Prästgatan!

Nu börjar vi komma i ordning den här dagen också. Om en stund blir det frukost sen ska vi nog ner på stan. Idag är det inte riktigt lika varmt. Runt 15 bara.....jag försöker beveka sommaren genom att låta bli jeansen och sockar.

Nu är det roligt att titta på fotboll! Hoppas det fina spelet håller i sig hela matchen och OS!
Medan de svenska tjejerna spelar sitter jag i ett soffhörn och bloggar. I den andra halvan av soffan spelas rumble och wordfeud. På övervåningen spelas det också men där är det mer tv-spel tror jag. Det här är helt enkelt de olika spelens kväll.

Sitter och slappar med en kaffemugg! Vi är framme i Östersund, resan gick bra. Lugn trafik och uppehåll hela vägen. Vädret är ungefär detsamma som hemma! Runt 20 grader, lite sol och lite moln. Om ett tag blir det middag, tacos.
I kväll blir det en lugn kväll i morgon ska vi nog gå ner på stråket en sväng!

Till slut så, packat och klart!!

Nu håller jag som bäst på att samla kraft för att sätta i gång med packningen. Det tar ju inte lång tid bara man sätter fart men vägen dit är trög. Sonen vaknade precis så jag skulle tro att vi kommer i väg runt lunchtid idag. Mot våra gamla hemtrakter. Ser fram emot lite Östersundsluft ett tag. Förhoppningsvis hinner vi träffa många av våra vänner också.

När jag vaknade idag insåg jag hur mycket jag saknar att inte sova en hel natt utan att det gör ont. Varje gång jag vänder mig i sängen smärtar knäet. (eller senor, fästen, muskler och annat jox). Inget konstigt med det, jag är van. Så van att jag för det mesta inte ens reagerar av att jag vaknar till men eftersom det har varit så några år nu börjar jag tröttna på det. Jag är så less att inte få sova en hel natt....Samtidigt finns det ju de som har mycket värre smärta hela tiden så jag ska inte klaga egentligen. Det är väl bara att låta bli att skada knäet fler gånger så kommer det att ge sig med tiden.

Men nu steg 1: upp ur sängen!

Efter kvällens promenad satt vi på altanen och åt middag. Precis när vi ätit klart och plockat ihop började busvädret ute med regn, blåst och nåt litet åskmuller. Skönt att vi hann äta klart i lugn och ro. Nu sitter jag med en bok i soffan och slappar. Jag borde stryka för att kunna packa sen, men jag har ingen inspiration ännu. Den kommer väl så småningom...I morgon drar vi nämligen västerut mot våra gamla hemtrakter. Det ska bli kul att kunna gå en sväng på Krogstråket....det är några år sedan....Sudden var sådär en fem månader eller nåt....

Busväder.

Sonen och jag har hjälpts åt ute i trädgården en stor del av dagen. Dragit ogräs, fixat och donat. Än är mycket kvar att göra men allt behöver ju inte göras på en gång. Efter att ha arbetat började hungern göra sig påmind. Med gemensamma krafter lagade vi till en het, god lunch. Jag skar och sonen stekte.

Efter maten fick vi glassen som blev kvar efter middagen i lördags. Så nu klarar vi oss ett tag. Sonen har fått ledigt en stund och slappar på sitt rum, jag sitter med en mugg kaffe och slappar på mitt håll. Härligt!

Wok med fläskkött och annat gott!

En fikapaus i trädgårdsarbetet.

Resterna av en nerklippt rabatt.

Glass med kolasås och strössel från Nederländerna.

Jaaa, det är en underbar sommarmorgon. Hurra!! Underbart, en hel dag att njuta av att vara ute i det fina vädret. Jag har som vanligt börjat morgonen med kaffe, tidning och lite morgonteve.

Med rötmånaden som började igår kom värmen. Så nu gäller det att vara extra försiktig med maten.

