Vilken konstig känsla det var i morse att åka till jobbet och tänka att det var måndag morgon och plötslig upptäcka att det ju faktiskt var torsdag....bara en skoldag till och vips tar den här veckan slut. Sudden gick hem från skolan idag, han hade ont i halsen och var hängig. Redan i morse tänkte han stanna hemma, men att träffa nya klassen lockade. Han verkar nöjd med dagen i alla fall även om han inte orkade hela. Hoppas han piggar på sig fort.

Efter jobbet drog jag till stan för att uträtta en lång rad ärenden, bland annat hämtade jag ut mina nya glasögon. Det är progressiva glas i dem så lite ovant är det allt...Nya solglasögon blev det också. De är bara för långseendet men vilken skillnad det blev, plötsligt ser jag mycket skarpare på håll igen....Att synen försämrats rejält inser jag eftersom det känns snurrigt med dem också.

Kvällen avslutades med fikajunta! Massor av goda kakor, kaffe och trevligt småsurr. Dessa kvällar är verkligen energigivande. Fler såna kvällar vill jag ha! Enda nackdelen just ikväll var alla myggor, jösses det verkar ha skett en myggexplosion. Det måste ju i alla fall betyda att sommaren är här, eller.....

Nu har vi ätit en god middag!

Oj vilket skyfall, jag hann precis in efter att ha ägnat en halvtimme åt att rensa ogräs. Medan jag som bäst höll på att dra upp maskrosor och annat ropade sonen att han tänkte dammsuga köket eftersom det var så skräpigt på golvet.....måste säga att jag har lyckats bra där! Jag ska nog fortsätta med mitt eget sovrum efter detta tror jag, eftersom det regnar ute passar det inte riktigt med ogräsrensning nu.

....och nygräddade....

Nygräddade daimmuffins!

Muffins med daimkross i ugnen!

Nationaldag och ledigt mitt i veckan! Började dagen med att sova ut och läsa en bra bok. Känner mig lite trött för jag var hos grannen igår, där bjöds vi på mycket gott! efter att ha laddat batterierna startade jag en tvätt, hissade flaggan och satte en deg på jäsning. Det blev lite man "tager vad man haver"-bullar. Nygräddade avnjöts de varma med en kopp te till frukost. Eller det är ju faktiskt nästan lunchdags! Sonen smällde i sig fyra stycken, så han uppskattade dem verkligen. Nu funderar jag på att baka nån slags kaka med dajm i....

Färdiga för ugnen.

Nygräddade.

Åh, så härligt! Plötsligt kom sommarvärmen tillbaka igen. Allt känns lättare när solen värmer skönt där ute.
Efter att ha gjort klart på jobbet idag åkte jag till sjukgymnastiken för att träna. Min vanliga sjukgymnast var tillbaka och det första han fick göra när han träffade mig var att höra på mitt klagande....Men efter att ha tränat där nästan en timme känns det redan bättre. Han minskade några övningar som gjorde alldeles för ont i knäet och la till några nya som tränar samma sak men utan att göra så förtvivlat ont! Plötsligt känns det som om jag är på banan igen. Underbart! Dessutom mätte han knäböjningen och sen mitten av maj har jag ökat cirka tio grader. Eftersom det stått nästan stilla ett tag känns det som ett stort framsteg.

Väl hemma gick jag ner i källaren och där visade det sig att myrorna hade fest, de hade dessutom börjat bege sig till nya delar av huset så ut med skurhinken för att ta bort deras doftspår till varandra. Förhoppningsvis kommer bekämpningen på torsdag, till dess skurar vi bort dem, kanhända att jag trycker lite väl hårt på några också....

Sonen känner sig lite halvhängig idag, han skulle till en kompis för att sova över men vi kom fram till att det är bättre att han är hemma och vilar. Han vill ju vara frisk på torsdag när de ska hälsa på i de nya klasserna.
Så han får rå sig själv här hemma alldeles ensam ikväll för jag är bjuden till grannen på tjejmiddag. Det ser jag verkligen fram emot för det är ett tag sen vi sågs senast. Fast utan middag blir han inte, mormor skulle bjuda honom på mat!

