Vi tog en promenad, jag och sonen. En sväng runt byn, först tittade vi till pappas grav sen fortsatte turen runt bakgatorna. När vi kom in gjorde jag potatisgratäng och nu har vi precis avslutat middagen. Våra vanor är rätt så kontinentala vid det här laget. Men äts frukost runt 11 så kan man inte äta middag så mycket före åtta. Nu är det nästan paltkoma faktiskt, sonen plockar med disken i köket och jag sitter här med ett glas rosé och bara njuter. Det gör att smärtan i knäet är lite lättare att stå ut med!

Pepparkött, melon och sallad.

Potatisgratäng med chili och parmesan.