söndag 8 juli 2012

Jag hjälpte sonen att städa hans klädkammare idag, vi rensade ur det som blivit för litet och det som var trasigt.
När vi gjort det tog jag tag i amöban i källaren av bara farten...och nu är den borta! För tillfället i alla fall, det brukar gå rätt snabbt till dess att den börjar växa igen.

När jag skulle sortera in de rena kläderna kändes det inte så kul att tränga in dem i mina överfulla garderober.
Då började jag riva ut kläderna och lägga dem på sängen. Tänkte att det var dags att gallra lite, det hängde och låg rätt mycket där som inte användes. Problemet var bara att när jag tagit ut det mesta tog min städlust slut. Bara så där. Jag tog mig en godis men den kom ändå inte tillbaka. Sen tog jag en till och en till och en till.... men inte hjälpte det.

Då tänkte jag att det var dags för det tunga artilleriet, inte den Spotifylista som just då spelades. Det finns nämligen en låt jag alltid kan städa till, men det måste vara på hög volym. Perfect strangers av Deep Purple får alltid igång mig när det gäller tråkjobb och det lyckades även idag. När den skivan var slut hade jag hälften av städningen kvar så för att hjälpa mig slutföra projektet fick Metallica ta ansvaret för resten av tiden. Det gick alldeles utmärkt! Jag blev klar och känner mig mycket nöjd. Då satte jag på musik som inte får mig att vilja städa....nån måtta får det vara! 
Nu har jag dessutom en massa tomma galgar, tänk vad mycket nytt jag kan köpa.....
Det som sorterades bort från sonens klädkammare. 
Mina garderober till hälften tömda.


Så här fint blev det i sonens klädkammare när vi var klara. 
Åkte ut till härbret igen med några saker jag tog hem och diskade igår. Och för att kolla om vi mot förmodan hade vatten idag. Men se, sån tur hade vi inte. Härligt och idylliskt är Brolins backe i vilket fall och städat var det fortfarande. Trots det fuktiga vädret var det inte alltför myggigt, tog en tur in i skogen för att kolla ventilen där och förväntade mig att mina bara ben skulle bli kalasmat men jag klarade mig undan blodsugarna.
Nu sitter jag här hemma igen och ska ta mig en kaffemugg. Sen har jag lovat hjälpa sonen att städa hans klädkammare...eller som det kallas med ett trendriktigare namn: Walk in closet.....
Kråkan tittar ut genom dassfönstret.
Vår idylliska skogsbacke. 
I går hämtade jag upp myggfönstret till sovrummet så att det går att ha öppet utan att få in alla blodsugare. Nätterna blir drägligare då.
Nackdelen är att alla ljud utifrån blir extra tydliga. Därför blev chocken stor när jag elva över fem väcktes av ett gevärsskott. Efter en liten stund kom det ett till. Sen blev det nästan kusligt tyst igen....men då var jag redan vaken.
Tankarna snurrade, vad det kunde vara, vem var ute med bössan den tiden? Usch, det var riktigt läskigt att bli väckt på det sättet.

Nu har jag slumrat av och till några timmar, tittar ut på den grå himlen och inser att idag skulle jag ha behövt en god bok för att slippa undan jobbet i källaren. Om jag letar i bokhyllan hittar jag säkert nåt jag vill läsa igen....Först kaffe!

lördag 7 juli 2012

Det började som en vanlig promenad men slutade med Gästis grillbuffé. Inte dumt! Gick fram och hälsade vid staketet, då blev vi inbjudna på middag.
Sonen åt med god aptit, fyra stora bitar kött och mycket potatisgratäng.....jag åt också till dess att jag trodde jag skulle storkna. Men det gjorde jag uppenbarligen inte, eftersom jag sitter här och skriver. Men mätt är jag fortfarande och gott var det.

Nu är det kvällen och jag kan njuta av att ha gjort en del idag, städat härbre och ute på tomten. Amöban i tvättstugan är fortfarande kvar men just nu...vem bryr sig...inte jag i alla fall.
Saknar att inte ha nån bra bok att läsa, men snart är det måndag och då öppnar biblioteket igen. Då ska jag dit!