Snabblunch....

Nu har vi kommit tillbaka efter en liten promenad, jag och sonen. Alldeles strax ska vi avnjuta en liten efterrätt så här på kvällskvisten. Men jag har en känsla av att jag har glömt att göra någonting i kväll, jag hoppas att det bara är det faktum att vi har haft ännu en kväll där almanackan varit tom....Det är så ovanligt att det då plötsligt känns konstigt. I morgon har jag i alla fall en trevlig tjejmiddag inbokad...den tänker jag då inte glömma!

Vaniljkesella, hallon och skorpsmulor.

Här går det undan vill jag lova, redan kväll och i köket är middagen påbörjad. Det blir bräckt skinka, stekt ägg och ugnsgratinerade potatismostoppar.
Veckan började mycket bra, men hjälp vad lite tid det är kvar av terminen. Det känns att vi närmar oss slutet av terminen med all träning av sommarsånger och annat som ska slutföras. I morgon är jag på biblioteket på förmiddagen. Då är det den stora återlämningsdagen, för mig i alla fall. Jag har med mig två kassar böcker som vi har haft i Norrflärke.
Eftermiddagen har ägnats åt att sitta och skriva planer i alla former. Efter fyra timmar är hjärnan lika pigg och fräsch som överkokt sparris eller spaghetti för den delen. När jag inte fick ut ett enda vettigt ord längre klädde jag på mig för att påbörja klippningen av gräsmattan...då kom min snälle granne ut och sa att han tänker klippa gräset åt mig till dess att jag får sommarlov. Underbart!! Tänk vilka fantastiska grannar jag har. Så nu fokuserar jag på middagen och att fortsätta myrjakten....pratade med mina skadedjursbekämpare idag och de har skickat mig det jag behöver i min fortsatta kamp mot de små svarta krypen.

I lugn och ro satt vi framför teven och skulle äta inbakade korvar när vi plötsligt upptäcker en myra på soffbordet....och på golvet....och i fönstret...och på väggen.....Det var alltså inte bara en liten förvirrad myra utan många myror på helt fel ställen. Myror ska vara utomhus inte inne, det är min starka åsikt.

När vi ätit hjälptes vi åt att jaga myror, vi dammsög, torkade, grävde upp stenar ute för att se var de kom in men någon myrdörr hittade vi inte. Just nu är det lite lugnare en stund, vi får se hur det är senare ikväll eller i morgon.

Det är ju inte farligt med myror men jag gillar dem inte, i alla fall inte inomhus. Jag kommer precis ihåg hur det var när jag bodde hemma fortfarande...en sen kväll när jag skulle sova kände jag hur det kröp i sängen....med ett skrik väckte jag resten av huset.....myrorna hade valt att förlägga sin motorväg rakt över min säng....När pappa dagen efter grävde utanför väggen i mitt rum upptäckte han en spricka i väggen och ett myrbo under jord som var enormt....Inte konstigt att jag hade myror i sängen då. Det är inte lika mycket nu, tack och lov. Men det dyker upp nån promenerande myra nu och då på vårt gillestugegolv...fast de jag hittar önskar nog att de gömt sig bättre.....

Det var trevligt att sjunga i Solberg idag. Eftersom vi normalt är en liten kör blev det extra mäktigt att få ingå i en annan kör. När jag kom hem därifrån var jag så hungrig så jag hade kunnat äta nästan vad som helst. Som tur var hade mamma redan räknat ut det så hon hade lunch klar! Vi fick god kyckling och färsk potatis! Mycket smaskigt.

När vi fått mat åkte vi hem och hyrde en film som jag och sonen tittade på. Vi såg Ghost Protocol, den var helt okej. Härligt med lite action en regnig söndag eftermiddag.
Sen tänkte jag, nu eller aldrig: Dags att ta sig an amöban i tvättstugan....efter en timme vid strykbrädan är den nu ett minne blott....men förmodligen inte så länge den börjar nog snart växa igen.

