra veckor kvar med gips, idag börjar det kännas lite löst men jag ska nog klara mig en vecka till. Då ska det ändå bort. Stygnen ska tas och jag ska få ett nytt gips. Förhoppningsvis ännu ett plastgips...

Hittills har jag inte känt nån leda, det har varit fullt upp med att fira jul...men nu händer det inte så mycket....sonen är hos en kompis och ska sova över...det är så halt ute så jag kan inte ens gå ut för att få luft....jag har läst ut den enda bok jag hade här hemma som jag ännu inte läst, snart har jag plöjt sonens Hälgealbum också....

Lite konstigt att jag känner mig less....normalt är att slappa på loven det bästa jag vet....problemet är väl att jag vet att jag kommer att få slappa hela januari också. Få se om jag kommer på nåt projekt att ta tag i....har nog en del foton att sätta in i album i allafall tror jag. Fast det får bli en annan dag....nu hoppas jag att det visas nåt bra på tv. Om inte annat får jag öva mitt tålamod igen...

Jag tror att jag nyss såg Nasse blåsa förbi, den lilla rädda grisen....det blåser nåt alldeles förskräckligt igen. Gårdsplanen är blankslipad som en skridskobana, helt otänkbart att försöka hämta tidningen själv. Vindspelet har konsert nonstop, fläkten låter, det slår av olika saker som far runt i blåsvädret. Folk har strömlöst lite här och där, än har vi klarat oss, peppar peppar! Internet och telefoni är vi utan ännu, så någonstans efter bredbandsvägen till vårt hus är det strömlöst.

Vi har tagit det lugnt och haft det skönt hela julhelgen, ingen stress utan bara god mat, glada skratt, en hel del brädspelande och lite tv-tittande . 
Nu har huset blivit tomt igen, alla släktingar har åkt hem. De som skulle åka ända till Dalarna åkte vid tio i morse och Härnösandsfolket åkte efter lunch.
När vi hade röjt undan lite hade vi lilla julafton här hemma. Jag fick en fin stickad mössa av sonen som han hade köpt själv när han var i stan innan jul.
Nu håller han på med sin mobil som han fick av mormor, sen ska vi nog kolla in en av Star wars filmerna tror jag.
Efter all julmat var det gott med en vanlig middag, vi fick potatisgratäng med en variant av Princess Leias kyckling.
Mitt knä har klarat julhelgen fint, men det är lite surt att det har blivit så halt ute, jag törs ju knappt gå från bron till en bil. Hoppas verkligen att det blir bättre snart, jag vill också våga mig ut och få lite frisk luft.

Juldag, och idag har jag vaknat två gånger. Först strax efter fem och sen vid nio igen.  Sonen och en av mina morbröder gick på julotta, det var när de gick dit som jag tog jag mig en tupplur igen. Nu känner jag mig lagom mör, men det får vara så på juldagen.

Gårdagen var en lugn och skön dag med mycket god mat, läsande, tv och brädspel. Sent på kvällen kom tomten med några paket innan vi avrundade med några goda ostar och ett glas rött.

Julafton!

Igår kom alla inramlande på eftermiddagen, sen hade vi en mysig skrapdag med mat, prat och spel! En promenad hann vi också med, jag fick en åktur i rullstolen, härligt!

Morgonen idag började med att morbror ordnade fika vid elden, sen satt vi och tittade på Scooby Doo och drömde oss tillbaka till de tider då det var jullovsmorgon på tv varje dag klockan nio. Julaftonsmorgon och delar av familjen är ute på promenad innan vi ska äta sen frukost! Sen väntar vi in andra halvan som sovit hos mor, då ska alla julens kakor avsmakas!

Ljusen är tända, julmusiken spelar, mumsar på nån knäck och blodapelsin och bara njuter av dagen. Väntar på att resten av familjen ska anlända, nu är de ute efter vägen, hoppas allt går bra!

Vi har ätit lunch efter att sonen varit iväg och spelat fiol för den sjuka tanten, nu hänger han på sitt rum efter ett bastubad och slappar han med.Några lugna, mysiga dagar väntar oss alla.

Skrapdan - bästa dan!

"Fast det är gott att äta honung är det ett ögonblick alldeles innan man börjar äta den som är nästan bättre". Visdomsord av Nalle Puh!

Så är det med julen tycker jag, Skrapdan är den härligaste dagen. Lugn och skön med alla förberedelser gjorda och skulle nåt råka vara glömt går det nog bra ändå. Man har allt härligt kvar, gemenskap, förväntan och flera dagar av slappande där det enda man gör är att äta gott och umgås. Se lite tv, spela spel, lyssna på julmusik och bara vara! De som kan tar nog nån promenad emellanåt för att orka mer god mat!

