Nu är vi hemma igen efter en tur till Östersund på några dagar. En av mina allra bästa vänner hade fest med anledning av att även hon fyllt femtio. Visserligen fyllde hon i maj men festen passade hon på att ha under Yranveckan.
Östersund visade sig verkligen från sin bästa sida, solen sken och det var underbart varmt och härligt. Det innebar att middagen kunde avnjutas utomhus och sedan var promenaden från Krogstråket mitt i natten ljum och härlig om än lite besvärlig för fötterna som fick skavsår.

Det blev en härlig kväll helt enkelt bland goda vänner! Ibland kan jag nästan bli lite avundsjuk på mig själv som har så fina vänner.....jag är rik!
Något jag också blev avundsjuk på var alla ungdomar jag såg nere på Krogstråket. Eller avundsjuk kanske är fel ord, lätt nostalgisk och lite suktande efter tider som gått passar bättre. Fast det stämmer inte heller, det är nog mer den känsla jag hade i den åldern jag vill åt. Tänk att jag för en kort stund önskade jag att jag var någonstans mellan tjugo och trettio igen, livet var så härligt okomplicerat då, i alla fall mitt liv. Men den tanken försvann snabbt för jag vill på inga villkor byta ut det jag varit med om sedan dess. Livet har ju gjort mig till den jag är. Fast där nere i partytältet med Ständut blakk som spelade kände jag mig nästan som en barnrumpa igen...

Goda vänner är något jag har här hemma också, och de är dessutom fantastiskt hjälpsamma och gör att jag känner mig rik igen. En stor del av mitt skrot, bräder och gamla hängrännor som låg nere vid tomten körde de iväg till återvinningen trots att jag inte var hemma och kunde hjälpa till....det är vänner det!!

Tydligen hittade de en padda som satt där nere och väntade på en stor fet kyss....fast den får nog vänta....jag känner mig inte särskilt sugen.....

Nog är det bra märkligt ändå, det är tjugo grader ute och jag tycker att det känns kyligt....förvåningen när himlen dessutom var grå var ännu större än kylchocken....
Fast nu är det ju inte så särskilt kallt om jag ska vara helt ärlig, fortfarande härlig sommartemperatur och det är nog många som är glada att det är mer normal sommar. Kanske det till och med blir så att det kan funka med något långärmat på kvällen.
Att rötmånaden är här kändes i alla fall tydligt när jag gick ut för att hämta tidningen, fukten låg tung, som en blöt filt.

Idag är det hundra år sedan första världskriget startade. Tydligen hade den sommaren underbart väder, precis som i år. Det berättar Peter Englund som har skrivit en ny bok som ska försöka dra ut första världskriget ur den minnesskugga det hamnat i. Låter som intressant läsning.

På nyheterna berättar de att många barn skadas i äventyrsbad runt om i landet. Därför ska de kontrolleras under året som kommer, med fokus på att personalen har rätt kunskap. Jag tycker nog också att det borde tryckas ordentligt på vårdnadshavarnas ansvar, att inte lämna sina barn som inte kan simma utan tillsyn. Nu vet vi ju hur fort det kan gå hur bra tillsyn man än har, det räcker att vända ryggen till så naturligtvis är det viktigt att personalen är kompetent också.

Idag ska jag med spänning inspektera tårtan jag har hyrt in i mammas kylskåp...hoppas kolakrämen stelnat perfekt....annars blir jag ledsen i ögat. Faktiskt är det nog många som blir ledsna i ögat då....för jag tänker inte äta den själv.

Dags att fixa med tvätt, vattna blommor, ut på byn och uträtta ärenden och ringa några samtal. Det finns lite att ta tag i denna dag.

Visst är det lite märkligt att muggen med morgonkaffe smakar så mycket bättre utomhus än inne. I den tystnad som råder en söndag förmiddag där det mest bara är naturljud som hörs har jag slagit mig ner i skuggan bakom rönnarna för att vakna till liv. Upptäckte dessutom precis att sonens träning är inställd idag vilket innebär att jag kan sitta kvar här ute en ganska lång stund. Faktiskt så länge jag vill.

Jag har sovit sådär natten som gick, det var ganska varmt inne. Enda sättet att få drag genom huset är att ha ytterdörren öppen och att sova med vidöppen ytterdörr....nja....där går gränsen. Sen kan man ju fundera varför jag inte tar mitt täcke och går ner i gillestugan där det är svalt och skönt?? Lat? Dum? Nåja nu är det härligt i alla fall och tids nog blir det svalt på natten igen och dags för vintertäcke...hu...

Igår gjorde jag slag i saken och bokade en resa till London. Efter ett evigt velande under ungefär en halv dag slog vi till. Även om det är kul att åka till Stockholm känns London roligare. Det finns ju så mycket att se och uppleva i den staden. Faktiskt har jag inte varit där sedan mitt Australienäventyr började...och det är länge sen...typ tjugoett år....

