Precis när jag skulle börja med middagen cyklade sonens kompis hem, skulle tro att han var rätt blöt innan han var framme för det regnade rätt rejält. Därför blev det bara jag och sonen som åt av min chili till middag. Nu har jag precis röjt undan i köket och därefter hängt en tvätt så nu tycker jag att jag kan få slappa i tevesoffan ett tag.

Eftermiddagen har jag ägnat åt att lyssna på några av sommarpratarna i efterhand. Bland annat lyssnade jag nyss på David Hellenius, han bjöd på ett intimt porträtt av sig själv utan att det blev för närgånget. Integritet men ändå öppenhjärtigt. Väl värt att lyssna på. Neneh Cherrys sommarprat har jag också lyssna på. Det fångade inte in mig lika mycket, men då höll jag på med en massa annat, det kan vara en orsak förstås.

Chili con carne.

Jag trotsade duggregnet och tog mig en promenad, nu sitter jag nyduschad i soffan och konstaterar att det övergått i riktigt slätregn. Nöjd och glad att jag hann in innan värsta skyfallet började.

Nu ska jag göra mig en mugg kaffe, sen tror jag faktiskt att jag ska slappa framför teven en stund.

Dahlior.

En liten blomhörna.

Jag hittade på att åka och köpa blommor! Några fina kraftiga dahlior planterades i en kruka på altanen. Sedan åkte jag till pappas grav och satte några fler små plantor där, fast det var en annan sorts planta. Mer lågväxande och lite buskig men ändå skir....har hunnit glömma vad den heter.....

Nu funderar jag som bäst på om jag ska köpa en ny gasolgrill eller inte....den vi har är rätt sliten, den har varit med nio år. Jag har varit med om en gång att brännaren rostat sönder så när den skulle tändas höll jag på att bränna upp hela mitt ansikte. Därför vet jag att man ska kolla gasolgrillar noga och att de inte håller hur länge som helst, även om de sköts noga. Tyvärr måste jag erkänna att den här inte blivit så väl omhändertagen, däremot väl använd.  

Dessutom har de finfin rabatt på en grill just nu på en affär nära oss, därför känns det dumt att inte passa på....

En gråmulen dag igen, tro vad vi ska hitta på då?

På nyhetsmorgon rensas en rökt sik just nu. Inser hur otroligt länge sen jag smakade det. Kommer i håg att jag fick det lite då och då när jag var yngre. En av pappas bröder hade stuga vid havet så han både fiskade och rökte sik. Hade man tur fick man ett smakprov ibland.

Just nu pratar de om om sommarreptiler....hur vanligt det har blivit att människor släpper ut ormar, sköldpaddor och andra reptiler när man tröttnat på dem för att det kostar för mycket att lämna in dem till veterinären och avliva dem. Sommarkatter, sommarreptiler eller djur över huvudtaget, kan man inte ta ansvar för dem på ett ansvarsfullt sätt ska man inte ha djur tycker jag!

Dagens lokaltidning gick fort att bläddra igenom, det var inte så många sidor. På ett av uppslagen visar de hur man ska få plattare mage....Om det är inför badsäsongen borde kanske träningen börjat tidigare. Om jag skulle vilja träna magen ser jag att man ska stå på knä i de flesta övningarna...fungerar inte...tur att det inte är nåt stort problem för mig. Fast å andra sidan finns ju andra övningar som går att göra där man inte behöver stå på knä så det finns vägar ändå. Hur jag nu kom in på det spåret??? Det var knappast det viktigaste i tidningen idag.

Nu lite frukost, sen...ja säg det....vi får se.....

Alldeles nyss grillade vi korv på altanen som avnjöts i varma tunnbröd. Det var nästan så att vi tänkte sitta ute men vi saknade solen. Önskar att väderprognoserna har fel och att det från och med i morgon kommer att vara ett strålande högtryck med sol och värme resten av sommaren. Tyvärr är väl den chansen liten....