Sitter med en kaffemugg och tittar ut genom fönstret. Jag undrar om jag har missat sommaren och hösten redan är här? Om ett tag ska jag och mina körkompisar åka upp till Solberg och sjunga. Jag plockade fram kläder igår, ljusa sommarkläder, men nu känns något tjockt och svart mer lämpligt....Tur i alla fall att det här vädret inte mötte alla i går morse.

Idag skulle min älskade pappa ha fyllt 74 år om han fått leva. Hela tiden kommer i media information om människor som drabbas av ALS eller liknande sjukdomar. Min upplevelse är att det blir fler och fler. Dessutom tycker jag mig märka att den även kryper ner i åldrarna. Det är en förfärlig sjukdom där svaren på varför signalerna från hjärnan till musklerna slutar att fungera fortfarande är olösta. Skänk en slant till Forskningsfonden för Klinisk neurovetenskap pg: 78 14 71-8 så de kan fortsätta sitt arbete. Forskningsfonden hör hemma i Umeå och där arbetar flera framstående forskare med detta, både svenska och utländska. De har kommit en bit på väg men ännu har de lång väg kvar, så alla bidrag behövs.

Nu ska jag ta mig lite frukost och sen göra mig klar för Solbergsresan.

Nu har sonen varit hemma ett tag. De kom lite tidigare än vi trodde. Redan tio över åtta körde bussen in på parkeringen vid skolan med ett gäng trötta, men nöjda ungdomar. Efter att ha umgåtts med mig en stund är han nu i sitt rum och har slagit på datorn...
Jag slappar framför teven ett tag till innan jag går och lägger mig. Ett tag var jag sugen på att gå på puben på Olympia men eftersom jag ska upp tidigt i morgon för att sjunga med kören känns det som en smartare idé att stanna hemma. Vi ska upp till Solberg och sjunga med kören där.

Eftermiddagen har ägnats åt att registrera konton så att vi kan hyra film direkt till teven nu när vi äntligen har fått nätverkskabeln på plats. Allt är registrerat och klart så nu ska det funka om allt går som jag har tänkt mig.
Eventuellt testar jag sen ikväll. Det gäller bara att välja vad jag vill se.

Jag har också äntligen börjat utforska vår smarta teves hela potential...fast jag inser att jag hittills bara skrapat på ytan. Det är bra mycket roligare än att ta reda på tvätthögen som ändrar form som en amöba och växer sig allt större i tvättstugan....börjar bli riktigt orolig att den ska överfalla mig när jag går dit in. Därför låter jag bli....

Mitt knä gör ont också, framför allt ett ställe på ovansidan där lårmuskeln fäster mot knäskålen. Det är lite surt men jag tröstar mig med att jag i alla fall har ett knä som fungerar på ett ungefär!

Nu ligger jag småfrusen i soffan och ser lite teve efter att ha gått några vändor bland alla marknadsstånd ute på byn. Det var lite glest mellan utställarna tycker jag, känslan är att antalet minskar med åren. Men under de timmar jag var ute på byn ökade antalet besökare hela tiden. När jag sen gick hem var det bilar parkerade hela vägen ändå ner till vårt hus.
Vädret har ju varit nådigt så här långt också, några kastvindar men inte värsta sorten och än så länge inget regnande.

Nu ska jag nog njuta av att läsa en bok ett tag tror jag!

Bredbydag!

Återigen har det blivit dags för Bredbydan. I vanliga fall när jag tittar ut genom köksfönstret brukar jag se hur förberedelserna pågår uppe på torget. Tittar jag ut genom mitt köksfönster nu ser jag ingenting som påminner om att det är marknad på byn.
Vädergudarna har trots idogt tjatande inte lyssnat på önskemålen om fint väder idag. Just nu regnar det visserligen inte men oj vad det tar i och blåser i stället....Med fjolårets kastvindar i färskt minne som välte hoppborg och fick så mycket annat att blåsa iväg känns det inte särskilt betryggande.