Det blir ett toppenhärligt sätt att avsluta ledigheten på. Förhoppningsvis är flyget på vägen hem i tid så att jag inte kommer för sent till jobbet när det är dags för första arbetsdagen efter sommaren. Men vi flyger inte med Norwegian så kanske går det bra....

Ett hotell nära tunnelbanan har vi fått tag i dessutom. Vi kommer att bo alldeles i närheten av Hyde Park, hundra meter till tunnelbanan och fem minuters promenad till Paddington station som tar oss till flygplatsen på en kvart ungefär. Perfekt...i alla fall låter det perfekt. Tänk hur det kan bli, vi som inte skulle åka någonstans i sommar.....

När jag vaknade i morse var huvudet tungt och hela kroppen kändes trög. Hur lockande var det inte att fortsätta ligga kvar i sängen och sega. Istället gick jag ut på altanen och där i skuggan av rönnarna satte jag mig med min kaffemugg och kände hur jag långsamt vaknade till liv. Hjärnan fick nytt syre och det tunga försvann. Här blir jag nog kvar ett tag till, sen när hettan kommer ska jag gå in och göra lite där inne. Skriva en text som borde ha skrivits i juni, förmodligen boka en resa till London och lite annat smått och gott. Men än njuter jag till fullo av de ljumma fläktar som sveper förbi, fåglarnas långsamma småkvitter och framförallt njuter jag av att alla hundar i grannskapet för en gångs skull inte skäller.

Rönnarna ger skön skugga på morgonkvisten (läs förmiddag).

Jag slår vad om att det samtalsämne som är mest frekvent nu handlar om värmen. Det finns två tydliga läger, det ena som tycker att det är alldeles för varmt. Det andra som gillar värmen och tycker att vi ska sluta klaga.

Jag gillar värmen men har full förståelse för att många tycker att det är jobbigt. Inte så konstigt med tanke på att våra kroppar inte är vana vid den sortens värmebölja som råder nu. Det tar tid att vänja sig och det finns en mening med att de som bor och verkar i länder med hett klimat oftast har siesta och vilar mitt över dan när det är som varmast. 

Men i morse kände jag en stund att det kunde få räcka med värme även jag. Jag hade en sån där morgon när jag vaknade av att jag var yr, när ögonen öppnades snurrade hela sovrummet. Lite tungt var det allt innan balanssinnet hade återuppstått. Trots det gick jag för att träna mitt knä som vanligt. Efter tre minuter och fyrtiosex sekunder på cykeln insåg jag att det var en riktigt dålig idé med tanke på mitt skick. Jag gick hem och vilade  istället och vips mådde jag bra. 

Nu känns det bara fint och jag har njutit av den sköna kvällen ute i växthuset. Fast plötsligt började jag tycka att det kändes småsvalt.....gick in och tittade på termometern.....det var fortfarande tjugofem grader ute....inte särskilt kallt alltså!

Just nu googlar jag runt efter resor till London. Vi kom nämligen på ikväll att vi kanske ska åka dit istället för till Stockholm....fortsättning följer.

Kvällssolen lyser fint inne i växthuset.

Åkte ut till härbret efter att ha ätit lunch idag. Beredde mig på att fortsätta kriget mot getingarna men det såg ut som att jag vann slaget redan efter första ronden. Jag gick på knock helt enkelt. Fast nog var det ett hyfsat stort bo de hunnit med att bygga sedan början av sommaren. 

När jag gick där i härbrebacken lade jag märke till att det var ovanligt mycket rött. Och det var inte lingon, det var i stället torrt blåbärsris....jag har faktiskt aldrig sett det förut. Inte så knalligt rött. Fast allt ris var inte rött. Det fanns ris som levde och ett och annat blåbär såg jag också till, fast nog är det torrt så det räcker till.

Jag hade ytterligare en anledning till att åka ut idag. Jag tänkte städa av golvet där inne. Städa är kanske ingenting man tänker på en sån varm dag som denna men där ute i hägna brukar det alltid vara ganska svalt och skönt när det är riktig värmebölja. Även inne i härbret brukar det vara skönt, men icke idag. Svetten flödade när jag städade av golven, så skönt det var att komma hem och ta en dusch sen. 

Annars tycker jag lite synd om mig just nu. Mitt knä bråkar riktigt mycket. Det är svullet och har fått en stor öm knöl under knäskålen. Den gör jätteont och ställer till det så att jag har svårt att gå i trappor och böja på det. Nu har jag smort med smärtstillande salva som dessutom är inflammationshämmande så jag hoppas det är bra imorgon. Resten av den här kvällen blir det bara vila. Ingen större uppoffring.

Torrt blåbärsris!

Där hänger getingboet, inte mycket liv idag. Tack och lov!

Kan ju inte vara sämre jag, så här ser termometern ut hos mig i skuggan på bron!