Idag var jag på biblioteket och lånade fem nya böcker att läsa, romaner av olika slag. Har precis börjat på den första, en deckare. Den heter Lärljungen, de sidor jag läst hittills är rätt bra. Hoppas fortsättningen är det också.

Nu ska jag gå ner i källaren och plocka ur vintertäcket ur tvättmaskinen. Äntligen har det första blivit tvättat...Det kunde ju vara trevligt att hinna lägga undan dem ett tag innan det är dags att byta igen.

Lite nyheter på teve ska kollas in, sen försjunker jag i min bok.

Jag och mamma kom på att vi skulle åka på konstcafé i Östergensjö. Men så mindes vi att det är stängt måndagar och tisdagar. Då fortsatte vi vägen framåt mot Myckelgensjö och Gammelgården. Där fikade vi tunnbrödmacka och en kopp te innan vi åkte hemåt igen. Det är verkligen idylliskt där. Med alla fina ängsblommor runt husen och sjön som blänker nedanför....och gott fika, icke att förglömma!

På vägen hem åkte vi in i ett rejält regnoväder men här hemma är det uppehåll än så länge. Sitter och tittar ut genom fönstret i vardagsrummet och kan konstatera att det är en stadig ström av bilar med släp som ska köra till återvinningen. Tänk vad mycket som slängs hela tiden. Mycket är trädgårdsavfall, byggmaterial och gamla möbler. Det ser man på släpvagnarna. Från mitt hus for också en del trädgårdsavfall iväg idag, det tog grannen på sitt släp.

Wow, det regnar inte idag, härligt! I källaren sover grabbarna, ute skränar måsarna och jag ska till sjukgymnasten om drygt en timme.

Sonen och hans kompis ska ta sina hyposenssprutor idag, jag trodde att jag skulle skjutsa, men det visar sig att jag inte behöver då hans mamma ändå måste till stan. 

Mysteriet på det försvunna vattnet i härbret fick sin lösning igår. Grannen hade varit tvungen att koppla om vattnet och tänkte då inte på att när de stängde av sitt vatten så påverkade det mig också. Skönt att det var så enkelt. Då är det bara för mig att gå över och slå på det igen så kommer det att rinna ur vattenslangen! Det betyder att om det fortsätter vara fint idag, kanske det kan vara läge för en tur dit ut igen och diska det som vattnet inte räckte till sist, framförallt eftersom jag inte behöver åka till stan. Vi får se hur det blir, biblioteket ska i alla fall få besök!

På tal om vatten, vilka otroliga regnmängder de har fått i Ryssland men även Småland har drabbats hårt. Starka bilder från i går där husen står med vatten högt upp på fasaden, bilar har förvandlats till u-båtar och människor vadade omkring i vattnet för att försöka rädda sina ägodelar så gott det gick. Det värsta är att det verkar komma lite regnskurar där även idag, om än inte lika kraftigt som tidigare. Nu är det dags för ett rejält högtryck tycker jag som håller i sig resten av sommaren!!

En sak som gav mig en rejäl klump i magen igår var den film som visades på TV4-nyheterna om en ung kvinna som blev avrättad mitt framför ögonen på ett hundratal män. Efter en provisorisk rättegång i en grusslänt avslutades det hela med att kvinnan sköts, tack och lov visades inte bilderna på det, men väl på alla jublande män efteråt. Det hela skedde visst strax norr om Kabul. Hon var falskt anklagad för äktenskapsbrott....
Förfärligt räcker inte för att beskriva det som hänt. Det värsta är att såna händelser hela tiden pågår runt om i världen, grymma hemska brott, igen och igen. Människor borde bete sig naturligt gott, inte vara naturligt grymma....