Idag njuter jag av att ha kunnat ta en sovmorgon, ingen som måste upp och gå till skolan idag utan bara lugn och ro. Fram på eftermiddagen kommer mina morbröder med familjer att ramla in. Det varnas för underkylt regn idag, känns lite oroligt.... hoppas verkligen att de tar det lugnt efter vägen.

Kväll, dagen innan skrapdan. Sudden har en kompis här som ska sova över, de skrattar och spelar i källaren. Jag har slappat i soffan de senaste timmarna, sen fick jag ett ryck och tog reda på lite tvätt, för att sen fortsätta med att skala rotfrukterna till morgondagens blöte.
Tidigare ikväll blev vi bjudna på middag hos mor, sen hjälpte vi henne att sätta ljus på tallen och placera ut tomtar i hennes lägenhet. Det blev julfint, hon hade fått en jättefin tall, så med pyntet blev den toppenfin! Nu känner jag mig trött men utan värk i knä, skönt. Det märks att jag har tagit det lugnare idag, nyttigt!

Lunch

Nu är julen här, en tid för eftertanke, medmänsklighet och värme.
Det är en tid när vi ska måna om varandra och ge varandra tid. Det är nu vi, trots att många har mycket att hinna med, ska stoppa ner de måsten som inte är livsavgörande i en säck, knyta åt och kasta bort den. Julen kommer ändå och det viktigaste med den är att få vara tillsammans med nära och kära!

Det finns många som inte har någon att fira jul med, som sitter ensamma, jag hoppas de kan finna någonting meningsfullt som fyller deras jul med glädje och värme trots ensamheten.
För de som är svårt sjuka kanske julen känns som en hopplös helg, när man tänker på hur det skulle kunna vara utan den svåra sjukdomen. Små glädjeämnen kan göra deras tillvaro lättare, det kan vara en stunds kort besök, ett samtal eller något annat som kan ge glädje och hopp för en stund.

Sonen skulle gå till en svårt sjuk tant idag och spela en julsång på fiol för henne som han lovat tidigare i höst, men precis samtidigt kom de som skulle hjälpa henne i hemmet och de hade inte tid att vänta de tre minuter det skulle ha tagit för honom att spela den enda sången. Besviken kom han hem igen. Jag tänker att hur stressigt jobbet än är för vissa av oss så kanske vi ibland måste ta några minuter där vi stannar upp, tar in omgivningen, känner medkänsla och låter det oväntade hända. Jag tror dessutom att man hinner mer om man inte skyndar sig utan försöker behålla lugnet mitt i jul- och vardagsstressen, visserligen lättare sagt än gjort, vi är ju alla olika.

Det jag har lärt mig efter alla mina knäolyckor är just att mycket av det man tror att man måste göra och hinna med inte är nödvändigt egentligen. Det går ändå även om allt inte är som det brukar. Visst kan jag känna frustration ibland, irritation och till och med ilska kanske, men sånt drar ner en i en negativ spiral som inte leder till någonting gott. Det man måste undvika trots stressen är trots allt att inte låta sitt eget dåliga humör gå ut över andra runtomkring. Det är ett ansvar vi alla måste ta, hur svårt det än är ibland. I alla fall jag tycker att det är svårt när frustration och irritation slår till med full kraft...och det gör det ibland, hur positiv man än är.

Jag har slopat många av mina måsten, det går ändå! Sen är det ju förstås skillnad på privata måsten och det vi måste göra i arbetet.
Nu önskar jag er alla en skön julhelg oavsett om ni jobbar eller är lediga och för de av er som har det stressigt hoppas jag att ni kan hitta små mikropauser där lugnet finns så att det blir en riktigt GOD JUL!!

Kvällslugn

Känner mig nöjd för jag har handlat klart inför julen. Mamma skjutsade mig på affären tidigare ikväll, så nu är förråden fyllda. Sen är det ju inte direkt nån panik om nåt är glömt eftersom affärerna är öppna alla dagar. Huset är städat, sängar renbäddade, paket inslagna, jullugnet har helt enkelt infunnit sig!

Just nu sitter jag nere i gillstugan, lyssnar på brasans knastrande, ser på granen i all dess prakt med kulor, ljus och glitter. Vi har nyss ätit ljummen nygrillad kyckling med vitlöksbröd till. Det känns nästan lite helglyxigt trots att det är skola imorgon för Sudden, men det är bara avslutning, sen har han jullov också!

Jag hade tänkt gå (läs åka) till kyrkan i morgon för att lyssna på elevernas sånger och musik men tror att jag kan behöva en lugn morgon med vila. Jag får helt enkelt avvakta till imorgon för att se hur det känns.

Nu fortsätter jag att njuta vid brasans sken.