Igår åkte vi ut till härbret en sväng på kvällen. Jag skulle laga ett hål i väggen och under tiden bad jag sonen sopa bron. Plötsligt ropade han och undrade om det var getingar som surrade runt (han hade varken linser eller glasögon på sig). Och getingar var det, i dynlådan hade de byggt sig ett bo. Där har de haft det lugnt och skönt ett tag. Som tur var fanns en flaska insektsspray som jag gasade med runt lådan. Då blev det lugnare, jag ska ta en tur ut även idag för att kolla om det är någon fart eller om det räckte med en gasning. Hålet i väggen blev lagat det också, det gjorde vi inifrån så vi var utom räckhåll för getingarna. Det är så läskigt när de surrar runt i stor mängd.....huga.

Efter att ha vänt och vridit mig i nattens värme somnade jag till igen på morgonkvisten. Fast jag fick inte sova särskilt länge för grannens gräsklippare gick igång. Det är inte så lätt att somna om när den arbetar för den låter halvt döende och kämpar tappert. Med tanke på den något ojämna gången blev det ingen mer sömn. Så nu är det kaffe som gäller!

Det verkar bli en varm härlig dag igen i alla fall. Blir det för varmt ute kan jag alltid fly ner i källaren. Där är det svalt och skönt. Dessutom finns en ansenlig hög med ren tvätt som behöver tas om hand....var nu den kom från. Tycker precis att jag stod där nere och arbetade med samma syssla....snacka om evighetsmaskin. 

Snart är de mogna.

Inne i växthuset är det varma fuktiga dagar nu även om skjutdörrarna står öppna en stor del av dygnet. Det innebär att tomaterna som nyss var gröna börjar bli röda och fina. Inte många dagar kvar innan de går att äta, det ser jag fram emot.

Gårdagen gick snabbt med egen träning, hämtning av sonen som lanade innan det var dags att ta med honom, lätt hålögd, upp på sjukhuset för hyposenssprutan. Nästa gång det är dags är det redan september....hu...dit är det alltså bara sex veckor. Om det tycker jag icke. Är alldeles förtjust i denna underbara sommarvärme. Det må så vara att älgjakten närmar sig då men jag skulle gärna ha sommar längre. 

Idag ska jag fixa med lite praktiska saker, ta någon liten promenad och sedan slappa under parasollet. Mmm, en plan så god som någon! Börjar med en kaffemugg i alla fall, med kaffe i....

När det är en morgon som denna, det är då jag önskar att jag vore morgonpigg. Solen skiner, det är vindstilla, fåglarna kvittar och det enda som hörs förutom fåglarna är surret av insekter som flyger förbi. Istället vaknar jag halvdöd och undrar vem som bestämt att man måste kliva upp någonsin.....

Att jag känner mig så trött idag har att göra med natten. Vid halv tre vaknade jag av att det värkte något infernaliskt i en tå...i en liten, liten tå...Jag försökte somna om men insåg att jag var tvungen att kolla vad det var som gjorde ont. Naturligtvis var det en av mina naglar (jag har väldigt böjda vassa naglar på "småtårna") som började gräva sig ner i nagelbädden. Det var rött och svullet och jag insåg att trots att det bara var en tå skulle det bli svårt att somna om ifall jag inte lyckades lyfta nageln....Sagt och gjort, det blev ett litet ingrepp där på nattkröken. Sedan hade jag tack och lov xylocain hemma så det smorde jag på.

När jag sedan lade mig i sängen för att sova igen fick jag världens flashback till första gången jag låg på sjukhus med mitt knä. Då när precis allt gjorde ont och det var millimeterviktigt hur kuddarna låg under benet. Viktigast av allt var att täcket täckte foten men inte tyngde tårna...för då gjorde det ont i knäet...

Natten som gick försökte jag också undvika tårna med täcket för det gjorde också ont...i en liten fjantig tå...Som tur är känns det bättre idag, det var nog tur att jag fixade inatt.

Då en stund när jag inte kunde sova surfade jag runt lite och hamnade i en artikel som handlade om bortskämda rikemansbarn. Kontrasten mellan barn i världen som inte har någonstans att bo och knappt någon mat att äta blev väldigt stor. Ett badkar dekorerat med zwarovskikristaller, en lekstuga med rinnande vatten, juveler på nappflaskan, diamantskallra, ett fyraårskalas för 10 000 dollar och en massa andra löjligt onödigt dyra saker. Barn behöver inte alla dyra saker. De behöver kärlek, mat och någonstans att bo i första hand. Sedan behöver naturligtvis barn många fler saker men inte är det nödvändigt med kristaller på badkaret i alla fall. Lägg pengarna på något viktigare.

Just nu irriterar jag mig på en fluga som jag misstänker går på något slags upptåtjack. Den surrar runt i 180 knyck än hit, än dit. Dessutom surrar den väldigt högt...