Efter en god middag, där faten tömdes tog jag en promenad. Precis när jag gick ut var det nästan uppehåll, det duggade bara lite lätt. När jag hade promenerat en ganska lång stund började mitt knä värka nåt förskräckligt. Tack och lov var jag precis vid mammas lägenhet så jag gick upp till henne för att vila en stund.  När knäet fått sin vila och jag skulle gå hem öste regnet ner, då fick mamma skjutsa hem mig trots att vi bor så nära varandra. Jag blev glad över skjutsen, mitt knä också. Det gör fortfarande ont och bråkar lite med mig. Men om jag inte bråkar tillbaka så blir vi nog sams snart hoppas jag.

Jag hjälpte sonen att städa hans klädkammare idag, vi rensade ur det som blivit för litet och det som var trasigt.
När vi gjort det tog jag tag i amöban i källaren av bara farten...och nu är den borta! För tillfället i alla fall, det brukar gå rätt snabbt till dess att den börjar växa igen.

När jag skulle sortera in de rena kläderna kändes det inte så kul att tränga in dem i mina överfulla garderober.
Då började jag riva ut kläderna och lägga dem på sängen. Tänkte att det var dags att gallra lite, det hängde och låg rätt mycket där som inte användes. Problemet var bara att när jag tagit ut det mesta tog min städlust slut. Bara så där. Jag tog mig en godis men den kom ändå inte tillbaka. Sen tog jag en till och en till och en till.... men inte hjälpte det.

Då tänkte jag att det var dags för det tunga artilleriet, inte den Spotifylista som just då spelades. Det finns nämligen en låt jag alltid kan städa till, men det måste vara på hög volym. Perfect strangers av Deep Purple får alltid igång mig när det gäller tråkjobb och det lyckades även idag. När den skivan var slut hade jag hälften av städningen kvar så för att hjälpa mig slutföra projektet fick Metallica ta ansvaret för resten av tiden. Det gick alldeles utmärkt! Jag blev klar och känner mig mycket nöjd. Då satte jag på musik som inte får mig att vilja städa....nån måtta får det vara! 
Nu har jag dessutom en massa tomma galgar, tänk vad mycket nytt jag kan köpa.....

Det som sorterades bort från sonens klädkammare. 

Mina garderober till hälften tömda.

Så här fint blev det i sonens klädkammare när vi var klara. 

Åkte ut till härbret igen med några saker jag tog hem och diskade igår. Och för att kolla om vi mot förmodan hade vatten idag. Men se, sån tur hade vi inte. Härligt och idylliskt är Brolins backe i vilket fall och städat var det fortfarande. Trots det fuktiga vädret var det inte alltför myggigt, tog en tur in i skogen för att kolla ventilen där och förväntade mig att mina bara ben skulle bli kalasmat men jag klarade mig undan blodsugarna.
Nu sitter jag här hemma igen och ska ta mig en kaffemugg. Sen har jag lovat hjälpa sonen att städa hans klädkammare...eller som det kallas med ett trendriktigare namn: Walk in closet.....

Kråkan tittar ut genom dassfönstret.

Vår idylliska skogsbacke. 

I går hämtade jag upp myggfönstret till sovrummet så att det går att ha öppet utan att få in alla blodsugare. Nätterna blir drägligare då.
Nackdelen är att alla ljud utifrån blir extra tydliga. Därför blev chocken stor när jag elva över fem väcktes av ett gevärsskott. Efter en liten stund kom det ett till. Sen blev det nästan kusligt tyst igen....men då var jag redan vaken.
Tankarna snurrade, vad det kunde vara, vem var ute med bössan den tiden? Usch, det var riktigt läskigt att bli väckt på det sättet.

Nu har jag slumrat av och till några timmar, tittar ut på den grå himlen och inser att idag skulle jag ha behövt en god bok för att slippa undan jobbet i källaren. Om jag letar i bokhyllan hittar jag säkert nåt jag vill läsa igen....Först kaffe!

Det började som en vanlig promenad men slutade med Gästis grillbuffé. Inte dumt! Gick fram och hälsade vid staketet, då blev vi inbjudna på middag.
Sonen åt med god aptit, fyra stora bitar kött och mycket potatisgratäng.....jag åt också till dess att jag trodde jag skulle storkna. Men det gjorde jag uppenbarligen inte, eftersom jag sitter här och skriver. Men mätt är jag fortfarande och gott var det.