Jag ligger fortfarande med min kaffemugg och slöar, det är rätt många år nu jag har kunnat njuta av att inte ha nåt ansvar över den här dagen, därför tänker jag slappa ett tag till. En dag utan några måsten är precis vad jag behöver.

I går var jag i alla fall på en mycket trevlig fest med god mat och roliga lekar. Mycket surr och skratt. En härlig påfyllning till mitt må bra-konto.

Sonen och hans kompisar är inne på andra dagen i Östersund, jag hörde att det snöat där idag. Ja inte av honom, men väl av andra som kommer från vår gamla hemstad. Sonen har jag inte hört av alls, inte så förvånande, han brukar inte höra av sig särskilt ofta när han trivs och har det bra. Jag får väl höra ikväll hur han har haft det.

Nu ska jag göra ett ryck, ta mig lite frukost och göra mig redo för en tur upp på byn så jag får lite marknadskänsla!

Idag har ögonen varit trötta efter den tidiga morgonen. När jag kom hem hade jag tänkt lägga mig och sova en liten stund innan kvällens fest men de planerna gick i stöpet.
Ö-viks Ljud och bild ringde och ville komma och fixa nätverkskabeln till teven....Så jag får helt enkelt sova när festen tar slut.....
Om en stund ska jag duscha så att det är gjort innan de kommer, sen hoppas jag att det är klart innan vi måste åka strax före sex. Jag har nämligen bett om lite konsultation också när det gäller mina smarta teve....tänkte passa på när expertisen ändå är här!

Skoldagen har i alla fall varit toppen, nu är det bara nio skoldagar kvar den här terminen. Tänk att ett helt läsår snart har gått igen...otroligt. Nästa vecka blir ju dessutom kortare eftersom det är nationaldag på onsdag. Jag har försökt att kolla igenom alla "göra klar saker" så att vi inte glömmer bort någonting.

Nu ska jag i alla fall duscha!

Uppe med tuppen för att skicka iväg sonen till Östersund. En kylig morgon, om än solig, samlades de vid skolan för att gå ombord på bussen och börja klassresan. Det var glada förväntansfulla barn som hade samlats, de såg riktigt pigga ut. Vi föräldrar var nog tröttast tror jag...det stämmer i alla fall på mig.
Jag sitter fortfarande och försöker vakna till...

Åker nog till skolan lite tidigare för att fixa lite, då kan jag ta det lugnare under dagen sen.

Som den här dagen började skulle jag alltid vilja ha det innan jobbet. Utbildningsdag som började lite senare, men jag klev upp samma tid som vanligt.  Vilket i sin tur innebar att jag hann få en lugn morgon. Att äta frukost tillsammans med sonen en vanlig vardag hör inte till vanligheterna. Fast han tyckte att det var konstigt att ha mig hemma....

En intensiv dag följde, många tankar och givande diskussioner. Hjärnan blev alldeles utmattad, jag gäspade stort när jag åkte hem. Det var tur att det inte var jag som körde.
När jag kom hem strax efter fem, vrålhungrig, kändes det väldigt jobbigt att överhuvudtaget behöva tänka på att laga middag....då erbjöd sig min ängel till mamma att fixa maten. Alldeles underbart!!

Nu sitter jag i soffan och har lyssnat på sonen som gått runt och packat inför sin resa med klassen i morgon. Jag fick hjälpa till att leta fram sovsäcken men sen har han fixat resten själv! Tänk att jag har en så stor kille att jag slipper packa åt honom. Han har gått igenom listan som skickats ut med kom ihåg och strukit över vartefter han fyllt väskan....men jag tycker ändå att den ser väldans tom ut....Fast med tanke på att de åker imorgon och kommer hem på lördag behövs ju inte så mycket grejor.
Jag måste säga att lite kliar det i fingrarna att öppna den och kolla vad han lagt i men jag är helt övertygad om att han packat det han  behöver så jag tänker låta fingerklådan vara....

Nu laddar vi för att kliva upp tidigt i morgon, bussen hans klass ska åka med går 6.00.