Läste i tidningen om det par som ätit bröd som möglat inuti förpackningen, hade nog inte att göra med rötmånaden dock.  Det är aldrig roligt när man köper mat och den är dålig redan när man öppnar förpackningen. I det här fallet hann de ju dessutom äta flera bitar av bullen, sen började kvinnan kräkas. Med tanke på att hon är gravid hoppas man ju att det vänder fort för henne så att inte bebisen tar skada.

Det jag undrar över är av vilken anledning man vänder sig till tidningen? Det händer ju med alla livsmedel ibland att de är dåliga redan när man köper dem, det behövs inte stort hål på förpackningen för att luft ska komma in och det ska börja bli dåligt där inuti. (Det händer ju ibland även om förpackningen ser hel ut också). Då tar man kontakt med det företag som gjort produkten om inte den affär där man handlat kan hjälpa till. Det är det mest naturliga tycker jag, inte att ringa till tidningen. Men vi är alla olika, bara att konstatera. Det är nog i alla fall varken första eller sista gången bröd har möglat inuti en förpackning.


I går flög en liten fågel in i mitt sovrumsfönster, två gånger efter varann, andra gången tog det så illa så den finns inte mer. Idag krockade ännu en pippi med fönstret. Vid ungefär samma tidpunkt. Det måste ju blir nån spegling i fönstret precis runt nio som gör att fåglarna blir lurade. Nu har solen hunnit runt hörnet på huset så nu syns ingen himmel i rutan längre. 
Och den lilla pippin som krockade idag klarade sig!


  

Vi tog en promenad, jag och sonen. En sväng runt byn, först tittade vi till pappas grav sen fortsatte turen runt bakgatorna. När vi kom in gjorde jag potatisgratäng och nu har vi precis avslutat middagen. Våra vanor är rätt så kontinentala vid det här laget. Men äts frukost runt 11 så kan man inte äta middag så mycket före åtta. Nu är det nästan paltkoma faktiskt, sonen plockar med disken i köket och jag sitter här med ett glas rosé och bara njuter. Det gör att smärtan i knäet är lite lättare att stå ut med!

Pepparkött, melon och sallad.

Potatisgratäng med chili och parmesan.

Redan kväll, var tog den här dagen vägen då? Det gick bra att träna men det gjorde ont i knäet (och gör fortfarande ont för den delen). Jag vet inte om det är det faktum att jag har promenerat ovanligt mycket den senaste veckan som rår för det. Trots allt känns vila inte som nåt riktigt bra alternativ heller så det gäller väl att vara i farten lagom mycket de närmaste dagarna. Dessutom är det en punkt på baksidan av vaden som gör ont när jag går (och trycker på den)....konstigt och dumt.

Jag har åkt fram och tillbaka till stan några gånger på eftermiddagen, hade en stor kartong som skulle fraktas hem därför fick jag låna en transportbil. Men eftersom den stod nere i stan fick jag först åka dit med min egen bil och byta där. Åkte hem med grejorna, tog en kopp kaffe och sen åkte jag ner med den lånade bilen igen. Passade på att uträtta lite ärenden när jag ändå var där nere innan jag kunde åka hem igen, nu med min egen bil. När jag kom hem hade sonen precis ätit, omelett med en massa färska örter och ost. Så vi får nog dröja med middagen ett tag så att han hinner bli hungrig igen.

Måste säga att det är skönt utomhus. Inte alls så kallt trots att solen inte riktigt vill bryta fram genom molnen. Jag fryser inte om fötterna för ovanlighetens skull, bara det är ju sensationellt. Om en stund tänker jag ta mig en liten promenad, sen borde det vara dags för middag.

En sak kan man ju i alla fall säga med säkerhet, det är att den här sommaren inte bjuder på många överraskningar. Man kan lita på att de flesta dagar bjuder på moln och inte alltför varmt väder.
Ligger och tänker på att det är perfekt väder att göra de där sakerna som man tänkte vänta med till de veckor när det regnar eller är allmänt dåligt väder. Problemet är bara att det har liksom varit jämngrått och då kommer inte den där lusten att göra något trots att förutsättningarna är perfekta.