Nu är det kvällen och jag kan njuta av att ha gjort en del idag, städat härbre och ute på tomten. Amöban i tvättstugan är fortfarande kvar men just nu...vem bryr sig...inte jag i alla fall.
Saknar att inte ha nån bra bok att läsa, men snart är det måndag och då öppnar biblioteket igen. Då ska jag dit!

Känner mig trött och slut efter det lilla jobb jag gjort idag och inser att det är för att jag inte har så bra kondition. Jag promenerar, går upp och nedför trappor, cyklar hos sjukgymnasten. Vad mer kan jag göra? Inte springa, inte cykla på en riktig cykel i alla fall. Det är väl bara att fortsätta promenera, cykla hos sjukgymnasten och gå i trappor.....Just nu undrar jag om jag någonsin kommer att kunna springa och hoppa igen....Fast om jag låter bli att bryta knäet igen borde jag kunna jogga lite lugnt i skogen om några år, även om de som vet nåt säger att jag inte ska räkna med det.....Men jag har aldrig gillat att räkna, matte har inte varit mitt favoritämne. Minus och minus blir plus, det vet jag..eftersom jag har så många minus borde det bli dubbelplus för mig snart tycker jag. Bara inte dubbelplus blir minus..............

Nu har jag gjort mig förtjänt av att sitta ner ett tag. Amöban i källaren är kvar men en hel del annat har hunnits med. Började dagen med att åka ut till härbret för att städa. I en hink med lock hade jag tagit med lite hett vatten för att ha till en början. Glad i hågen gick jag ut för att tappa upp mer och värma....men när jag öppnade ventilen kom där inget vatten....bara ingenting.....Surt!
I onsdags när jag kollade rann det minsann bra, men inte idag. Det blir till att ta kontakt med grannen igen, pumpen står hos honom.

I bäcken var det lite vatten men i alla fall så pass att det gick att fylla en hink. Därför räckte det till städningen. Men inget dricksvatten hade jag tagit med....(man blir törstig av att städa).
Nåja, det mesta är klart trots allt, det som återstår är att skura golvet nere en gång till och diska ur en del porslin. Men till det behövs mer rinnande vatten.

När jag kom hem gick jag ut på tomten och drog ihop en del skräp som ska köras till återvinning veckan som kommer. Under tiden dammsög sonen. Medan jag sen åkte på affären torkade han av golven så nu är det städat både inne och till viss del ute.

Molnen hänger tunga, varmt och kvavt är det, nog är det åska i luften tror jag.

Så kom en dag med moln igen. Det är fortfarande varmt, tack och lov, men ingen synlig sol. Tidigt i morse vid fyra-tiden fick jag gå och stänga till sovrumsdörren för då lyste den minsann. Skåpdörrarna i köket blir nästan självlysande och speglar solens ljus rakt i mitt ansikte. Men nu har den gömt sig bakom molnen.
Jag ska inte klaga, kanske kan jag få tid att göra lite saker inomhus, det behövs verkligen.

Att åka ut till härbret och städa känns som en bra idé, om det inte börjar regna vill säga. Nästa soliga dag kommer det ju att vara redo för besökare i såna fall. Jag tror att nån liten mus har hälsat på i vinter så det är viktigt att det blir skurat ordentligt.

Känner jag inte för det så har amöban i källaren börjat växa igen...den hotar att fortplanta sig om jag inte tar reda på den snart....Risken är överhängande att vi till slut inte har nåt att ta på oss om jag inte gör nåt åt den, så illa är det. Men en snabb titt på vädret visar att det nog blir regn nån fler dag....Alltså finns tiden till det en annan dag!