Känner mig trött och slut efter det lilla jobb jag gjort idag och inser att det är för att jag inte har så bra kondition. Jag promenerar, går upp och nedför trappor, cyklar hos sjukgymnasten. Vad mer kan jag göra? Inte springa, inte cykla på en riktig cykel i alla fall. Det är väl bara att fortsätta promenera, cykla hos sjukgymnasten och gå i trappor.....Just nu undrar jag om jag någonsin kommer att kunna springa och hoppa igen....Fast om jag låter bli att bryta knäet igen borde jag kunna jogga lite lugnt i skogen om några år, även om de som vet nåt säger att jag inte ska räkna med det.....Men jag har aldrig gillat att räkna, matte har inte varit mitt favoritämne. Minus och minus blir plus, det vet jag..eftersom jag har så många minus borde det bli dubbelplus för mig snart tycker jag. Bara inte dubbelplus blir minus..............
Nu har jag gjort mig förtjänt av att sitta ner ett tag. Amöban i källaren är kvar men en hel del annat har hunnits med. Började dagen med att åka ut till härbret för att städa. I en hink med lock hade jag tagit med lite hett vatten för att ha till en början. Glad i hågen gick jag ut för att tappa upp mer och värma....men när jag öppnade ventilen kom där inget vatten....bara ingenting.....Surt!
I onsdags när jag kollade rann det minsann bra, men inte idag. Det blir till att ta kontakt med grannen igen, pumpen står hos honom.

I bäcken var det lite vatten men i alla fall så pass att det gick att fylla en hink. Därför räckte det till städningen. Men inget dricksvatten hade jag tagit med....(man blir törstig av att städa).
Nåja, det mesta är klart trots allt, det som återstår är att skura golvet nere en gång till och diska ur en del porslin. Men till det behövs mer rinnande vatten.

När jag kom hem gick jag ut på tomten och drog ihop en del skräp som ska köras till återvinning veckan som kommer. Under tiden dammsög sonen. Medan jag sen åkte på affären torkade han av golven så nu är det städat både inne och till viss del ute.

Molnen hänger tunga, varmt och kvavt är det, nog är det åska i luften tror jag.


Så kom en dag med moln igen. Det är fortfarande varmt, tack och lov, men ingen synlig sol. Tidigt i morse vid fyra-tiden fick jag gå och stänga till sovrumsdörren för då lyste den minsann. Skåpdörrarna i köket blir nästan självlysande och speglar solens ljus rakt i mitt ansikte. Men nu har den gömt sig bakom molnen.
Jag ska inte klaga, kanske kan jag få tid att göra lite saker inomhus, det behövs verkligen.

Att åka ut till härbret och städa känns som en bra idé, om det inte börjar regna vill säga. Nästa soliga dag kommer det ju att vara redo för besökare i såna fall. Jag tror att nån liten mus har hälsat på i vinter så det är viktigt att det blir skurat ordentligt.

Känner jag inte för det så har amöban i källaren börjat växa igen...den hotar att fortplanta sig om jag inte tar reda på den snart....Risken är överhängande att vi till slut inte har nåt att ta på oss om jag inte gör nåt åt den, så illa är det. Men en snabb titt på vädret visar att det nog blir regn nån fler dag....Alltså finns tiden till det en annan dag!

Jag njuter alldeles för mycket av att göra ingenting...eller nu ljög jag, nog gör jag saker men bara det allra mest nödvändiga eller så ska det vara roliga saker! Mitt tempo är i alla fall ett helt annat nu än under terminerna. Det som kan ge mig lite lätt ångest är att de här dagarna som seglar förbi där man njuter av att göra så lite som möjligt går alldeles för fort....med det här livet trivs jag som fisken i vattnet.

Kommer att tänka på när vi för flera år sedan var i Florida, bodde på ett lägenhetshotell och ägnade dagarna åt att bada och bara ta dagen som den kom. Då tyckte sonen att vi skulle leva det livet oftare, jag kan inte annat än hålla med.
Det går inte att komma från att det är lättare att ta dagen som den kommer någon annanstans än hemma. Där finns inget som pockar på och som behöver göras. Fast jag måste erkänna att jag är rätt bra på att blunda!




fredag 6 juli 2012

Ljuset en varm sommarkväll blir alldeles speciellt. Mina röda lupiner ser nästan självlysande ut i solskenet.
På altanen är det skugga, grannens tallar skymmer solen men på framsidan kommer solen fortfarande åt att lysa upp.

