Vad är det den heter, showen som Fredrik och Henrik åker runt med i Sverige? 

Jo, just det: Ljust och fräscht....nu är det precis så i vårt vardagsrum, nya gardinerna och höghuslamporna är på plats. Våren fick öppen väg rakt in i vårt hem, välkommen in!!

Jag satt i soffan och såg nyheter och kände mig halvfrusen, då är det verkligen lyxigt att ha en bastu att krypa in i. Ja, krypa och krypa, jag linkade väl mest....Men värmen fick jag upp i alla fall.
Nu sitter jag och slötittar på teven, sonen har nyss blivit förhörd på läxan och är just nu uppe i köket och fixar med kvällsfika.
Efter kvällsfikat vet jag att han ser fram emot att påbörja en ny bok i en av alla bokserier han läser.
Tillsammans konstaterar vi att författarna och översättarna inte riktigt hinner med i hans lästempo. Han får alltid vänta och längta efter böckerna, jag känner så väl igen frustrationen när man precis läst ut en bok och vet att det kommer fler delar men de inte har blivit utgivna ännu. Vissa böcker han längtar efter finns inte ens att låna på engelska på biblioteken...innan boken finns på svenska brukar han annars låna den på engelska. Men som sagt, nu har han en bok som väntar....skulle tro att han har läst den från pärm till pärm lagom till helgen.

Idag har vi haft en trivsam eftermiddag på skolan med föräldrafika. De äldre eleverna hade bakat och sen fick stora och små fika av allt det goda bröd eleverna hade dukat fram. Det var en jämn ström av vuxna och barn som hälsade på oss under eftermiddagen och lät sig smaka av godsakerna.

Nu har jag nyss kommit hem och har satt mig med foten högt en stund. Middagen är i ugnen, det blir köttpaj igen, vi äter upp resterna av söndagens middag.
Egentligen har jag en del jobb att göra sen ikväll men jag tror att jag ska unna  mig att vila, i alla fall vill mitt knä att jag gör det....

Här ligger ingredienserna till dagens pytt i panna och väntar på stekpannan. Efter jobbet idag blev det knäträning innan jag satte mig och läste in mig på de nationella proven som vi ska köra igång med efter sportlovet. Timmarna susade iväg medan jag läste om de olika delproven och det som ska ingå. Det är omfattande prov både i svenska och matte, många delmoment så det kommer att ta sin lilla tid. Upplägget är roligt så de brukar inte upplevas så jobbiga för eleverna i alla fall, tack och lov!
Efter middagen bär det av till stan för Sudden, ju-jutsun väntar. Så nu är det bäst jag går till stekpannan om vi ska hinna äta innan skjutsen går.

Eftermiddagen gick fort med trevligt småprat vid fikabordet. Plötsligt upptäckte vi att klockan nästan var halv fem, eftermiddagstimmarna sprang verkligen iväg.
När gästerna hade gått skyndade jag mig att göra pajdeg, in i frysen en stund så den gick att kavla ut sen kom den in i ugnen till slut även om det blev lite senare än jag tänkt mig.
Köttpajen blev i alla fall lyckad, smakrik och god. Vi konstaterade att vi gärna lagar och äter den igen.
Nu är mitt knä trött och en aning svullet. Jag ska ta mig en kvällsdusch och sen blir det bara till att slappa!

Här är pajen i ugnen på väg att gräddas

Med avocado och ruccolasallad på tallriken.

Om lite drygt en timme kommer våra fikagäster. Vintertårtan är klar sen flera timmar och står i matkällaren och väntar på att bli uppäten. På spisen puttrar en köttgryta som ska bli basen till kvällens middag, tänkte göra köttpaj med lock! Det har jag aldrig gjort, men det låter gott så jag tänker prova det idag.

En klar krispig vintermorgon som bjuder på strålande sol och löften om en härlig dag utomhus. Mitt knä har börjat morgonen med att göra ont. Jag har nog sovit med knäet i ytterläge lite för mycket inatt så det har inte riktigt fått den vila det behöver. Därför blir det inga långa promenader även om solen därute lockar till det.

Dagens rapporter från Syrien är allt annat än härliga....förfärliga är ordet. Att soldater dödar varandra i strid är hemskt nog, men när barn, kvinnor, gamla och andra totalt oskyldiga blir dödade blir det enbart ofattbart och så vidrigt att det inte går att förstå. Hur man kan hålla folkomröstning i ett land där delar av befolkningen lever i rädsla och totalt kaos är verkligen en parodi på demokrati.