Nu har tomten varit här och klätt granen.

Trots trötthet har jag hunnit med en hel del idag , men nu är orken slut så nu blir det bara vila resten av dagen.
Började dagen med att äntligen slå in julklapparna, sen lite småfix med allt möjligt, när jag sen gick ner i källaren hade tomten varit här och klätt vår julgran.
Han städar inte efter sig så det var lite barrrigt, därför fick dammsugaren  jobba ett varv runt huset.
Eftersom jag kände mig rätt trött efter det träningspasset var det perfekt med catering idag. Blev bjuden på en god kycklingwok!

Ligger i sängen och morgonmyser efter ännu en natt med dålig sömn. Tur att jag inte behöver vara så skärpt idag. Gårdagen slutade väldigt trevligt med kafferep/ syjunta och mycket surr. Glögg, kaffe, kakor, godis, cheese cake och mycket annat gott! Det blev nästan som en lilllördag fast det var tisdag.

Nu ska sonen gå till skolan alldeles strax, jag ska ta mig upp och äta lite frukost och sen ska jag slå in julklappar, det blev aldrig gjort igår.

Segt idag!

Sonen håller just nu på att packa ner gympakläder, fika och ett spel i ryggsäcken innan han går till skolan. De ska ha mysstund i slutet av dagen. Saknar verkligen att få jobba de här sista dagarna innan jul, det är oftast så mysigt. ( Han gick med sju minuter till godo).

För mig är det en seg morgon, trött, jag har sovit rätt illa i natt. Normalt sover jag inte på rygg men just nu är det svårt att göra nåt annat eftersom det är ett gips i vägen. De perioder jag har sovit har jag haft en massa konstiga drömmar. Men om jag slappar i sängen ett tag till så ska jag nog pigga på mig. Det positiva är att mitt knä inte värker längre. Idag ska jag vara ordentligare och ta rejäla pauser mellan mina aktiviteter.

Jag undrar om inte tomtarna kommer att börja krypa fram ur gömmorna idag.....kanske kommer några julklappar att bli inslagna också!

Usch nu värker det i mitt ben....knä, vad och fotled är det som gör mest ont. Fast mest värker knäet. Så nu blir det bara vila resten av kvällen. Jag ska ta mig ner till slapparsoffan och se på tv, hoppas bara att det finns nåt att se ikväll. Undrar om jag ska ta mig en värktablett....

Kaminhörna komplett med huggkubbe!

Idag började dagen med ett besök i Norrflärke hos mina kära elever och arbetskamrater. Så underbart att träffa alla barn (och vuxna) igen, eleverna hade musik när jag kom och sjöng så fint. Det kommer att gå toppen på avslutningen! Sen fick jag faktiskt göra lite nytta också, hjälpa till att lägga in bilder på bloggen, gå igenom några texter som skrevs ut och publicerades. Det kändes bra, ett tag funderade jag om det inte skulle gå att jobba med gips, men efter ett par timmar förstod jag varför det kan vara bra att vara sjukskriven, jag blev väldigt trött i knäet.....Men åh vad jag längtar tills jag kan börja jobba igen!!!

Nu väntar lite datorjobb, sen ska jag ringa mitt försäkringsbolag om den nya skadan....undra vad de ska säga......Har också kommit på att jag vill ha en liten huggkubbe som inredningsdetalj bredvid min braskamin, då blir det också enklare att splinta tändved eftersom jag inte är så smidig utomhus nu....det kommer att bli senaste trenden......så häng på vetja! Huggkubben har jag hittat bakom huset, gäller bara att lokalisera var jag har lagt min lilla yxa någonstans efter flytten.

Det blev sockerskorpor! Nu är det bara torkning kvar, men först middag.

Danska skorpor heter de egentligen, men för mig är det Mormors sockerskorpor. Så länge jag kan minnas har jag varit med henne och bakat dem till jul förutom några enstaka år när jag varit på annat håll. I takt med att åren gick fick jag ett allt större ansvar för tillverkningen. När hon blev äldre och inte orkade ta del längre bakade jag dem själv, men i hennes kök och sällskap! Receptet kommer från en gammal kokbok där ugnstemperaturen beskrivs som  " grädda i inte alltför stark värme".

Dagen började med ett kyrkobesök. Vår kör sjöng på högmässan som var klockan 11 i Anundsjö kyrka. Det gick bra och var roligt. Sångerna klingade väldigt vackert med hjälp av den akustik kyrkan bjuder på.

Kyrkkaffe tog vi hemma, sen fick jag hjälp av min egen hustomte med kontakterna till utegranen som utlöste jordfelsbrytaren hela tiden i går kväll ( och idag när vi satte i kontakten igen).  Men nu verkar det fungera igen, peppar, peppar!