Klippte gräsmattan idag, den hade klarat sig till på måndag men det verkar ju som om det ska bli regn igen så jag vågade inte vänta. Mitt knä blev inte särskilt svullet idag heller, det gick över förväntan. Allt jag kan göra som inte smärtar för mycket gör mig mycket nöjd och glad, härligt!
Fast det är fasligt mycket gräs att klippa på den här tomten måste jag få säga.....

På eftermiddagen åkte jag och hämtade sonen, på hemvägen stannade vi till på Matkompaniet och åt mat. Det var verkligen supergott, fast vi åt tidigt är jag inte det minsta hungrig ännu.

Sen har jag suttit i solstolen på altanen och läst. Boken jag började läsa i onsdags fångade in mig till sist så jag var tvungen att läsa ut den för att få reda på hur det skulle gå. Den heter "Tillsammans är man mindre ensam" och är skriven av Anna Gavalda. Man får följa fyra udda existenser under ett år i Paris och hur deras liv sakta men säkert vävs in i varandra. Jag inser att den förmodligen hade fångat in mig direkt om jag läst en längre stund från början. Men jag ska inte klaga, nu räckte den ju två dagar i alla fall. Problemet är att nu har jag inget mer att läsa här hemma.....det blir biblioteket på måndag igen!

Vilken njutning det är att med öppen balkongdörr, lyssna på alla morgonljud, läsa tidning och få sig en kaffemugg.
Just nu visar de resetips som barn ger på TV4, Barnens resebyrå.
En ursöt kille, 8 år, berättar om en väg som svänger till höger bakom hans hus där finns en hemlig sjö och det blir varmare och varmare för varje dag. Men han säger att han nog inte skulle ha berättat om det, för som han säger: -om alla som tittar åker dit så blir det för mycket folk där, för det som är skönt är att det är folktomt....Underbara spontana barnkommentarer.

I dag får jag vänta in att sonen ringer och talar om när han vill bli hämtad i stan. Annars är väl planerna i övrigt att ta det lugnt, slappa på altanen och fortsätta med min bok. Det är en pocketbok men många sidor och väldigt små bokstäver så även för mig kommer den nog att räcka ett tag. Den har dessutom inte fångat mig helt ännu vilket gör att jag inte har några problem att lägga den ifrån mig.

Nu är jag frukostsugen, så mot köket!




torsdag 5 juli 2012

När jag kom och gick över torget på eftermiddagen tyckte jag att jag kände igen min pappas bror och hans sambo som körde förbi.....När de kört runt kvarteret såg även han mig och de var faktiskt i vår lilla by för att se om jag eller mamma var hemma och redo för ett besök. 


Kaffe på min altan och sen åkte de till mammas lägenhet och tittade medan jag började förbereda middag. Grillad lax, sparris och ljummen potatissallad. Det blev några trevliga timmar på altanen. Tänk vad roligt det är med spontanbesök, det är alldeles för sällan det händer men det är bland de bästa besök som finns. Då blir det som det blir på nåt sätt. Vädret gjorde ju inte att det kändes sämre direkt. 


Det blev en härlig eftermiddag och kväll på altanen. 
Nu har jag precis plockat undan i köket och startat diskmaskinen så jag unnar mig en stund i soffan framför teven.

Åh vad jag njuter idag av denna underbara sommarvärme. Ute på altanen är det toppen, det fläktar lite och jag gör absolut ingenting. Ja, om man inte räknar att läsa dit förstås...Det enda som saknas där ute är en takpool....det skulle vara nåt det. Tyvärr tror jag inte att altanen är byggd för att klara den tyngden uppifrån. Men drömma kan man ju alltid.
Provar att ringa vårdcentralen för jag tycker att jag har haft lite för mycket migrän på sistone för att det ska vara bra men de har problem med sin TeleQ igen. Ogiltigt personnummer, telefonnummer med sådär en 5 extra siffror och allmänt strul. De måste nog se över det där systemet för det är inte första gången jag drabbas av det....Men nu struntar jag i det och går ut till min bok igen!
I vår lokaltidning idag är den största nyheten att en familj som bor i Nyliden sedan tre år ska utvisas till Vitryssland. Tre år...en familj med eget hus. Barn som har fötts i Sverige...då ska de skickas väg. En vecka får de på sig att infinna sig på Migrationsverket i Sundsvall.
Jag försöker föreställa mig den panik och känsla av förtvivlan de måste känna. Men jag kommer nog inte ens i närheten av hur de känner. När man försöker bygga upp ett nytt liv under så lång tid, sen tar det plötsligt slut....
Jag förstår att Sverige inte kan ta emot alla som kommer hit men att utvisa familjer med barn är inhumant. Jag vill inte att mitt land ska vara så inhumant. Vad händer med deras barn om föräldrarna blir fängslade när de kommer tillbaka? Usch, jag ryser i sommarvärmen.