Men på något sätt snurrar världen på ändå, med gott och ont i en salig blandning.
Här hos oss är det tvättmaskinen som snurrar för fullt, dagens andra maskin har precis påbörjat sin resa mot ett renare liv.

Idag på eftermiddagen har vi bjudit in de närmsta grannarna på fika.
Någonting vi skulle ha gjort långt tidigare men hur är det? Tiden går, eller springer snarare. Bättre sent än aldrig kan man väl säga i alla fall.
Jag ska göra en vintertårta tänkte jag...låter märkvärdigare än det är....färdiga bottnar med bananzafyllning och vitt marsipanlock med florsocker pudrat över. På diskbänken ligger också en bit älgkött som passar till gryta och tinar, den ska också tillagas på nåt sätt.

I vårt hus pratar och funderar vi mycket runt resor nu, framför allt med tanke på att vi just nu skulle ha varit i Vietnam, på väg till Thailand snart.
Och nu fick vi lite problem...sonen kom precis och sa att han vill åka till USA igen. Då ställde jag frågan om han hellre vill åka dit än till Vietnam....en stunds tystnad sen kom svaret: Jag vill åka till båda, vad vill du mamma?
Vad vill jag? Jag vill åka dit det är varmt i luften och i havet....sen åker jag dit min son vill!
Så nu står vi inför ett litet angenämt problem, var ska vi åka.....väljer vi USA blir vi inte riktigt lika hårt styrda av när det passar att åka med tanke på väder, vind och vaccinationer, men samtidigt lockar Asien oss båda.
Så hur ska vi göra, kanske spela tärning, köpa en lott och skulle det råka vara en vinst åker vi till, ja vadå? Kasta pil med ögonbindel på en världskarta är ett annat sätt....men med min otur vad gäller skador lär jag väl kasta pilen på nån i stället så då får vi väl ställa in resan igen...
Vi får väl fortsätta prata, drömma och diskutera. Till slut kommer vi nog fram till en lösning som passar oss!

Det blev en städdag av den här lördagen. Jag dammade, Sudden dammsög och sen torkade jag av golven.
Nu är det rent och luktar såpa igen. Härligt!
Hela tiden sneglade jag ut för det såg så varmt och skönt ut utanför våra fönster. Därför bestämde jag mig för att ta en tur med spark upp till affären för att handla de saker jag glömde bort igår.
Men det var inte lika härligt som det verkade när man var inne. Så det var ett bra val att passa på att städa undan idag. Nu tar jag mig en kaffepaus och vilar mitt allt annat än pigga knä en stund.

" Vänliga ord är små och enkla men de ekar i oändlighet"

Men vilket ståhej för ett namn! Vad är det frågan om? Tyckare till höger och vänster har åsikter om namnet Estelle verkligen passar sig för en prinsessa....Vem bryr sig, det viktiga är väl ändå att flickebarnet får ett namn, att hon har föräldrar som älskar henne och ger henne en trygg uppväxt.
Jag tycker att det tar löjligt stora proportioner när tidningarna och nyheterna nästan enbart handlar om att detta lilla flickebarn fötts och fått ett namn. Missförstå mig rätt, jag gläds verkligen med föräldrarna och tycker att det är en underbar händelse, men nu vet vi att allt gått bra, låt dem för allt i världen vara ifred med sin babylycka nu.

Men visst är det roligt att det handlar om positiva saker på nyheterna också till skillnad från allt elände som sker runt om i världen. Men smolket i bägaren blir ändå att en del tycker sig ha rätt att lufta sin egna privata åsikter offentligt, åsikter i saker de inte har det minsta med att göra.

Jag tänker att om man inte kan säga något snällt ska man inte säga något alls. Då menar jag inte att man aldrig ska få lufta sina åsikter och tankar men det gäller att hitta rätt forum för det man vill säga.
Jag tycker inte att vi alla har rätt att alltid kasta våra åsikter rakt ut i det mediabrus som ger något slags tillåtande till att vräka ur sig vad som helst, eftersom det trots offentligheten ändå blir lite på låtsas, för det går ju alltid att hävda att man blivit felciterad om det skiter sig riktigt.....och på twitter och andra sociala medier är det vanligt att gömma sig under alias, då behöver man ju inte alls stå för det man sagt eller skrivit.

Citatet i rubriken tycker jag om och jag tror att orden har sagts av Moder Teresa!

Lördag morgon är det i alla fall och jag vaknade tidigt...hela veckan längtar jag efter att få sova länge men när det väl blir helg så vad händer? Jo, nog slår jag upp ögonen före åtta...fördelen är ju att jag med gott samvete kan ligga kvar och slappa med tidningen och en kaffemugg hela förmiddagen om jag så vill!