Jag har tagit fram smör ur kylen för jag tror att jag ska baka mormors sockerskorpor idag! De är rätt enkla att baka, bara det att det är många steg och att det tar ett tag innan de är torkade och färdiga för magen....Det är dock en av de få saker som jag har svårt att vara utan när det är jul, de är speciella!

Det blev godis i år också! Jag fick ett ryck, men nu vilar jag resten av dan, så är det bara!!


Kokos- och cornflakestoppar med lime!

Rocky road!

Kola på gång, med ingefära och kanel,
dessutom blev det en omgång knäck!

Idag var det segstartat vill jag lova, jag känner mig öm i hela kroppen, trött i alla armar och ben. Ett huvud som inte riktigt är med. Har ingen större lust och ork att göra så mycket idag. Därför blir det nog mest en vilodag kan jag tro, skulle vilja göra lite julgodis men vi får se...sonen och jag har i alla fall kommit överens om att det blir jul även om vi inte bakar egna pepparkakor i år. Så det skippar vi. Det lär ju bli jul utan julgodis också kan jag tro....som sonen säger "det viktigaste är ju ändå att vi är tillsammans hela familjen"!

Fredag kväll och jag och sonen har precis sett första halvan av Sagan om ringen. Inga fler värktabletter har kommit förbi mina läppar, lite mindre yr känner jag mig allt. Skönt! Illa mår jag inte heller. Eftersom jag har vilat de senaste timmarna värker inte knäet nämnvärt trots avsaknaden av medicin.

Idag har jag äntligen fått iväg alla julkort. Dessutom har julklappar slagits in och skickats till Östersund. Jag fick tänka om lite gällande vissa då de var för tunga och klumpiga för att sändas med post. Men de finns ju kvar till ett annat år.

Jag hade tänkt göra lite julgodis idag också men det får vänta till en annan dag. Det är fortsatt slapparläge i soffan som gäller, fast snart måste jag göra en kort paus för att ta min Fragminspruta..... nu är det  33 kvar, om en stund är det bara 32...........

Jag trodde att  värktabletterna jag fick utskrivna den här gången faktiskt hjälpte mig mot smärtan utan att göra mig yr och illamående. Men nu har det gått några dagar och kroppen börjar protestera, nu mår jag illa och det snurrar. Inser att de här inte funkar heller, så nu är det bara att lägga ner värkmedicin och hoppas att smärtan inte blir alltför stor. Jag fixar inte att må så här.
Det jag trodde var förkylning i morse var falskt alarm, det är nog helt enkelt så att alla mediciner gör att jag blir hängig också. Så nu lägger jag ner alla blåa och andra flerfärgade tabletter.....

Åh, vad jag tycker att det är surt att inte kunna jobba. Jag vill ju verkligen vara med mina elever i klassen. Även fast jag vet att de har det bra ändå så önskar jag att jag kunde vara där. Läste precis deras veckoblogg och då längtade jag ännu mer.

Idag på morgonen har jag tvättat håret och hela mig,  fast först var min vvs:are här och fixade duschstången i duschen och kollade värmen i sonens rum. Han klagar över att det är kallt ibland, så vi har försökt fixa det. När det var mitt rum för länge sen och jag frös då var det ju min pappa som fixade så det blev varmt, men nu är det ju ett annat värmesystem. Centralen till fjärrvärmen är dessutom helt annorlunda mot den jag hade i mitt förra hus så jag måste lära om. Men nu så....

Det kom ingen rullstol igår, hoppas den kommer idag istället. Planerna för dagen är annars att göra klart alla julkort och sen eventuellt göra en omgång med Rocky road, om jag orkar. Vi får se. Känner mig lite hängig, en av läkarna som jag träffade på akuten smittade mig med sin förkylning och idag känns det som om den har tagit ett riktigt grepp om mig, eller så är jag bara trött ändå....för jag är egentligen inte så hostig....kan ju vara kroppen som vill att jag vilar....ska nog lyssna på den, lite i alla fall.

Njuter av att kunna tända en liten eld medan jag ser skidskytte!

Idag är min ambitionsnivå bra mycket högre än mitt knä:s orka-nivå.... Jag vill hinna med väldigt mycket men det går lite småsegt för jag blir fort trött i knäet och det spränger och värker. Kanske inte så konstigt med tanke på att det bara är fyra dagar sen jag opererades.....
Jag har i alla fall skrivit adresser på kuverten till julhälsningarna, nu skulle jag behöva gå till min stationära dator för att printa ut själva hälsningen men det får vänta! Behöver nog vila lite tror jag.....Är väldigt sugen på en blodapelsin...då måste jag kliva upp....ändå.....