En annan inhuman sak intervjuades Carl Bildt om på teve alldeles nyss. En av de egyptier som utlämnades till Egypten, hämtades under tortyrliknande former och blev torterad där, har nu äntligen fått permanent uppehållstillstånd beviljat i vårt land.
På frågan om Sverige kan garantera att framtida utlämningar inte kommer att gå till på liknande sätt svävade han väldigt på målet. Illa, illa. Vår utrikesminister ger ett alldeles för blekt och vagt intryck tycker jag. Han gillar att synas men svarar inte ordentligt på de frågor han får och vad har han uträttat egentligen? Det känns som om han lever på gamla meriter. Men vad vet jag, han kanske uträttar storverk i skymundan. Men det skulle vara roligt att få ta del av det någon gång i såna fall tycker jag.
Finns ingen ny Jan Eliasson som kan kliva fram och ta plats som utrikesminister i stället? Det vore en välgärning tycker jag. Men det är min högst personliga åsikt, rätt eller fel låter jag vara osagt.

En annan politiker som för en anonym tillvaro även om han piper ( eller försöker ryta) till ibland är Jan Björklund. I intervjun med honom fick politikerarenan liknelsen av en fotbollsarena. Han fick frågan om han inte tycker att han utgör en svag spelare som inte har bollen så mycket. Då svarade han att det inte är hur mycket man har bollen som vad man faktiskt uträttar. Med tanke på den undersökning som presenterades idag, där frågan ställts om han hjälpt till att göra skolan bättre var det bara en liten del som tyckte att det blivit så. Resten tycker inte det...så han kan ju inte känna att han uträttat särskilt mycket när han haft bollen.
För det handlar ju om att göra något bra när man väl har bollen, inte skapa sämre förutsättningar eller bara lattja runt och låta märkvärdig.

Nu har det blivit dags för lite frukost, sen ska jag ladda för ett pass på sjukgymnastiken. Hoppas det går bra idag, att det inte gör alltför ont, det blir lättare att ta i och göra det lilla extra då.

onsdag 4 juli 2012

Tänk att trevliga kvällar alltid går så fort. Ibland skulle jag vilja stanna tiden lite för att få vara kvar i de härliga stunderna, bara en liten stund extra.
Prat om det mesta till höger och vänster, allvar och skratt i en salig blandning. Lite sött, starkt och gott på olika sätt slank ner. Köket har fått sitt första "warm up" party!

Sonen ringde och frågade om han får stanna borta en natt till, alltså har jag bf till på fredag när han ska hämtas hem. Tro vad jag ska  hitta på det extra dygnet.....läsa kanske....

I morgon har jag ställt väckaren på nio. Jag ska träna kvart över tio och vill inte komma för sent. Eftersom huset är helt tomt finns risken att jag försover mig, jag är ju en sjusovare när jag får. Framförallt när jag som nu på sommaren är uppe halva nätterna.Det går så fort att vända på dygnet, under terminerna orkar jag knappt vara uppe längre än tio, nu är det tidigt.

Den senaste veckan har jag knappt sett några nyheter, bara det jag läst i lokaltidningen och på nätet förstås. USA har tydligen godkänt ett test man kan göra hemma för att testa om man är HIV-smittad. Jag kan tänka mig att det är bra för de grupper som inte skulle gå och testa sig annars. Men tänk när man får svar på provet och det visar att det är positivt, att man är smittad, då skulle man nog behöva ha någon till hands att prata med. Någon som kan fånga upp en i den förtvivlan som förmodligen drabbar hårt.

Annars handlar mycket om skottlossningar här och där, (visst skjuts det ovanligt mycket överallt, eller är det bara jag som tycker det) kannibaler och Madonna som försöker få igång allsång på Ullevi.
Tydligen har Åke Svanstedt åkt fast för fortkörning också, han gasade på i  200 knyck....då går det fort.....Tur att ingen kom i vägen för honom. Var det han som anklagades för otillåtna träningsmetoder för några år sen eller var det nån annan? Kommer inte ihåg, jag skulle ju kunna googla på det men orkar faktiskt inte.