Jag fattar inte riktigt att det är fredag redan. Veckorna går så oerhört fort....i skolan arbetas det på som vanligt. Idag var det mycket fniss och skratt i slutet av dagen då vi arbetade med vårt NTA-tema. Bollar i olika storlekar rullade runt hela klassrummet.  En hade till och med rymt in i en hylla....hur nu det gick till? Kul var det i alla fall....Maken till positiva elever får man i alla fall leta efter....jag är verkligen priviligerad som får vara med dem alla dagar!!!

Efter jobbet åkte jag med mor till Mellansel för att titta på en födelsedagspresent till Sudden, kom plötsligt på att han fyller 13 om lite drygt en vecka......Han önskar en enda sak, så det var den vi åkte och tittade på. Därefter åkte vi direkt till affären så jag fick helghandla....tyvärr glömde jag flera saker men jag får skicka sonen i morgon.

Ikväll blev det grillad kyckling med potatisgratäng till middag. Färdig gratäng men med extra vitlök och parmesanost fick den extra smak. Guacamole som mina vänner i Guatemala gör den. Vitlöksbröd blev det också! Nu ligger jag i soffan och slappar, Sudden spelar skulle jag tro och det känns bara så underbart att det är fredag!

Ikväll har jag gjort smarta saker och mindre smarta saker. En smart sak var att bli inspirerad av Malin Söderströms recept och laga en god, god fiskgryta som jag serverade med ris. Men som vanligt hade jag inte alla ingredienser hemma så jag bytte ut och la till, precis som jag brukar göra.

Här är några av de ingredienser jag använde!


En av de mindre smarta sakerna jag gjorde idag var att ta en promenad runt Bredbyn med sparken ikväll. (Trots att jag ätit fisk) Nu värker mitt knä något alldeles förskräckligt. Dessutom gör det rejält ont under min vänstra trampdyna när jag promenerar....inte så kul.
Skulle kunna tänka mig att det blev lite för mycket träning med tanke på att jag körde ett pass hos sjukgymnasten på eftermiddagen efter att ha arbetat hela dagen....

Fast det har hänt spännande saker idag också, efter mitt sjukgymnastbesök kom snickaren som ska bygga om mitt kök och visade mig köksritningen....det kommer att bli jättespännande...att bygga om köket känns som ett stort äventyr. Nu ska jag fundera vidare över de olika lösningarna jag fick se.
Sen ringde de från den lampaffär där jag var och tittade på kökslampor häromdagen och talade om att just de lampor jag tittat på hade hamnat på rea....så de la undan lamporna till mig. Det var väl snällt gjort, eller hur!

Men, hallå!! Var tar veckorna vägen? Nu är det snart bara en vecka kvar till dess att det är sportlov...och sen är det påsk...och sen är det...hjälp!  Det går så fort så det är svårt att riktigt hinna njuta av dagarna, i skolan är det lugnt och skönt men jag saknar att inte hela klassen är samlad. Nu tänker jag försöka skrämma bort alla virus och baciller, längtar efter alla mina elever!

Vi har i alla fall fått middag, prästostgratinerad chorizo samt mos med ruccola och parmesanost. Mumsigt! Sudden förbereder sig för sin träning genom att klippa naglarna, jag värmer upp stämbanden för snart är det kör. Både han och jag skulle gärna vara hemma och vila ikväll men det brukar bli roligt när vi väl är på plats.


Maten smakade bra mycket bättre än bilden visar.

Nog känns det att jag körde ett rejält träningspass hos sjukgymnasten på eftermiddagen....det värker i mitt knä och är lite svullet. Därför fick det bli en enkel middag ikväll, parisare med pommes. Inte det nyttigaste och grönsakerna lyste med sin frånvaro men de får vi äta nån annan dag. Helst vill jag inte göra någonting alls....jag har tvätt som väntar på att tas reda på men jag tror att den får vänta ett tag till faktiskt...jag diskade undan middagsdisken, det får väl räcka. Nu har jag slagit mig ner i soffan för att vila ett tag, med en eld i kaminen och en bra bok av Arnaldur Indridason har jag allt jag behöver ett tag. Sen får sonen serva med lite kvällsfika, men än är magen mätt av middagsmaten.

Är jag den enda som har toalettproblem om nätterna? Jag har ju uppnått en viss ålder när man av någon anledning behöver springa på toa under natten, ofta vaknar jag bara och känner att det är dags men lika ofta föregås det av drömmar där jag kissnödig letar efter toaletter.

