Ännu en varm dag, något som blev väldigt påtagligt när jag klippte gräset. Vi fördelade jobbet här hemma idag. Den av oss som inte är gräs- och pollenallergiker fick klippa gräsmattan, den andre fick ta hand om städning och annat arbete inomhus. Gissa vem som drog vinstlotten, i alla fall enligt mig??

När jag gick där på gräsmattan och kände att värmen höll på att ta kål på mig tänkte jag återigen på de som kämpat och kämpar mot bränderna i vårt land. Jag tyckte att det var jobbigt att klippa gräs, drygt en timme, i shorts och kände mig lite gnällig. Brandbekämparna är fullt påklädda med brand och rök som ytterligare plågoris och de kämpar inte bara nån timme, utan mycket mycket längre tid. I skift försöker de släcka eller begränsa elden, dag ut och dag in. Respekten för dem var stor innan gräsklippning, men efter kan jag säga att den växt något enormt. Fantastiska medmänniskor och hjältar!

Ett litet boktips bjuder jag också på idag. En bok som heter "Litet land" och är skriven av Gaël Faye. Boken börjar med att huvudpersonen Gabriel sitter på en bar i Frankrike och ser bilder på teven hur människor flyr krig. I minnet kastas han tillbaka till den tid när han fortfarande bodde i Burundi med sin franska pappa, mamman från Rwanda och lillasyster. Boken utspelar sig i början av nittiotalet när landet får sin förste demokratiskt valde president som dock snart blir avsatt i en blodig statskupp. I samma veva blossar stridigheter mellan tutsier och hutuer upp, både i Rwanda men även i Burundi. Forna vänner blir fiender och pojkar bildar gäng som tar lagen i egna händer.

Trots det fasansfulla som händer är det en finstämd liten bok som bjuder på både sorgsna men även lyckliga minnesbilder.

Nyklippt, cirka tre veckor sen sist. 

Flämtande mot källardörren efter avslutat klippjobb.