Oj, vad nöjd jag kände mig tidigare idag när jag kunde släppa taget om gräsklipparen och styra in den i förrådet igen. Nyklippt och fint, dessutom gick jag med trimmern idag så nu slipper jag det ett tag. Fast mitt knä mådde inte så bra, trots att jag varit förutseende och lindat det. Men jag vet ju att det blir bättre.

Det bästa av allt var att när ljudet av gräsklipparen tystnade hörde jag ljudet av dammsugaren inne. Sonen passade på att städa inne medan jag städade ute. Så underbart, han är bäst!

Sedan gick dagen, lite kaffe, lite mat, lite slött slappande. Låg i hängmattan och lyssnade till åskans muller som kom närmare. Till slut nådde han fram till oss, Thor, och jag kunde kolla in alla blixtar, lyssna till mullrandet och regnet som smattrade på växthustaket. Han jobbade verkligen hårt idag, Thor. Jag undrar om han är lite upprörd över Marvels planer på att ändra hans kön i serietidningen....man kan aldrig så noga veta.

Nyklippt gräsmatta!

Tvätten får hänga kvar.

Smultronen lyser röda!

Utsikten från hängmattan en stund innan åskvädret brakade lös.

En underbar sommarmorgon med klarblå himmel, lite fågelkvitter och humlesurr. Kaffet i muggen smakar extra bra ute i växthuset idag. Passande, igår avslutades dagen där ute och idag inleds den där. Bästa stället i det här huset just nu.

Gräsmattan börjar bli långhårig igen, jag lockas inte av att göra något åt den.....alls...nånsin...

Nyheterna idag rapporterar om oron ute i världen. Eskalerande våld i Afghanistan, det nedskjutna planet i Ukraina, bombning av vattenpumpar i Ghaza...det verkar aldrig ta slut. Jag hörde en elvaåring som häromdagen frågade om de inte bara kan sluta bråka med varandra....det borde kunna vara så enkelt.

Jag upplever att jag har svårt att ta till mig alla dessa katastrofer i den idylliska tillvaro jag befinner mig i nu, där jag sitter med frukosttallriken med mjölk, jordgubbar och flingor.....önskar att fler ute i vår värld får ha det så lugnt och skönt.

När vi kom hem efter sonens träning igår skulle vi rosta bagels för att mumsa i oss. Plötsligt blev det mörkt i hela huset. Strömmen hade gått. Ner i källaren och kollade säkringarna och först såg allt som vanligt ut så jag tänkte att det var ett större strömavbrott, sen såg jag att jordfelsbrytaren löst ut. Alltså var det bra att testa rosten en gång till....samma visa.....Tur att grillfunktionen i ugnen fungerar på samma sätt.

Det tråkigaste med det hela var att pumpen till tunnan på altanen slutade fungera igen.....vad är det med pumpar som inte klarar strömavbrott.....kan ju visserligen ha att göra med att de är gamla och har varit med många år.....

Så nu är det väl bara att säga hallå mygglarver igen.....och farväl pengar...både ny brödrost och pump behöver inhandlas!

På tal om träningen, det var riktigt skönt att inte behöva köra till stan igår, alla kom upp hit till oss och tränade. En riktigt välbesökt träning faktiskt. Löpning, hinderbana, balansträning i form av hjulning, stretching och efterföljande bad. Sonen gjorde också framsteg när det gällde att hjula, enhandshjulningen såg riktigt fin ut bitvis. Övning ger färdighet!

Idag ska jag inte göra många knop, det värker som tusan i leder och knän. Någon liten promenad kanske för att smörja lederna. Sedan ser jag fram emot en sittning i växthuset ikväll, hoppas vädret håller i sig!

Badet mitt i byn, en härlig oas!

För femton år sedan var det dop på hembygdsgården.  I strålande sol, med familj och goda vänner som sällskap. 

Idag är det också strålande sol och passande nog har vi mormor där idag. Hon sköter serveringen. Därför ska vi passa på att gå dit och fika på eftermiddagen.

Just nu funderar jag över vad det kan vara för strul med vårt internet.....kanske är det inte hos oss problemet finns. Sänglampan blinkar till nu och då, tillräckligt länge för att morgonteven ska stängas av. Det gör att jag misstänker att problemet ligger någon annanstans.
Jag slinker helt enkelt ut till hängmattan istället,  så mycket bättre!

Dagarna går en efter en och en titt i almanackan avslöjar att halva juli har gått. Sköna avkopplande dagar som gjort och gör gott för energinivån.

Igår fick mitt knä en ordentlig genomkörare och än känns det bra. Eller för att vara helt ärlig, det gör inte mer ont än att jag klarar av det. Sen måste jag erkänna att det inte blev så mycket mer gjort under gårdagen. Lite matlagning, fika, lyssnade på musik, såg lite teve faktiskt och bar upp en hög med ren tvätt till garderoben. Hyfsat perfekt sysselsättning en regnig tisdag om jag får säga det själv.