Men det är sällan så enkelt att hitta dem i drömmen. Ibland finns ingen dörr på toan, ibland är de jätteäckliga med allehanda grejor på och runt omkring. Natten som gick satt en hel skolklass framför toalettdörren och såg på film så dit kunde jag inte gå....nästa ställe visade sig ha en öppen dörr och plötsligt kom det in en man och skulle börja fixa med toan, när jag då tittade ner såg jag att det var en sådan där pottoalett som man får sitta på när man inte kan gå på den vanliga på sjukhuset. 

Jag försökte få honom att fatta att han var tvungen att gå ut därifrån för jag behövde kissa men icke sa nicke...Dessutom var det ett fönster precis bakom mig där jag satt....Där någonstans mitt i min förtvivlan att inte få gå på toa ifred vaknade jag........Kanske är det tur att toaletterna i drömmarna är så svåra att hitta, eller har öppna dörrar, eller är äckliga....då vaknar man ju till slut, för alternativet skulle ju inte vara särskilt trevligt....!

Det bränner bakom ögonlocken, så trött känner jag mig trots att klockan inte är mer än tio. Det har varit en intensiv dag med fortbildning, och sen sällskap till sonen när han tränade. Min rygg värker men just nu strålar det inte lika långt ner i benen som förut under dagen. Knäet känns stelt men är inte särskilt svullet. Det är ju positivt. Nu ska jag ta och krypa ner i sängen och sova, god natt!

Jag har unnat mig en ny ljuslykta i glas med vit tulpandekoration. Sonen fick ett nytt regnställ, hörde lite takdropp idag och då tänkte jag genast....regnställ...



En sak att konstatera är i alla fall att min rygg tog ordentligt stryk av att skotta snö idag......nu har jag smort in den med BenGay och hoppas att det hjälper till i morgon för just nu strålar det ner i båda mina ben...tur att jag inte skottade mer än att jag gjorde.

Snö, snö, snö!

Inte det smartaste vi gjort kanske men det kändes nödvändigt att ge sig på snön. Den ene med en sträckning i nacken ( bättre idag dock) och jag med mitt knä. Men nu har vi i alla fall gjort en gång ut vid bron och skottat bort lite vid postlådan så att de som behöver kommer åt att lägga i saker.
Vi har också tagit bort snön som var på garageuppfarten. En hög mitt på gården är kvar, men den får vara. Huvudsaken det finns plats att ställa en bil på gården och det gör det, vid garaget.

Medan vi skottade gick vi och funderade på olika uppfinningar som skulle göra att snön inte stör oss och bara lägger sig lite lagom där vi vill. Inget av det vi kom på var väl sådär alldeles lysande. Men vi ska nog fortsätta att fundera, skulle vi komma på något bra är nog vår lycka gjord...då är det nog inte så långt till boendet  med palmer och pool....

Känner mig trött men kan ändå inte sova, det är väldigt onödigt tycker jag. Trots allt är det skönt att ligga i sängen med en kaffemugg och kolla in lite teve.

Måste erkänna att jag har lätt att fastna i de brittiska program som hjälper människor att hitta nya hem på landet eller utomlands. Ofta får man se fantastiska hus och så går de potentiella köparna och rynkar på näsan åt än det ena, än det andra.

Ibland är det fantasibudgetar, ibland sätter budgeten stopp för de hus de vill ha, pengarna räcker inte helt enkelt. Det som retar mig lite är att programledarna ofta visar hus som ligger över budget trots att deras kunder tydligt sagt att de inte kan gå över en viss summa. De förälskar sig i huset och sen...bam...visar det sig att de inte har råd...elakt....

Jag gillar framförallt de program som visar hus där det är varmt....drömmer och tänker att nån gång i livet ska jag ha så mycket pengar att jag har råd med ett semesterboende där det finns värme, sol, palmer och hav! En liten pool att svalka sig i utanför sovrummet skulle inte vara helt fel heller....Jag drömmer vidare .....  plötsligt händer det!

Måste bara rekommendera detta klipp!! Tänk att få träffa den mannen i verkliga livet och sitta och diskutera över ett glas rött!!

Detta visade sig vara en vegetarisk rätt som passande min köttälskande son också. Canneloni Arrabiata! Receptet hittade jag på Icas hemsida men sen fick jag ändra det lite utifrån de ingredienser vi hade hemma. Fast min vana trogen lagade jag alldeles för mycket......matlåda!


Mitt recept till denna rätt!

En semla är en semla är en ...... maräng?