Åh vad jag njuter av att vara hemma igen. Klev upp ungefär när sonen gick till skolan i morse. Sen har jag suttit framför datorn och gått igenom papper, betalat räkningar och förberett en ny skadeanmälan till försäkringsbolaget. Jag skickade även in de sista pengakraven efter förra olyckan...undrar just vad de säger nu när det hänt igen. I morgon ska jag ta itu med jobbets räkningar, saknar lite papper här hemma bara för att kunna göra det idag.

Nu gör det lite ont i mitt knä så nu är det högläge ett tag som gäller. Har lite tidningar att läsa bland annat. Väntar dessutom på att de ska ringa från ortopeden, kom på att jag behöver ett läkarintyg att jag inte kan ut och resa i februari annars får jag inte tillbaka de pengar jag lagt ut så här långt. Och det vore ju dumt.

Hoppas att min rullstol kommer idag, inte för att jag vågar mig ut men det blir förhoppningsvis bättre så det går att ge sig ut en annan dag. Funderar på om jag kommer att behöva en duschstol också.... Nu har vi ju inget badkar som man kan ha en sittbräda på så det kanske skulle vara en idé. Vi får helt enkelt se...

Hemma i min egen säng vilar jag mitt trötta, onda knä och njuter av att ha ätit gott julbord på Gästis! Jag är glad att jag bestämde mig för att orka. Tyvärr kändes det som om magen krympt efter att ha varit fastande två dygn och sen bara ätit mest "tör-"rån. Men en hel del gott har jag ändå satt i mig. Sillar och annat smaskigt. Roligt att träffa arbetskamraterna, längtar redan till dess att jag får jobba igen. En fin blomma fick jag dessutom. Den pryder sin plats på köksbordet!

Nu är jag hemma igen, åh så skönt! Snälla mamma mötte upp när jag kom hem, hämtade ut mediciner och gjorde en kaffeslurk. Sudden kom från skolan så jag fick ge honom en stor kram och en till och en till....
Här såg det ut ungefär som innan jag åkte bara det att mamma hade tvättat bort all tvätt och strukit och fixat! Härligt! Nu sitter jag i soffan och slappar och funderar över om jag orkar hänga med mina arbetskamrater på julbord. Men jag tror det, har i alla fall tvättat håret och mig själv samt fått på mig rena kläder. Äta behöver jag ju och blir jag trött får de väl skjutsa hem mig.
Nu värker mitt lilla knä en smula, men det är nog inte så konstigt, har inte suttit stilla så mycket sen jag kom hem.
Sudden åkte tidigare till stan. Han ska gå på affärer och fixa med hemligheter innan ju-jutsun....tro vad det kan vara....

Min mage är sur och arg. Alla dessa tabletter den får....ändå är jag restriktiv. Men magen får just nu lite nyponproviva och äpple. Så nu känns det lite bättre. Om ett tag blir det lunch, fiskfilé med kall sås. Det borde inte lukta våt hund i alla fall som all annan mat gjort. Matvagnen står placerad precis utanför mitt rum så doften har lätt att hitta hit. Längtar till dess att klockan blir ett , då får jag min sjukresa hem.

Min mage är sur av alla mediciner, men resten av mig är glad för jag ska nog få fara hem idag. Tjolahopp och tjohej!! Har tagit på mina egna kläder, bara vänster socka som saknas. Den klarar jag inte själv. Så nu väntar ett evigt väntande......vill hem....Nuuuu!

Det blev en konstig lucia i år. Den enda jag har sett var på tv i morse. Det var vackert men inte går det upp emot att få se på riktigt. Det är första gången sen......kommer inte ihåg ....som det hänt....alltså jääättelängesen!

Nu är det bara att hålla tummarna så att ingenting tillstöter innan imorgon. Jag har fått reda på att det planeras för utskrivning....längtar hem till min älskade pojke! Nåt alldeles förskräckligt! Så hjälp mig att hålla tummar, tår, korsa fingrar. Ja allt räknas.

Ligger i sängen med värkande knä, fast det är inte så konstigt för jag har varit uppe och gått mycket. Nu vilar jag, om ett tag är det kvällsfika. Då får det bli dagens sista promenad tror jag. ...om jag ids....

Nu har jag promenerat några vändor fram och tillbaka i korridoren. Måste gå in gipset så jag känner att det är okej. Bättre att upptäcka att det sitter illa medan jag är kvar här än sen jag kommit hem. Lite ont får jag och lite trött blev jag men gipset kändes ok. Nu ska jag unna mig en stunds vila.

Nu har jag fått gips, med fotbollar på!