Tittade nyss på Leila som bakade filmjölkslimpa i sitt färgglada kök och då dök bilden av nygräddade bagels upp. Ingen självklar koppling, jag vet men det var väldigt länge sedan jag åt bagels. Brödet finns sällan att köpa i affären, det är ingen stor vara i vårt land. Kan faktiskt inte förstå varför, godaste brödet om man frågar mig. Att baka egna innebär lite pyssel eftersom brödet helst ska vila i kyl över natten innan de kokas och gräddas. Men jag vet att jag bakade egna bagels när jag bodde i Östersund så jag borde ha receptet kvar någonstans. Kanske dags att plocka fram bullmammatakterna igen......

Märkligt hur jag idag när solen skiner är sugen på att göra saker....medan igår när det regnade ville jag verkligen inte göra någonting...vi får se vem som vinner idag. Latmasken eller Stökapåtanten.

Insåg plötsligt att sonens fyra arbetsveckor gått och min målsättning att göra undan allt hemmajobb under den tiden gick upp i rök. Visst, jag har gjort en del. Målat förråd och klädkammare...men resten då....föra över foton, sätta in foton från vår Vietnamresa ifjol, måla postlådestolpe, måla våra "småhus" på gården, rensa bort skräp i härbret.....det är exempel på saker som inte har blivit gjort. Fast det är väl bara att konstatera att det är kvar, jag har mått väldigt gott under parasollskuggan istället för att fixa en massa saker inne. Jag får helt enkelt bestämma mig för att vara nöjd med det jag har gjort istället för att gräma mig över det jag inte gjort. Det är kvar.

Idag ska jag nog försöka ta mig en tur till träningslokalen för att arbeta med mitt knä, "a neverending story". Sen ska vi äta av rulltårtan med jordgubbar jag bakade igår.....lite bullmamma är jag allt...i alla fall glimtvis....

Jodå, det blev så att tvätten fick sig en omgång. Högen förskräckte men jag fick inte panik och sprang därifrån. Jag bestämde mig för att ta en liten bit i taget och tänk till slut hade jag nått botten på korgen. 

Det man kan fundera över är hur länge den håller sig tom eftersom korgarna med smutstvätt redan börjar fyllas igen....men tillfredsställelsen över att ha fixat undan de rena kläderna kan ingen ta ifrån mig...så det så!

Detta var högen med tvätt som mötte mig när jag kom ner i tvättstugan i morse.

Efter att ha arbetat en lång stund med att vika, stryka och plocka undan var korgen tom.

På avstånd hörde jag plasket på vägbanan när bilarna körde förbi nere på 348:an. Det gjorde att jag tog mig en lång sovmorgon. Till slut tog jag mig ur sängen, drog igång kaffebryggaren och gick ut och hämtade tidningen. Då möttes jag av en fuktig värme som gjorde mig glad. Det gör ingenting att det regnar bara det är varmt, precis så var det. När jag väl låg i sängen igen med tidningen och kaffemuggen hörde jag hur himlens portar öppnade sig. Vilket ösregn.

Vädret är i alla fall på tvättens sida idag. I källaren finns mängder av ren tvätt som behöver vikas, strykas och plockas undan. Det passar en dag som denna. Fast å andra sidan passar det att slappa i soffan med en bok också....få se vad som vinner.....jag vet i alla fall vad jag skulle vilja göra....

På vår altan har vi en balja med en dekorationspump som det rinner vatten i. Tyvärr gick den lilla elektriska pumpen som gör så att vattnet cirkulerar sönder när det var strömavbrott för ett tag sen. Igår upptäckte sonen att det var hundratals mygglarver i tunnan....tänk när de skulle bli färdiga myggor vilken invasion vi skulle få. En fasansfull tanke.

Alltså var det bara att tömma vattnet och byta till nytt. Det var i alla fall tanken till dess att jag kom på att kanske, kanske hade jag min gamla pump från förra huset kvar. Innan jag grävde dammen och skaffade en stor pump hade jag en balja med vatten och en liten fontänpump. Jag gick ut i förrådet och tänk, där låg den i ett hörn. Och bäst av allt...den fungerade. Nu rinner vattnet igen, mygglarverna är borta och vattnets porlande,  de ljumma vindarna och humlesurret gör att jag lätt vilar ögonen och somnar i skuggan här uppe. Ovaggad.

Kretsloppet fungerar igen.

Wow vilken härlig dag och kväll det blev igår. Slappade i skuggan under ett parasoll mest hela dagen, när kvällen kom dök goda vänner upp och vi hade altanhäng till dess att det blev en ny dag. De samtalsämnen som avhandlades var många. Det blev diskussioner om både allvarliga och roliga ämnen och förstås massor av skratt. Måste säga att växthuset fungerar som jag tänkte mig. När luften blir för kylig för att sitta ute under bar himmel slinker man in i govärmen och stannar där kvällen lång.

Mina knän och leder värker mindre idag, skönt. Hoppas den trenden håller i sig. Allt blir enklare då, framförallt får jag mer lust att göra saker. Träna till exempel....fast inte idag.....