Nu pratar de om att högsommarvärmen kommer igen, i södra Sverige, programledarna är exalterade....det är precis som att norra halvan inte finns.

My little Pony har tydligen fått en revival. Det sitter två grabbar i tjugoårsåldern och berättar om sitt stora intresse, med stort allvar ska tilläggas. Det finns ett forum för älskare av de små rosa hästarna där man kan vara med om ens ålder är över den målgrupp som serien egentligen vänder sig till.  Ja, jag säger då det....

I dag ska jag i alla fall till sjukgymnasten  för att träna igen. Sen blir det inte fler gånger på sjukgymnastiken den här veckan eftersom vi åker till Östersund. Så då blir det till att träna hemma med promenader, trappträning och annat som kan göras här hemma.

Och nu...frukost!

När man bara har några år kvar till femtio borde man slippa växtvärk eller hur? Mina knän och skelettet i underbenen värker som bara den....det känns precis som växtvärk. Eller som jag kom ihåg att växtvärk kändes ska väl tilläggas....Det ilar, molvärker och plötsligt värker det till lite extra, hela vägen upp i höfterna. Konstigt, det är vad det är......och smärtsamt.

Sonen är hos en kompis, han ska hämtas om några timmar och jag sitter och försöker tänka ut något att äta till middag. Känner mig inte så jättehungrig ännu, så det blir nog varma mackor eller något liknande tror jag. Mina fötter är iskalla trots att jag sitter inne, jag vill inte behöva ha sockor på mig...det är juli. Då ska man väl ändå kunna gå barfota tycker jag. 

En liten bit av sommaren.

Nyheterna denna helg har handlat om det som hände på Utöya för ett år sedan.  Oerhört gripande rapporter från minnesceremonier och intervjuer med överlevande och anhöriga. Men trots året som gått är det som hänt fortfarande lika svårt att förstå.

I Syrien pågår inbördeskriget för fullt, otäcka bilder visas på nyheterna ikväll. Andra otäcka bilder ikväll handlar om James Holmes som sköt ihjäl en massa människor när nya Batmanfilmen skulle premiärvisas utanför Denver. Tydligen hade han riggat en bomb i sin lägenhet också. Han skulle programmera en timer att spela hög musik när han inte var hemma. När grannarna sen skulle komma och klaga var det tänkt att den skulle explodera....Hur många sjuka människor finns det egentligen i vår värld och runt omkring oss? Det är skrämmande, skrämmande......

Nu talar de om att högsommarvärmen är på väg, men var? Jo, till största delen i södra och mellersta Sverige....såklart....här uppe dröjer sommaren ett tag till, även om det ser ut som att solen kommer att skina då och då. Någon värme blir det inte.

I dag är det verkligen en kamp mellan solen och regnmolnen. Solen skiner en stund och man hinner precis tänka att nu blir det härligt.....sen vips är molnen där igen och skymmer. Vindarna friskar i både högt uppe och här nere på marknivå. Det märks framför allt på våra Riddarsporrar, som när vi kom hem från minisemestern var alldeles raka och fina. De senaste dagarnas blåsväder har gjort att de lutar betänkligt. Jag borde kanske stötta upp dem, men går de av blir det en fin bukett att plocka in!

Man ser i alla fall från vilket håll det blåser.....

Nu har huset blivit tomt och tyst igen. Gästerna åkte vidare norrut efter frukosten. När de åkt passade vi på att röja undan lite. Det märktes att det var ett tag sen det blev städat om man säger så. Men nu vilar en doft av såpa i huset igen. En tur in i duschen och sen tror jag faktiskt att jag ska unna mig att läsa resten av dagen.

Det var inga problem alls att få den här dagen att gå. Tvätt, lite matinköp, fika med grannarna i solen på framsidan. Trots de isande vindarna var det riktigt härligt, i lä bakom kvisten var det rent av njutbart! Sent på eftermiddagen kom morbror med familj från Dalarna. Ibland är det jättelångt mellan gångerna vi träffs men den här gången hann det bara gå ett dygn, härligt. Det blev en god trerätters middag som avnjöts länge. En promenad runt byn, en kopp te på det så blev den här dagen fulländad. 