Jag njuter alldeles för mycket av att göra ingenting...eller nu ljög jag, nog gör jag saker men bara det allra mest nödvändiga eller så ska det vara roliga saker! Mitt tempo är i alla fall ett helt annat nu än under terminerna. Det som kan ge mig lite lätt ångest är att de här dagarna som seglar förbi där man njuter av att göra så lite som möjligt går alldeles för fort....med det här livet trivs jag som fisken i vattnet.

Kommer att tänka på när vi för flera år sedan var i Florida, bodde på ett lägenhetshotell och ägnade dagarna åt att bada och bara ta dagen som den kom. Då tyckte sonen att vi skulle leva det livet oftare, jag kan inte annat än hålla med.
Det går inte att komma från att det är lättare att ta dagen som den kommer någon annanstans än hemma. Där finns inget som pockar på och som behöver göras. Fast jag måste erkänna att jag är rätt bra på att blunda!

Ljuset en varm sommarkväll blir alldeles speciellt. Mina röda lupiner ser nästan självlysande ut i solskenet.
På altanen är det skugga, grannens tallar skymmer solen men på framsidan kommer solen fortfarande åt att lysa upp.

Klippte gräsmattan idag, den hade klarat sig till på måndag men det verkar ju som om det ska bli regn igen så jag vågade inte vänta. Mitt knä blev inte särskilt svullet idag heller, det gick över förväntan. Allt jag kan göra som inte smärtar för mycket gör mig mycket nöjd och glad, härligt!
Fast det är fasligt mycket gräs att klippa på den här tomten måste jag få säga.....

På eftermiddagen åkte jag och hämtade sonen, på hemvägen stannade vi till på Matkompaniet och åt mat. Det var verkligen supergott, fast vi åt tidigt är jag inte det minsta hungrig ännu.

Sen har jag suttit i solstolen på altanen och läst. Boken jag började läsa i onsdags fångade in mig till sist så jag var tvungen att läsa ut den för att få reda på hur det skulle gå. Den heter "Tillsammans är man mindre ensam" och är skriven av Anna Gavalda. Man får följa fyra udda existenser under ett år i Paris och hur deras liv sakta men säkert vävs in i varandra. Jag inser att den förmodligen hade fångat in mig direkt om jag läst en längre stund från början. Men jag ska inte klaga, nu räckte den ju två dagar i alla fall. Problemet är att nu har jag inget mer att läsa här hemma.....det blir biblioteket på måndag igen!

Vilken njutning det är att med öppen balkongdörr, lyssna på alla morgonljud, läsa tidning och få sig en kaffemugg.
Just nu visar de resetips som barn ger på TV4, Barnens resebyrå.
En ursöt kille, 8 år, berättar om en väg som svänger till höger bakom hans hus där finns en hemlig sjö och det blir varmare och varmare för varje dag. Men han säger att han nog inte skulle ha berättat om det, för som han säger: -om alla som tittar åker dit så blir det för mycket folk där, för det som är skönt är att det är folktomt....Underbara spontana barnkommentarer.

I dag får jag vänta in att sonen ringer och talar om när han vill bli hämtad i stan. Annars är väl planerna i övrigt att ta det lugnt, slappa på altanen och fortsätta med min bok. Det är en pocketbok men många sidor och väldigt små bokstäver så även för mig kommer den nog att räcka ett tag. Den har dessutom inte fångat mig helt ännu vilket gör att jag inte har några problem att lägga den ifrån mig.

Nu är jag frukostsugen, så mot köket!

När jag kom och gick över torget på eftermiddagen tyckte jag att jag kände igen min pappas bror och hans sambo som körde förbi.....När de kört runt kvarteret såg även han mig och de var faktiskt i vår lilla by för att se om jag eller mamma var hemma och redo för ett besök. 


Kaffe på min altan och sen åkte de till mammas lägenhet och tittade medan jag började förbereda middag. Grillad lax, sparris och ljummen potatissallad. Det blev några trevliga timmar på altanen. Tänk vad roligt det är med spontanbesök, det är alldeles för sällan det händer men det är bland de bästa besök som finns. Då blir det som det blir på nåt sätt. Vädret gjorde ju inte att det kändes sämre direkt. 