I kväll har jag bokat hotell till mig och sonen i Stockholm till mitten av juli. Det känns rätt bra att vi har slutat vela om vad vi ska göra på semestern. Äta gott, gå på nåt museum kommer ju att uppfyllas....då är det bada kvar....Jag tror det finns en pool på det hotell där vi ska bo, så då uppfylls även det önskemålet.

Nu är det tomt och ensamt i vårt hus. Våra Östersundsvänner åkte hem mitt på dagen och jag har precis kommit in efter att ha skjutsat Sudden till en kompis i Skule. Där ska han vara kvar till i morgon kväll. Hoppas morgondagen bjuder på varmare väder än idag, för havet kylde rejält denna dag ute vid kusten. Han fick order att ta med sig badbyxor men frågan är hur mycket bad det blir, tydligen är det bara 8 grader i vattnet......

Jag har avnjutit en pytt på resterna från gårdagens grillning. Mätt och nöjd sitter jag och funderar på vad jag ska ta mig för. Kanske ska jag åka ut till härbret för att titta till. Verkar vara en idé så god som någon. Sen ska jag röja bland täcken och madrasser. Så vitt jag vet kommer ingen för att övernatta de närmaste kvällarna i alla fall.

Mitt knä känns riktigt okej, sjukgymnastik i morgon igen. Nästa gräsklipparomgång närmar sig också.....men jag kan nog avvakta några dagar till.
Känner mig lite trött men har ingen lust att sova. Det här är en sån där kväll när det bara är jättehärligt att vara vaken. Jag gör inget speciellt, alla andra i huset har lagt sig så det är inte läge att spela rockmusik och börja baka eller nåt sånt....
Jag skulle ju kunna fortsätta läsa den nya bok jag har påbörjat efter att ha läst ut Hungertrilogin, men känner inte för det....
Skulle också kunna slå på teven och titta på nåt, men känner inte för det heller.....
Tittar ut och inser att nu syns det tydligt att vi går mot en mörkare årstid....det är inte alls lika ljust ute vid den här tiden som det var runt midsommar. Jag vill bita mig fast i den lilla ljusa tid som är kvar....jag tror att det är därför jag inte vill lägga mig och sova....
Så vad göra? Jag tror att jag läser lite trots allt....

tisdag 3 juli 2012

En härlig sommarmorgon! Det gick att sitta ute med kaffemuggen och tidningen...bara en sån sak! I går kom våra Östersundsgäster. Det blev middag, en liten promenad och sen surr resten av kvällen. Nu börjar huset vakna till liv igen och det är dags att fundera vad vi ska hitta på idag. Frukost är väl det som står närmast på programmet, sen är ju altanläge inte helt fel.

Tänk ändå vad lite som behövs för att det ska kännas som att livet leker....sol och värme och goda vänner. Allt man behöver.

Det var en kort update, nu tar jag mig ut i solen igen.

måndag 2 juli 2012

Solen skymtar bakom de mörka regnmolnen, hoppas den vinner så att den här dagen blir lika fin som gårdagen. Jag ägnar gärna ännu en dag till åt att sitta på altanen och läsa. Boken om Hungerspelen läses i ett rasande tempo, bara cirka 300 sidor kvar, skulle gärna läsa den klart ute i solen.

Moln, regn och någon dag emellanåt med fint väder verkar bli den här sommarens melodi. Så det är väl bara att gilla läget, passa på att vara ute och ta tillvara solen när den väl visar sig, då missar man ingen liten solgnutta.

Det är konstigt, när vädret inte är det optimala borde ju lusten att röja inomhus infinna sig...men det gör den inte...den enda lust som infinner sig är att slänga sig raklång i en soffa och läsa.
I och för sig en alldeles utmärkt sysselsättning men alla de där "jag gör det sen"sakerna är ju kvar då. Men det är ju å andra sidan sen också, alltså blir det nog tid för allt röjande så småningom!

Om en halvtimme ska sonen till tandläkaren och få hjälp med sin tandställning, sen ska vi vänta till dess att det blir eftermiddag och besöket från Östersund kommer. Det ser vi verkligen fram emot, det är första gången de hälsar på i vårt nya hus. Dessutom är det första gången båda barnen följer med, jättekul!