Sitter och kollar in nättidningarna och förfäras över oroligheterna i Gaza. Det är en krutdurk på väg att explodera. Senaste nytt verkar vara att Hamas hotar med någon form av vedergällning som svar på Israels raketattacker. Kanske en elak och orättvis tanke men det känns som att Israel inte vill ha fred.

Ikväll ska Brasilien spela bronsmatch i VM. Tänk vilken nervositet spelarna måste känna inför matchen just nu i denna stund....för tänk om de förlorar. Hemska tanke...fast jag håller på Holland. Nu är det bara en knapp halvtimme kvar....

Det gick bra att somna igår men vid tretiden vaknade jag av att det gjorde ont i lederna igen. Till slut somnade jag om en stund igen på morgonkvisten men nu är jag nog vaken på riktigt. Det gör fortfarande ont, det är verkligen tur att jag inte har någon gräsmatta att klippa idag eller något annat jobbigt att göra.

Det jobbigaste idag blir att tvätta och hänga de rena kläderna. Idag ska det nämligen ske...jag har startat den första maskinen alldeles nyss.

Vädret är lika ljuvligt idag. Den enda stund det  blir lite jobbigt är på morgonkvisten när solen ligger på. Trots att jag har myggfönster blir luften stillastående...då blir det varmt, varmt. Men jag får väl börja kliva upp vid sextiden då slipper jag det....redan när jag skrev det insåg jag vilket skämt det blev...jag kliva upp klockan sex....frivilligt?? Nej, det är nog bara att stå ut med den varma luften och njuta av den så mycket som möjligt. Tids nog kommer jag att frysa.....

Att vädret är underbart passar alldeles utmärkt eftersom tanken är att det ska bli lite altanhäng ikväll. Det ska jag också förbereda för men det känns inte så jobbigt, jag kommer att göra det enkelt. Men gott hoppas jag....Vattenmelongazpacho, Sallad Nicoise....fast inte alls som den ska var utan på mitt sätt....så då blir det nog inte Sallad Nicoise utan något helt annat.....det blir en Sallad Katarina kanske....vissa delar förberedde jag igår kväll så jag kommer inte att behöva stå i köket så länge.

Jag hör på nyheterna att det kan bli så att det blir den svenske domaren som dömer VM-finalen i fotboll, det skulle vara häftigt. Tänk att ha det på sitt CV....

Något som inte är lika roligt är kriget på Gaza som trappas upp. Allvarligt talat, vad är det för fel på de som styr som tror att bomber och raketer löser allting när det i själva verket inte löser någonting. Det enda som händer är att en massa oskyldiga människor får sätta livet till och sedan lägger sig fler i och kriget blir värre och värre. Stackars människor som lever där eller i andra krigshärdar runt om i världen.

Just nu spelas reklam för Vitapro på teven, en reklamfilm med Niclas Wahlgren....plötsligt förflytttas jag flera år tillbaka i tiden, när Sudden var liten och tittade och lyssnade på Nicke och Nilla och deras sånger för barn...lite så känns reklamen....fast för vuxna....och utan Pernilla. Jag är glad att jag inte behöver höra den särskilt ofta....

Istället för att ligga under parasollen viftandes på tårna fann jag mig plötsligt vara i stan. Den stora jakten på en bikini hade inletts.....väl hemma igen hade jag många kassar med mig. Flera kassar till mamma, några till mig....kläder, skor men ingen bikini....
Den enda sak jag skulle köpa kom jag hem utan. Men det fanns inte en enda modell jag ville ha. Jag vill inte ha en sån som knyts bakom nacken...det har jag redan och de enda som var i vanlig behåmodell kostade närmare tusen kronor....fatta vad mycket reakläder jag fick för den summan....Jag får helt enkelt klara mig med den jag har och känna mig fin i de nya skorna istället.....

Sen blev det en tur till stan igen...sonen hade träning uppe vid Hörnsjön. Nu slappar jag och tänker nog sova om ett tag, tröttheten gör att ögonlocken hänger. Frågan är dock hur bra det kommer att gå. Mina knän och fotleder värker väldigt mycket ikväll, alldeles för mycket. Man skulle kunna tro att det var idag gräsmattan blev klippt så att det är därför det gör så ont. Förhoppningsvis kan jag somna så att jag inte känner det onda.

Ännu en strålande dag som börjar med den sedvanliga kaffemuggen. Läser i tidningarna om människor som skriver dumma saker på nätet och funderar över hur lätt det är att sprida rykten som för det mesta inte är sanna. Många skulle behöva tänka efter före de publicerar sina tankar och åsikter, det är lika klart som himlen idag.

Huvudet känns lite tungt idag, hur skön värmen än är har jag nog inte vant mig riktigt ännu. Men jag klagar inte, jag tar en huvudvärkstablett om jag behöver och sedan njuter jag vidare.