Ibland kan jag inte låta bli att fundera över vår önskan att göra om saker hela tiden. Ofta handlar det om rent praktiska saker men allt som oftast är det klassiska maträtter eller bakverk som ska göras på nya sätt för att, ja, varför undrar jag?
Just nu under den här perioden är det semlor som får en makeover. Tidningar och matsidor på internet fylls av annorlunda recept på semlor..det finns hallonsemlor, jordgubbsemlor, blåbärssemlor, marängsemlor, vaniljsemlor, chokladsemlor....ja listan kan göras oändlig. Jag bara väntar på saffranssemlan eller morotssemlan eller rödbetssemlan för den delen....fast de kanske finns redan?

Vetebulle med kardemumma, grädde, mandelmassa och lite florsocker på locket,det är en semla!!
Sen har jag inga åsikter om mandelmassan ska ligga under grädden eller blandas i grädden, kanske till och med serveras i form av en klassisk hetvägg, där får valfriheten råda tycker jag.
Fast där går gränsen för mig, sluta blanda i allehanda bär och andra konstigheter, då är det baske mig ingen semla!!
(Men det är klart, för den som är allergiker kan semlan behöva se annorlunda ut vad gäller ingredienser).

Kom precis på mig själv med att ljuga igen...oops...jag har visst åsikter om hur mandelmassan och grädden ska vara....jag vill ha min mandelmassa i grädden, men jag förstår att andra vill ha det annorlunda, tycker till och med att det är jättegott fast mandelmassan ligger under grädden.....men om jag får välja så....

Hm, egentligen kanske jag inte är rätt person att ha åsikter om det här eftersom jag gärna ändrar i recept titt som tätt, men vissa saker ska bara få vara som de är för de är redan fulländade, det är semlan ett exempel på!

Vaknar ofta med en brännande smärta i knäet nu för tiden, det låter ju inte särskilt positivt men det är faktiskt det. Det betyder att jag böjer mitt i knä i maxläge i sömnen, tänjer och töjer fast jag sover. Fast ögonblicket innan jag har rätat ut knäet är ingenting jag ser fram emot  för då gör det väääldigt ont.....Men vad gör man inte för att komma i form igen...

Annars har jag ägnat morgonen åt att läsa tidningen och dricka kaffe.
Har precis avverkat dagens lokalblaska. En sedvanlig blandning av allsköns lokala nyheter som vanligt. Två av dagens huvudnyheter handlar om kommunen fast på olika sätt.
Dels riktar ett familjehem kritik mot kommunen för svårigheten att nå ansvariga när man behöver stöd och hjälp, dels visar det sig att de poolpass som infördes inom omsorgen tär på personalen. Jag tror att båda nyheterna bottnar i att resurserna minskar.

Jag tycker det känns som att hela vårt välfärdssverige håller på att monteras ner. Det är klart att det är svårt att få till bra lösningar inom vilken verksamhet det än är när det hela tiden ska ske besparingar på olika sätt, vare sig det gäller vård, omsorg eller skola.
Ofta när det pratas om förändringsarbete ska det bli så mycket bättre för personal och de som verksamheten är till för, men när man granskar förslagen handlar det till syvende och sist ofta om besparingar...Sällan tänker man på verksamheten i första hand.

Däremot måste ju förändringsarbetet till för att verksamheten ska fungera trots minskade anslag och resurser. Men då tycker jag att man ska säga som det är: att förändringsarbetet är till för att få pengarna att räcka till. Något förenklat resonemang kanske men djupare än så gräver jag inte nu...för jag har inga undersökningar eller räkneexempel att luta mig emot just nu, enbart minnet av tidningsrubriker och nyhetsuppdateringar via övriga media de senaste årtiondena.... och det vet vi ju alla att allt som det rapporteras om i media inte alltid är helt sant.

Som den nyhet VK levererade idag, där funderar i alla fall jag lite över sanningshalten,  en man hade överlevt två månader insnöad i en bil utan något annat att äta än snö...hittades av skoteråkare svårt nerkyld och medtagen...mycket som får en att fundera...det känns som en nyhet tagen ur en Ding ding värld, eller en modern vandringssägen....
Skulle det vara sant (?? ) hoppas jag verkligen att den stackars mannen överlever utan att behöva amputera varenda kroppsdel som sticker ut för han lär ju vara helt förfrusen med tanke på att det varit rejält kallt periodvis under de senaste månaderna.
Man insnöad i bil...