Nu ska jag göra morgonens första kaffemugg och försöka vakna till ordentligt så kanske jag i alla fall kan ta reda på lite tvätt medan sonen är och fixar tandställningen. (eller så läser jag, lockar faktiskt mycket mer)

söndag 1 juli 2012

Äntligen! Jag fryser inte om fötterna idag, tvärtom solen och värmen är njutbar. Större delen av dagen har ägnats åt att sitta på altanen i solen och läsa. Sonen har precis läst ut trilogin om Hungerspelen, så jag fick ta över. Första tredjedelen är färdigläst så nu kan jag äntligen se filmen. Av någon anledning vill jag alltid läsa boken först, innan jag ser filmen. Men nu har den slutat gå på bio, i alla fall här uppe hos oss....

Morbror var på konfirmandjubileum under dagen så jag hade sällskap av moster på altanen. Men innan vi satte oss i solen blev både sonen och jag klippta. Han kortsnaggad och jag med ny frisyr! Vi blev riktigt snygga om jag får säga det själv. Nu har de mörka moln som hotade nyss försvunnit så nu blir det altanläge igen! Dags att ge sig på bok två i den 950 sidor långa trilogin.
Jordgubbskräm till mellis.



lördag 30 juni 2012

Morbror och moster kom i kväll så vi fick bjuda på middag. Bruschetta till förrätt, indisk kyckling till huvudrätt och pannacotta efteråt! Den hade stelnat alldeles tillräckligt och smakade smaskens. Nu sitter jag i soffan och tar igen mig medan maskinen diskar, gästerna är på promenad. När de kommer in igen blir det säkert lite kortspel.
Pannacotta med vit choklad.
Ute är det grått och trist, undrar om det bara är molnen som gör att det känns mörkare men jag tycker faktiskt att man märker att ljuset vänt. Gillar det inte, hoppas det kommer kvällar med sol så att lamporna inte behöver tändas hela tiden. Det känns lite som att jag blivit lurad på konfekten, den ljusaste tiden har redan varit men ingen värme....Hallå sommaren var är du?? Jag börjar  bli orolig att den är kidnappad. 
Vad händer om man skulle anmäla sommaren som saknad hos polisen? Tro om de går ut med en efterlysning, skallgång kanske där den senast sågs......
I morse när jag vaknade blåste det så att regnet kom vågrätt genom luften. Riktigt busväder. Jag väckte sonen i alla fall och vi satte oss för att äta frukost inför stadsresan idag. Hans klubb skulle ha Ju-jutsu uppvisning klockan ett på Sjötorget. Men mitt i frukosten ringde telefonen, inställt! Tydligen skulle de inte få hålla till på scenen och då går det inte att ha uppvisning när det är dåligt väder. Mattorna blir glashala och därmed livsfarliga.

Jag, som hade siktet inställt på rean och ett besök på butiken för olika slags drycker, tog faktiskt en tur ändå. Resultatet blev en blandad kompott av toppar och kjolar. Känner mig nöjd med mina inköp och taggad att rensa ur garderoben. Det brukar bli en gång om året, det som då inte använts på flera år skänks bort.

Nu sitter jag med en mugg kaffe och funderar över vad jag ska laga till middag den här dagen. Det lutar åt något med kyckling, (eftersom jag precis tagit upp en förpackning ur frysen), men vad jag ska göra med den vet jag inte ännu. Bruschetta till förrätt blir det nog i alla fall, det är jag säker på. Egentligen skulle jag vilja ha pannacotta till efterrrätt för det är jättelängesen vi fick det men det är i senaste laget att börja göra den nu, den mår bra av att göras dagen före. Men jag tror jag chansar, vi kan ju äta den i morgon istället om den inte hinner stelna tillräckligt.....Alltså mot spisen!

fredag 29 juni 2012

Kvällen och middagsdags.  Efter en lugn start på dagen gick jag ut och klippte gräsmattan. När jag kom in hade sonen dammsugit och torkat golven. Därefter ägnade vi oss åt lite lagarbete, jag kapade grenar från våra träd som antingen var döda eller i vägen och sonen bar bort dem. En dusch och sen var det dags att handla och nu som sagt middag. Vi har precis ätit, Sudden stack till en kompis och jag vilar mitt knä. Jag är ändå förvånad, det gick bra att klippa idag. Den vidriga värk jag fick efter förra gången uteblev. Underbart! Jag hoppas att det betyder att musklerna runt knäet börjar bli starkare.
Plockmiddag som sig bör en fredag kväll.