Sonen jobbar idag, själv ska jag...ja vad?....Jag vet inte ännu med det visar sig nog....Det råder ingen brist på saker att ta tag i som tur är. Tvätt...den eviga....löss på min chiliplanta....vedkap att montera.....korsord att lösa...böcker att läsa....tår att vifta på....parasoller att ligga under...Det är ingen högoddsare direkt att anta att de sista aktiviteterna vinner....

Ännu en härligt varm sommarmorgon. Ligger med en mugg och kaffe och funderar på om det är idag jag ska gå ut och klippa gräset...ska det göras bör det ske ganska snart. Innan det blir för varmt. Inte för att jag känner mig speciellt lockad men någon måste göra det....

Känner mig dock lite trött idag för jag både somnade sent och vaknade tidigt. Men vad gör väl det, igår kväll hade vi ett antal trevliga timmar hos goda vänner så energin jag fick därifrån räcker nog ganska långt. Jag skulle nog kunna klippa fler gräsmattor om det skulle vara så....eller??
Fast jag kan vänta en liten stund, än tänker jag njuta av min kaffemugg....

Igår till bringade jag i princip all tid på altanen. Frukost, lunch, mellanmål och middag. Det mesta tillagat på grillen. Någon liten promenad emellanåt och mot kvällen ett besök på baksidan av huset. Jag började montera ihop vedkapen....men när myggorna blev alltför påträngande gick jag in.

För första gången på länge slog jag då på teven och hamnade framför det program som handlar om extremt sparsamma personer....efter att ha sett en stund fick jag en obehaglig klump i magen. Inte så mycket för att folk vill spara på olika sätt. Var och en får göra som den vill (förutom att stjäla ketchup och toapapper då kanske...) Men på något vis blev det bara för mycket, lektioner i hur toalettpapper viks för att spara några kronor....myten att man får mer bensin om man tankar långsamt.....bajsa på jobbet....
Vill dessa människor verkligen framstå som fullkomliga "snåljåpsnördar" i andras ögon? Det har jag svårt att tänka mig...jag tror verkligen inte att de är det men på det sätt de framställdes fick i alla fall jag den bilden. Och hur man i teve kan erkänna att man går in och stjäl matvaror och toapapper på snabbmatsrestauranger och andra ställen är för mig helt oförståeligt....att dessutom ha mage att be om smakprov för att ta med hem....Nej, nästa vecka tänker jag inte slå på teven den tiden...då läser jag istället....och konstaterar åter att det är tur att vara och en gör som den vill.

Om ett tag ska jag ta mig till träningslokalen för att arbeta med knä och lårmuskel igen. Jag tycker att jag har lite mindre ont men så har jag i och för sig inte klippt gräset på en vecka heller....

Igår läste jag en text som Martin Öberg skrivit. Den finns att läsa på svt.se/opinion och jag föreslår att du läser den. Den är verkligen angelägen och lämnade en tagg i mitt hjärta. Att färgen på huden, hur människor ser ut ska behöva spela roll gör att jag känner mig både maktlös och arg. Att små sylvassa kommentarer, blickar eller annat som gör att människor i vårt land år 2014 fortfarande känner utanförskap på grund av sitt utseende borde inte behöva existera.

Det ska inte spela någon roll om du är född här, som en blåögd lintott, adopterad med mörka ögon och brun hud eller hitflyttad senare på grund av att du är på flykt. Att möta människor med respekt för den de är borde vara en självklart för mig och alla andra, hela tiden, utan tvekan!

Ligger i hängmattan (paltkoma är bara förnamnet) och försöker uppbåda kraft nog att rengöra grillgallret....
Blommorna behöver också vatten men det känns som en alldeles för stor uppgift även det. Alltså hänger jag här ett tag till och hoppas på nåt mirakulöst sätt att energin kommer åter......

Dagens hängmatteselfie....

Flaggstångslinan slår lätt mot flaggstången och vinden sänder in ett prasslande lövsus genom myggfönstret. Några toner på vindspelet emellanåt känns tryggt. Att vindspelet klingar betyder att det är sydliga vindar, då är det ljummen luft som kommer att möta mig även i skuggan.

Mina ögon är trötta, faktiskt är hela jag trött så jag måste erkänna att jag är glad att det är sonen som har träning klockan elva och inte jag....kliva upp måste jag dock eftersom han behöver skjuts till stan. Om ett tag ska jag väcka honom så han hinner vakna till och äta frukost.

Men än är det en stund kvar, den tänker jag använda till att prova hängmattan med en kaffemugg i näven...

Under ett parasoll på altanen, med en bok i handen och ett stort glas vatten bredvid mig. Det är så jag har tillbringat en stor del av dagen. Det går knappast att ha det så mycket bättre, det är dagens självklara sanning.