Nu har ronden varit här och jag fick äntligen höra mer om operationen. Det hade gått bra, ett nytt brott med rena brottsytor. Ihopsatt stadigt men jag fick veta att helst ska skrotet sitta en evighet, minst 1 1/2- 2 år vare sig jag har besvär av det eller inte...nu är det gipsning som väntar, ska tydligen få ett plastgips, det tackar jag för!

Nu känns det riktigt bra, ligger i sängen nyduschad med tvättat hår. Smuttar på en kopp te och väntar på ronden. Idag ska det bli gips är det tänkt. Sen börjar nedräkningen igen....

Fördelen med det här hotellet är att man blir serverad nåt att äta vilken tid som helst på dygnet. Efter att ha mått illa av all medicin smakar det oerhört gott med Mariekex med smör kvart över tre på natten.

Få se hur det blir med mitt knä idag. De öppnade bandaget runt skenan, jag har fått medicin som får mig att flyga och må illa. Nu verkar den släppa så smärtan eskalerar igen. Det känns inte så bra.

Ligger i min säng och har verkligen vrålont i knäet. Det gör att det blir lite svårt att sova. Nästan så jag funderar på en stark värktablett....och då har jag ont vill jag lova. Har fått hjälp på toa, det är efter det som det gör så ont. Jag hoppas verkligen det ger med sig snart så jag kan somna om. Annars bli jag trött imorgon. Fast det lär jag ju vara ändå.

Ligger i sjuksängen och känner mig hyfsat pigg. Inte nämnvärt ont i knäet ännu. Skadan såg ut som förr, likt käften på en gapande drake. Ryggbedövningen tog inte så de fick lov att söva mig ändå. Därför har jag varit lite extra trött efter operationen. Det är full huggning på sjukhuset i helgen. Jag fick vänta länge på det mesta. Men nu är det ju som sagt över. Till nästa vinter ska det införskaffas broddar och kanske en rollator eller kanske hjul på sparken...

God morgon. Nu ligger jag här i en renbäddad säng igen, duschad väntandes på op. Hoppas verkligen det blir av idag, vill inte behöva vänta ytterligare dagar. Visserligen blir jag väl omhändertagen men det märks att det dragits ner på personalen. De är färre än vid mina förra besök, man ser att de bitvis har svårt att hinna med. Trots det är de alla glada, vänliga och hjälpsamma!

Det blev ingen op trots allt. Jag fick precis bryta fastan med lite kvällsfika. Om 2 timmar är det fasta som gäller igen. Senaste budet är att det blir op imorgon runt 10. Jag lär återkomma i ärendet.

Okej, inget morfin eller nåt liknande sen igår. Ändå känner jag mig yr vimsig och illamående. Näringsdropp får jag. Nu hade de hört från iva att det skulle finnas en plats till mig där ikväll. Så bli får väl se hur det blir. De har ju bara en som skär och lappar skelett. Så det beror väl hur mycket akut som kommer emellan.

Nu har jag precis fått reda på att det blir op tidigast i eftermiddag. Det har kommit akutfall emellan och det är knökfullt på intensiven där jag måste mellanlanda efteråt. Han som ska laga det trasiga har nyss kommit in, tydligen funderar han över hur han ska kunna fixa skadan så att jag inte blir besvärad av skrotet sen utan kan låta det sitta kvar. Vi konstaterade i alla fall att sannolikheten för att skada sig på samma sätt tre gånger och dessutom bli opererad av samma person måste vara rätt liten.

Ligger nere på akuten och väntar på att komma till den avdelning där jag ska tillbringa natten. Ögonen bränner efter tårarna och knäet värker nåt hejdlöst. Men i morgonkväll är jag opererad och sen börjar nedräkningen tills rehabiliteringen kan börja.

Ett skadat knä igen......i väntan på ambulans.

Att det skulle gå så här bra vågade jag inte tro i måndags morse,  nu är diket i köket borta. Kylen är på plats där den ska vara och jag ska leta trasmattor som kan dölja spånplattan på golvet. Fast först ska vi få middag, fiskgratängen är i ugnen och sen ska jag ladda för att börja städa upp här hemma. Få se hur mycket jag hinner och orkar ikväll. Jag har ett värkande knä som tycker att det är jobbigt just nu.
 

Okej, ledningarna som låg utanför vårt hus idag när jag kom hem var ingen vacker syn kan jag säga.....vilket såll.....rena rama turen att vi inte fått det mer vattenskadat än så här! Nu ligger det en ny avloppsledning under golvet, avfuktaren står på men det är rätt torrt trots allt. I morgon kommer snickaren tillbaka och börjar återställa golvet. Det som i måndags kändes rätt mörkt blev inte så farligt.