Hm, min mamma berättade nyss att hon blev galen på mig när jag gick på gymnasiet....jag torkade tydligen inte heller bort smulorna efter frukost eller mellis......det måste i så fall sitta i väggarna i det här huset på nåt vis tror jag....och gymnasiet, jag måste ha haft bråttom till bussen annars borde jag väl ha torkat bort smulorna kan man tycka....eller inte....hm.

Pizza till middag med salami, fetaost, tomat och ruccola!

Jag har en underbart duktig son, han hade ätit mellis och satt och gjorde undan en del skoljobb när jag kom hem. Sen dammsög han hela huset innan han ringde till en kompis.
Men en sak gör han aldrig....det är att torka upp smulorna när han gjort mackor...inte för att de gör mig lika galen som Cecilia Torudds ensamma mamma men man vet ju aldrig hur det blir i framtiden....jag ber att få återkomma efter ett antal smulår får vi se....

Dagens middag är lagad och uppäten...det blev plättar med kokt potatis, bladspenat och lite chiliflakes. Till  det knaperstekt bacon! 

Jag förstår inte var veckorna tar vägen, nu är det bara en arbetsdag kvar den här veckan....sen är det två veckor att arbeta till dess att eleverna får sportlov. Mina elever arbetar på lika bra som vanligt, glatt och positivt! Det gör ju att veckorna går ännu fortare. Just nu skulle jag vilja bromsa tiden bara lite, lite om det gick....
Efter att ha varit lite läxläsningshjälpreda tycker jag att jag kan unna mig att sätta upp foten i högläge en stund så just nu har jag tagit mig en soffpaus.
Funderar som bäst på vad det ska bli för middag idag. Jag tror att jag ska göra potatis och spenatplättar med bacon till. Det är nog inte så bråttom med middag för det gick ner mycket mellis när barnen kom hem från skolan. Det hade varit skidåkning efter lunch idag så det behövdes lite energipåfyllning.
Här hemma växer listan över saker jag skulle behöva göra men inte riktigt orkar med på kvällarna nu när jag jobbar heltid. Men jag försöker blunda för alla måsten så gott jag kan, det viktigaste är väl ändå att vi får mat och har rena kläder att gå i.....Där ligger min ambitionsnivå nu och där får den nog ligga ett tag!

Med sällskap tog vi oss till stan ikväll. Släppte av sonen vid träningslokalen, sen åkte vi för att köpa några saker som inte finns att få tag i här hemma. Nybakat grekiskt bröd, tomat och persiljeskinka samt äpple och kanelsoppa. Sen kollade vi in träningen med en kaffemugg i näven innan det var dags för hemresa.

Väl hemma högg vi in på det goda brödet, Sudden med pepparsalami och mozarella på sina mackor. Kan tänka mig att det blir frukost i morgon också, ja för sonen alltså, själv äter jag bara fil!

Nu ska jag hoppa i säng, eller snarare linka dit, känner mig rätt trött så jag ser fram emot min sköna säng!

Jag tycker inte om alla mina knäövningar...många av de gör faktiskt riktigt ont, framförallt en....Jag biter ihop och gör så gott jag kan men inte är det särskilt roligt. Jag blir inte så jättesvullen i knäet efter arbetsdagen som tur är. Men det skulle nog inte gå att arbeta om jag inte hade så bra tillfällen till vila under dagen som jag faktiskt har och såna toppenelever och arbetskamrater! Det är ju så roligt att arbeta, svårt att tycka annorlunda när man har världens bästa klass.

Ikväll ska jag åka med till stan och sonens träning. Han har fortfarande ont i svanskotan men han ville prova att vara med på träningen så vi åker i alla fall. Tänkte att det skulle vara roligt att följa med och titta på deras träning, det är ju ett tag sen jag var med. När jag är tvungen att åka varje vecka hinner jag ju bli rätt less på den där lokalen men nu känns det riktigt kul faktiskt!

Ikväll tog jag och sonen en promenad upp till mamma och bjöd på efterrätt. Rosa maränghjärtan med vispgrädde och hallon, mycket smarrigt!

Dubbelt så snabbt som vid min andra skada och tre gånger så snabbt som första gången....

Men tänk att det snöar.. att det har fått gå flera dagar utan snöfall men nu är det alltså dags igen.
Idag hade jag tid hos sjukgymnasten...det var två veckor sen sist så spänningen inför gradmätningen var stor. Det blev mellan 65- 70 grader, oh yeah oh yeah! Det känns ju helt fantastiskt!
Wow, hoppas verkligen att det får fortsätta i samma stil. Lite nya övningar har jag också fått, dessutom två tider nästa vecka för att börja träna med redskap så smått.
Jag känner verkligen att jag är på gång, så trots att jag inte sitter på ett flyg på väg till Vietnam och trots det ymniga snöfallet ute tycker jag att det mesta är toppen just nu....dessutom har min rörmokare varit här och bytt ut vår trasiga toalett! Vad mer kan man önska sig en tisdag i februari som dessutom är alla hjärtans dag.