Det blev en härlig eftermiddag och kväll på altanen. 

Nu har jag precis plockat undan i köket och startat diskmaskinen så jag unnar mig en stund i soffan framför teven.

Åh vad jag njuter idag av denna underbara sommarvärme. Ute på altanen är det toppen, det fläktar lite och jag gör absolut ingenting. Ja, om man inte räknar att läsa dit förstås...Det enda som saknas där ute är en takpool....det skulle vara nåt det. Tyvärr tror jag inte att altanen är byggd för att klara den tyngden uppifrån. Men drömma kan man ju alltid.
Provar att ringa vårdcentralen för jag tycker att jag har haft lite för mycket migrän på sistone för att det ska vara bra men de har problem med sin TeleQ igen. Ogiltigt personnummer, telefonnummer med sådär en 5 extra siffror och allmänt strul. De måste nog se över det där systemet för det är inte första gången jag drabbas av det....Men nu struntar jag i det och går ut till min bok igen!

I vår lokaltidning idag är den största nyheten att en familj som bor i Nyliden sedan tre år ska utvisas till Vitryssland. Tre år...en familj med eget hus. Barn som har fötts i Sverige...då ska de skickas väg. En vecka får de på sig att infinna sig på Migrationsverket i Sundsvall.
Jag försöker föreställa mig den panik och känsla av förtvivlan de måste känna. Men jag kommer nog inte ens i närheten av hur de känner. När man försöker bygga upp ett nytt liv under så lång tid, sen tar det plötsligt slut....
Jag förstår att Sverige inte kan ta emot alla som kommer hit men att utvisa familjer med barn är inhumant. Jag vill inte att mitt land ska vara så inhumant. Vad händer med deras barn om föräldrarna blir fängslade när de kommer tillbaka? Usch, jag ryser i sommarvärmen.

En annan inhuman sak intervjuades Carl Bildt om på teve alldeles nyss. En av de egyptier som utlämnades till Egypten, hämtades under tortyrliknande former och blev torterad där, har nu äntligen fått permanent uppehållstillstånd beviljat i vårt land.
På frågan om Sverige kan garantera att framtida utlämningar inte kommer att gå till på liknande sätt svävade han väldigt på målet. Illa, illa. Vår utrikesminister ger ett alldeles för blekt och vagt intryck tycker jag. Han gillar att synas men svarar inte ordentligt på de frågor han får och vad har han uträttat egentligen? Det känns som om han lever på gamla meriter. Men vad vet jag, han kanske uträttar storverk i skymundan. Men det skulle vara roligt att få ta del av det någon gång i såna fall tycker jag.
Finns ingen ny Jan Eliasson som kan kliva fram och ta plats som utrikesminister i stället? Det vore en välgärning tycker jag. Men det är min högst personliga åsikt, rätt eller fel låter jag vara osagt.

En annan politiker som för en anonym tillvaro även om han piper ( eller försöker ryta) till ibland är Jan Björklund. I intervjun med honom fick politikerarenan liknelsen av en fotbollsarena. Han fick frågan om han inte tycker att han utgör en svag spelare som inte har bollen så mycket. Då svarade han att det inte är hur mycket man har bollen som vad man faktiskt uträttar. Med tanke på den undersökning som presenterades idag, där frågan ställts om han hjälpt till att göra skolan bättre var det bara en liten del som tyckte att det blivit så. Resten tycker inte det...så han kan ju inte känna att han uträttat särskilt mycket när han haft bollen.
För det handlar ju om att göra något bra när man väl har bollen, inte skapa sämre förutsättningar eller bara lattja runt och låta märkvärdig.

Nu har det blivit dags för lite frukost, sen ska jag ladda för ett pass på sjukgymnastiken. Hoppas det går bra idag, att det inte gör alltför ont, det blir lättare att ta i och göra det lilla extra då.