Idag har jag och sonen varit till stan och fixat lite saker. Jag har bland annat ordnat en del julklappar. Sen har jag suttit med honom under träningen. Han kör på bra. Graderingar närmar sig, de flesta tränar hårt för det men eftersom Sudden inte blir 14 förrän 2013 har han ett tag kvar. Men tydligen skulle de ansvariga för vår klubb ringa till den högst ansvarige i Sverige och söka dispens så att det eventuellt kan bli gradering redan nästa år. Men annars är han väl medveten om att det dröjer tills han får annan färg på bältet. Sudden tränar för att han tycker det är kul.

Få se hur det går att sova i natt med en avfuktare som surrar och baksidan av kylen mot sovrumsdörren....det brummar och surrar rätt bra...fördelen är att jag inte vaknar av bussarna som backar före fem på morgonen...jag har annat som väcker mig....

Sitter och tänker på det som händer i vårt hus. Vattenskadan som igår kändes hemsk, bara tanken på att bryta upp taket i gillestugan med allt det skulle innebära...Jag såg framför mig hur fönster, tapeter skulle behöva bytas ut eftersom det rann vatten där. Men som tur var skadan rätt ny, den upptäcktes innan alltför mycket hann bli förstört.

När sen snickaren tyckte att det vore bättre att bryta upp golvet i köket istället, med tanke på att jag ska göra om där ändå så småningom, blev allt ljusare.
Det blev ett dike mellan diskbänk och kylens plats, i morgon  blir det vvs-jobb med att byta avloppsledningen från köket. Sen när det torkat upp i golvet kommer det att bli en provisorisk lagning till nån gång efter jul ( förmodligen när vi är på semester) när det blir köksbyte. Med en fin trasmatta kommer det knappt att synas att det är nån åverkan på golvet.

Braskaminen kom också in idag, det blev jättebra men inte heller helt enligt planerna....lösningen blev ändå toppen. Nu väntar jag bara på sotarens besiktning så att den blir godkänd, då ska vi elda. Fast först måste jag dela veden i kortare delar, den är lite för lång eftersom den är anpassad för eldning i den gamla pannan.

Nu sitter jag nybastad och väntar på att en tvätt ska bli klar, sen tar jag en bok eller nåt annat att läsa och kurar ett tag innan jag gör kväll.

Vi har ett dike i vårt kök....

Nu är det äntligen kväll och jag har kommit hem och lyssnar till nåt enstaka dropp från källaren. Det har minskat, tack och lov. Arbetshypotesen just nu är att det är avloppsledningen från diskbänken som går under golvet som sprungit läck. Ledingen går tvärs över gillestugetaket så det verkar troligt. 

Klockan sju i morgon bitti kommer en snickare för att börja riva ut under diskbänken. Förhoppningen är att hålet är i kröken därunder och att det går att laga och komma åt där. Eftersom skadan upptäcktes tidigt kanske den inte behöver bli så stor....hoppas kan man ju.....och det gör i alla fall jag.

Min vana trogen försöker jag hitta positiva saker när det händer nåt som egentligen inte är så positivt.

• Tur att det inte är nån människa som kommit till skada.
• Tur att vattnet inte rann över teven eller soffan.
• Tur att det inte hände på helgen.
• Tur att det hände nu och inte under julhelgen när huset är fullt av folk.
• Tur att det hände en måndag morgon, hela arbetsveckan är ju kvar så att det kan hända saker här hemma.
• Tur att jag hann ha min inflyttningsfest!
• Tur att jag inte bröt knäet igen....
• Tur att det ser ut som om  jag får hjälp snabbt.

Kan tänkas att jag kommer på mer vad det lider men detta är i alla fall en start.

• Jag höll på att glömma; Tur att jag har en rådig son som handfast tog tag i eländet i morse.

Dripp, dropp, dripp, dropp......den här dagen blev inte riktigt som det var planerat...i alla fall inte i min planering. Precis när jag skulle börja första lektionen i morse ringer det på jobbet med ett meddelande att det är en vattenläcka i taket i vår gillestuga....precis innan Sudden skulle gå till skolan hörde han hur det droppande och rann. Rådig kille sprang upp efter kastrull och ringde mormor på samma gång. Sen hämtade han fler kastruller för att sätta ut där det rann. Dessutom tänkte han på att snabbt dra ur alla kontakter och flytta dem så långt från vattnet det gick!
Nu har dagen gått och jag har jobbat halvkoncentrerat mellan snabba besök hemma för att träffa vvs:are, försäkringsbolag och snickare vid olika tillfällen under dagen.....Tur att jag har duktiga elever som jobbar på bra själv och snälla kollegor som täcker upp för mig. Nu är jag på väg till stan med sonen som ska fixa glasögonen som fått en tjobläng på en rast igen, sen ska han träna.