Chansen att få bli testpilot av den här bilen skulle inte sitta helt fel, då har jag ju ännu en sak att träna för!

Bli testpilot du med, klicka här!

Jag är rätt nöjd med mig själv. Efter att middagsdisken var bortstökad ikväll har jag bara slappat och tagit det lugnt. Trots hur mycket som helst att göra här hemma blev det vila framför teven. Jag tror att det är viktigt att inte ha en massa krav på mig själv att jag ska hinna saker på kvällarna, mitt knä behöver nog vila då med tanke på att jag arbetar heltid på en gång.
Andra arbetsveckan efter sjukskrivningen är påbörjad, det känns helt overkligt att det bara är tre veckor kvar till dess att det är sportlov....Tiden flyger verkligen iväg! ( tur att något flyger i alla fall eftersom jag och sonen inte kunde det nu...)

Tycker synd om Sudden, han har rätt ont där han slog sig idag. Hoppas det lägger sig under natten så det känns bättre i morgon, risken är dock att smärtan upplevs värre dagen efter.....Vi smorde i alla fall smärtstillande alldeles nyss, vi får nog smörja i morgon bitti också eftersom det är skidor på idrotten och det verkar han inte ha några planer på att hoppa över.......men det kan ju kännas annorlunda när det är dags! Att ha en öm svanskota är ingen höjdare direkt.

Nu äntligen har det blivit soffläge. Arbetsdagen gick snabbt med arbete i klassen på förmiddagen och möte med intressanta diskussioner på eftermiddagen! Sen tog jag sparken upp till mamma med värktabletter för hennes onda rygg innan jag slank in på affären och köpte risnudlar till dagens middag. Det blev en wok med kycklingrester idag.

Mitt knä har inte protesterat nämnvärt efter åkturen igår, skönt. Hoppas det håller i sig. I morgon ska jag till sjukgymnast igen, de har fått tag i en vikarie. Det kommer att bli spännande att se hur många grader jag har fått till!

Sudden skulle egentligen träna ju-jutsu ikväll men han får vara hemma och vila eftersom han slagit sin svanskota så det gör ont när han anstränger sig. Därför blir det en lugn kväll hemma för oss båda.

Om allt gått enligt planeringen skulle vi ha varit på väg mot Stockholm nu....i morgon var det tänkt att vår Vietnamresa skulle ha startat. Nog tycker jag att det känns tråkigt men det var säkert nån mening med allt detta också. Vi får fundera hur vi ska lägga upp det om vi gör ett nytt försök, det känns inte riktigt lika enkelt att ta ledigt när sonen börjar sjuan bara....men vi hittar säkert nån lösning. Fast inte hjälper det just nu när jag har en djup längtan efter tropisk värme, varma hav, palmer och exotiska miljöer.....

I går smög jag ut i garaget igen och provade att trycka ner kopplingen....och det gjorde inte det minsta ont...lite stramt kändes det men det kan man ju stå ut med.....
Därför tog jag med mig Sudden ut i garaget ikväll, backade ut bilen och körde några varv runt byn. Det kändes rätt okej, inte så att jag törs ge mig på att köra varje dag, risken för bakslag är ju rätt stor. Men en liten övningstur nu och då törs jag nog ge mig på. Nu värker det lite men inte så farligt faktiskt, återstår att se hur det känns i knäet i morgon...
Rekord är det i alla fall, bara  två och en  halv vecka sen gipset togs bort....tänk jag tyckte att det gick fort efter förra skadan när jag kunde köra efter fem och en halv vecka....
Men som sagt, jag ska nog inte gapa över för mycket så här i början utan ta det försiktigt några veckor till i alla fall så jag vet att knäet håller! Det vore ju dumt att ställa till med något nu...

God middag!

Sitter och tittar på herrarnas stafett efter att ha tagit en promenad ute i det underbara vädret. Där solen ligger på droppar det från taken, det ger löften om att våren kommer till slut. 

När jag kom tillbaka in förberedde jag middagen. Det ska bli köttfärsbiff med god peppar och timjankryddning. Med fetaostsmulor i också för extra mycket smak. Efter att ha stekt biffarna gjorde jag en sås i stekpannan med rosé och grönpeppar, grädde och creme fraiche. Den blev ljuvligt god. Nu är det bara att längta och vänta på middagen!