En sak jag reagerade över när vi promenerade i kväll var att mitt knä började värka..... hela tiden i storstaden värkte det inte alls trots allt gående där. Ändå tog jag på de skor som är gjorda för promenader i kväll.....det är bara att inse att det är skitskor.....Dags att skaffa nya tror jag, gillar verkligen inte när det gör ont.

Solen skiner idag, hurra! Glad i hågen gick jag ut för att hämta tidningen....men vilken chock det blev. Det var ju iskalla vindar som mötte ute. Faktiskt kändes det som en klar och kall septemberdag, i juli? Nåja, det regnar i alla fall inte. Sen kan man ju alltid hoppas att solen klarar av att värma upp luften under dagen.


På hotellet i storstaden sitter gästerna och äter hotellfrukost just nu. Men nog är det bra skönt att ligga i den egna sängen med kaffemuggen och läsa morgontidningen också. Inte det minsta stressigt, bara lugnt och skönt. För hur god en hotellfrukost än är kan det bli en stressig upplevelse om man inte tar det lugnt, det är mitt facit efter dagarna i Sollentuna. 
Många som ska äta samtidigt, porslin som inte hunnit komma tillbaka efter att ha diskats, folk som trängs för att komma först till marmeladen. Varför stressa när det är semester? Saknas skedar är det ju bara att vänta en stund...


Häromdagen satt vi nära ett par med två barn där pappan i familjen hade i uppdrag att hämta mat till ene sonen. Irriterad kom han tillbaka till bordet och fräste att äppelmoset minsann inte fanns där frun sagt. Då är det väl slut fräste hon tillbaka.  Ännu mer irriterad blev han när han upptäckte att sonen satt med dubbla muggar chokladmjölk, frun litade visst inte på att han skulle klara av att fixa det heller....kanske trodde hon att när han inte hittade till äppelmoset skulle han inte hitta till chokladen heller, därför fixade hon en extra mugg. 

Ett annat exempel på stressen i frukostmatsalen var den tjej som försökte komma fram till sockerskålen för att hämta en bit till sin mamma. Innan hon hann fram hade någon ny kommit och trängt sig före henne....(det kunde ha varit min son, alltså inte som trängde sig utan som fick stå där och vänta. Han kan få stå  hur länge som helst ibland eftersom han snällt väntar på sin tur och inte ens ser att folk tränger sig före.) 
Till slut så kom hon äntligen fram och kunde komma fram till sockret och ta den enda biten hon köat för. 


Vi då? Ja, vi gick i lugnt tempo mellan de olika godsakerna och plockade på oss det vi ville ha att äta och tog med det till bordet. Sen åt vi i lugn och ro och njöt av allt det goda. 


Idag ska vi också äta i lugn och ro, visserligen ingen hotellfrukost, men nåt gott ska vi nog få ändå! 

Nu är vi hemma igen, allt är sig likt. Det var grått när vi åkte och grått när vi kom hem. Av det fina väder som varit här hemma medan vi varit borta syns inte ett spår......

Vi har haft toppensköna semesterdagar i alla fall, först i Stockholm och sen ett stopp i Gustafs. Vi gjorde många roliga saker i storstaden sen åkte vi till Dalarna. Där slappade vi, läste, blev bjudna på god mat och pratade. Idag tog vi en promenad innan vi fyllde magarna med våfflor. Därefter startade vi hemresan. Några stopp på vägen blev det innan vi kom hem....där mötte mamma upp. Hon hade köpt lite mat och stoppat in i kylskåpet så efter uppackning fick vi middag.

Nu har jag nyss varit ute i trädgården och grävt ner myntaplantor som följde med från Gustafs. De ville gärna komma ner i jorden igen så de fick en tillfällig placering till dess att jag vet var jag vill ha dem.

Nyplanterad mynta.