Det blev lite dramatiskt i huset när vi skulle äta middag. Sonen krockade med en ljuslykta så stearinet flög i alla riktningar. Innan jag ens fattat vad som hänt stod han med armen under kranen i köket och spolade. En stor del av underarmen var full av stearin....Han fick spola i lagom kallt vatten en lång stund, sen hämtade jag en förpackning waterjel och la på. Så nu har han det och en linda runt armen. När jag ser hur de kläder han hade på sig ser ut är det rena rama turen att han inte brände sig värre.....
Nu har jag skrapat stearin från inredningen, lyktan är flyttad och han säger att det känns okej på armen, bara lite ömt....puh....Vilken himla tur!!

Det är redan eftermiddag och jag lyssnar på tvätten som snurrar i källaren. Har nyss kommit tillbaka från mamma. Jag har hjälpt henne att hänga julkulor. När det var hon som bodde här i huset satte vi alltid upp dem i arbetsrummet till jul. Nu blev det i ett av hennes köksfönster de fick plats i stället. Det blev jättefint.
Snart ska jag börja med middagen. Det ska bli ugnsrostad sötpotatis, lax och pressad potatis. Nån sås blir det nog också. Förmodligen en varm sås med creme fraiche men jag får se. Det beror lite hur jag kryddar laxen. Om ett tag vet jag....

Här är delar av glöggbuffén vi bjöd vår flytthjälp på igår. Minipajer, inbakade korvar, dadlar med bacon, ostar, mascarponekräm med apelsin till pepparkakorna, godis i olika former, saffransmuffins.....

Det blev en trevlig eftermiddag och kväll med alla vänner. Vi fick testa soffor och bord med många människor samtidigt. Stort och rymligt, plats för alla!
Idag ska jag ta hand om lite disk, åka till återvinningen, tvätta. Men först väntar jag på att sonen ska vakna så vi får fika och tända andra ljuset.  

Vilken tur att jag inte smånallade mat innan middagen igår. Vi blev bjudna på så god mat, önskar jag kunde ta mer nu.....
En god avocadoröra med grillade räkor, med mycket smak av vitlök, chili och koriander. Mums!! Sen potatisbakelser, rotfrukter, mört och precis perfekt kött med en svartvinbärssirap som var gudomlig. Till dessert blev det glass, grädde, maräng med rabarberkompott till. Såååå gott!!
Kvällen avslutades med ett glas gyllene vätska som sakta avnjöts till mycket härligt surr. Men som vanligt gick kvällen alldeles för fort....Längtar redan till nästa gång vi ses.

Nu sitter jag med en kaffekopp och funderar över hur jag ska lägga upp dagen. Från klockan tre är det glöggmingel för alla vänner som hjälpt oss flytta. Det mesta är förberett men än har jag lite att fixa. Fast det är gott om tid. I källaren surrar tvätten medan sonen sover. Hoppas han kan sova ut ordentligt idag, han behöver vilan.

Fredagkväll och jag sitter vrålhungrig och längtar till dess att klockan blir sex. Då är jag bortbjuden på middag, fick en glimt i kundvagnen igår så jag vet att det kommer att handla om ost bland annat. Det ser jag fram emot. Snålvattnet rinner.
Sudden har en kompis här, men just nu har de gått till mormor för att äta middag. Jag kände att jag skulle ha svårt att låta bli att provsmaka om jag skulle ha gjort mat till dem, så jag är tacksam att hon kunde tänka sig att göra det. De kommer nog snart tillbaka kan jag tro.
I eftermiddag har jag haft hjälp med att snickra lister runt öppningen där braskaminen ska stå, det blev bra. Nu måste jag bara fundera om jag ska måla eller lasera. Jag tror jag ska lasera men vi får se.
På tisdag är det tänkt att braskaminen ska installeras om inget annat kommer emellan.  Sotaren är vidtalad också för provtryckning, förhoppningsvis kommer allt att gå bra. Då har vi den inne i ordning så att vi kan elda till jul, det kommer att bli härligt. Mysfaktorn kommer att höjas.

Jösses vad mätt jag är...det blev klyftpotatis och pankopanerad kalkonfilé till middag.  Jättegott, det rekommenderas! Det funkar nog alldeles utmärkt med kyckling också, men de hade färsk kalkon till halva priset på affären så jag passade på.



Det gick bra att träna hos sjukgymnasten idag, i morse trodde jag inte det för jag kände mig trött och slut och nästan lite yr, som igår. Men ju längre skoldagen gick desto bättre mådde jag. Skönt, jag gillar inte när det blir avbrott i tränandet! Sen ikväll ska jag ta hand om lite tvätt, men först måste jag ta mig ur det paltkoma jag hamnat i nu, vilket inte kommer att bli lätt för jag har sjunkit djupt ner....