Då och då har jag släppt boksidorna med blicken och istället tittat upp på vimpeln som vajade mot den klarblå himlen samtidigt som jag lyssnade på grannbarnens glädje när det började byggas en trädkoja i mormor och morfars trädgård. Sågen och hammaren arbetade och glada barnröster ackompanjerade det hela. Tänk vad de kommer att minnas just den dagen när trädkojan började komma till. 

När jag inte slappat under parasollet har jag varit ute på fikaturné. Först hos mamma en sväng på förmiddagen, sen hos grannen mitt på dagen för att slutligen åka till PerOrs på eftermiddagen. 

Knappt det behövdes nån mat idag....fast lite mat blev det trots allt....sonen behövde få något vettigt i sig så då hängde jag också med på ett hörn för det behövde naturligtvis jag också. 

Fast med tanke på hur det ser ut på diskbänken skulle man kunna tro att jag stått och lagat mat hela dagen. Men allvarligt talat, vem har lust att ta hand om disk och annat när vädret är så underbart som det är just nu? Inte jag i alla fall. Därför får den vara så länge....

Nu snackar vi härligt sommarväder. Igår tillbringade jag i princip all tid på altanen och i växthuset. Jag började morgonen i hängmattan med morgontidningen och kaffe. Sedan avslutades dagen där ute med goda vänner när solen började gå ner. En sommardag precis som den ska vara.

Den här dagen bådar också gott. Vinden leker med vindspelet, det var dock härligt ljumma vindar som mötte mig när tidningen plockades upp ur postlådan.  Det blir alltså inte en dag på stranden utan en dag på altanen...

Kollar Nyhetsmorgon en kort stund där två väldigt olika personen lämnar boktips, Horace och Titti. Intressant att jämföra de olika böcker de valt att berätta om....själv tänker jag fortsätta dyka ner i den feelgoodbok jag påbörjade igår!

Ibland får jag tvångstankar när det gäller min mobiltelefon. Trots att jag vet att den ligger inlåst i bilen kan jag plötsligt få för mig att jag trots allt stoppat ner den i nån ficka eller att den ligger bredvid mig.
Så var det idag. Jag var på begravning i Arnäs kyrka och visst mycket väl att min mobil inte följde med in, enbart bilnycklarna som stoppades ner i mammas ficka. Trots den vetskapen kunde jag inte låta bli att tänka på hur hemskt det skulle kännas om jag glömt att jag trots allt hade mobilen med mig och ljudet var på. Tänk om den plötsligt skulle ringa där mitt i sorgehögtiden.....Chickenfoot istället för den vackra musik som spelades i kyrkan.....usch vilken skam jag skulle känna om det hände....

Nu kunde jag dock släppa tankarna på en ringande telefon ganska snabbt eftersom jag inte hade någon väska med in....då kunde jag ju inte av misstag ha stoppat ner den.....och inte hade jag några fickor heller.....fast jag måste erkänna att det tog ett tag att släppa tvångstankarna...

Har ni tänkt på att alla ljud låter på ett speciellt sätt när det är fint väder och temperaturen når en viss nivå. I morse låg jag i hängmattan och läste tidningen och njöt av morgonens första mugg kaffe när jag slöt ögonen och lyssnade på sommarljuden omkring mig. Vindens sus i löven, en hund som skällde lite längre ner på gatan, ett lastbilsflak som slog, någon som klippte gräset och bildäckens ljud mot asfalten när bilarna körde förbi. Där låg jag och bara njöt och lyssnade. Av värmen och sommarens alla ljud, viftade lite på tårna och kände hur otroligt skönt det är att bara vara och framförallt att ha förmånen att bara få vara....

När resten av huset vaknade till packade våra vänner ihop sina saker och åkte mot Östersund igen....det blev tomt och tyst och saknaden är stor...vilken tur att det är mindre än en månad innan vi ses igen.

Medan de sitter i bilen fortsätter sonen och jag att bara vara.....hängmattan är skön idag!

Nu är det dags igen. Det cirkulerar otäcka bilder och filmsnuttar på facebook. Bilderna visar skador på huden som uppstår om man använder ett visst schampo. Jag förstår att synen av hemska utslag som dyker upp på ett bröst eller i nacken är skrämmande för många....då skulle jag nog också bli rädd.

Problemet är att många delar de "hemska" bilderna helt utan eftertanke och källkritik. Eftersom bilderna inte är sanna hjälper man till att sprida en massa "hittepå".... De är nämligen photoshoppade. Det "hemska" är lotusblommans fröställning.....

Exempel på lotsublommans fröställningar. Visst är de vackra?

En annan sak som gör att jag brukar vara aktsam innan jag delar är att många som gillar att plantera virus i människors datorer gör det genom dessa sensationsbilder....kanske någon liten trojan eller något annat passar på att hoppa in i datorn när man klickar på filmklippen. (Undrar förresten om samma typ av virus kan drabba telefoner också eller om virusmakarna utvecklar egna till dem? Måste fråga sonen om det, han kan nog svara...inte för att han utvecklar virus, men han brukar vara påläst....)