Ute är det en krispigt klar morgon med gnistrande snö, strålande sol, småfåglar som flyger runt huset. En sån vinterdag när det är läge att göra upp en eld och grilla utomhus! Jag kan tänka mig att det blir fullt i slalombackarna idag. Själv tänker jag nog i alla fall ta mig en sparkpromenad.

Det första jag såg i morse när jag vaknade förutom den vackra vinterdagen där ute, var att Whitney Houston dog i natt, 48 år. Dödsorsaken är fortfarande okänd men det spekuleras förstås i att det var hennes drogmissbruk som var orsaken. Läste att både hon och hennes dotter för en period sen lagt in sig på en drogklinik för att bli kvitt sina missbruk. Tragiken runt droger är alltid stor men när jag läser att även barnen i familjen dragits in i missbruket blir den så mycket större....Tänk att en familj kan hamna i en så destruktiv spiral att hela familjen missbrukar droger...det är så oerhört sorgligt.

På nyhetsmorgon uppmärksammar de även fallet i Storbritannien om den tvååring som blev mördad av två  tioåringar för nitton år sedan. Idag är det årsdagen sen den händelsen. Det pratas om vikten av att samhället griper in tidigare för att hjälpa barn som hamnar på fel väg och visar tendenser till beteenden som är skadliga för sig och andra. Det gör ju att man funderar lite över hur det ser ut i samhället nu, med besparingar inom skola, omsorg och vård. Hur ska det ens kunna bli möjligt att sätta in mer stöd och resurser när pengarna för att göra det minskar hela tiden, eller används på fel sätt....

Nej, usch vilken klump jag får i magen, jag får gå fram till mitt fönster och titta ut på den gnistrande snön och alla småfåglar som flyger runt för att lätta lite på obehaget...

Bortbjuden på middag ikväll, sen en skön promenad hem. Njöt verkligen av promenaden, den första på lääääänge. Vilken frihet.....Med spark gick det som en dans, hade kunnat gå mycket längre. Är vädret lika skönt i morgon så  blir det en promenad då också. 

När jag kom hem höll jag på att skrämma slag på sonen....ena kryckan ramlade nerför trappan....det lät rätt ordentligt. Sudden kom springande med panik i blicken på två röda...han trodde det var jag som ramlade. Lättnaden i hans ögon var rätt stor när han upptäckte att jag var kvar på övervåningen! Fy så jag skräms.....stackars sudd!

 

Det är mycket roligare att titta på Johan Olsson än att felsöka!

Vad gör jag för fel när skrivaren inte funkar från sonens dator...det gick ju alldeles utmärkt i det gamla huset med hans gamla dator och då gjorde jag på samma sätt...men nu går det inte. Suck...
Där var det ju lite enklare när det skulle felsökas också eftersom datorerna stod i rummen bredvid varandra. Nu är det en hel våning emellan...upp och nerför trappan.....mycket träning blir det visserligen. Men träning när man är irriterad är nog ingen bra träning tror jag.
Sonen hade skrivit texter på engelskan som han ska ta med till skolan så vi tänkte äntligen fixa till detta med skrivaren....nu får vi lösa det via mail eller usb i stället.
Nu har jag gett upp till en annan dag....

Nu är lördagsförmiddagarna på riktigt igen också...En morgon att ta det lugnt, kliva upp bara för att hämta in tidningen och starta kaffebryggaren, sen krypa ner under täcket igen. Det är härligt det! Då känns det ganska långt till måndag morgon....

Utomhus samlas skoteråkarna vid macken för att tanka upp inför dagens tur ut i det vita, men det fascinerar mig för de tankar mitt i natten också....Det verkar som att de som kör skoter alltid är vakna. Jag undrar när de sover egentligen. Nog för att jag såg skoteråkare där jag bodde förut också men här riktigt kryllar det av dem.

Inte kan det vara ett särskilt billigt nöje heller med ledning av hur ofta det behövs påfyllning i bränsletanken.
Hur har ungdomarna råd med både skoter, försäkring och bränslet? Eller är det mamma och pappa som betalar? Hur har de råd i såna fall för det är ju inte ovanligt att det finns flera skotrar i en familj och crosscyklar och annat med motor också för den delen....

Nu hör jag ljud från källaren det betyder att andra halvan av familjen har vaknat...bra då kanske vi kan äta frukost tillsammans idag om en stund!

Idag måste jag i alla fall träna knä och lår ordentligt. Varken jag eller mitt knä har riktigt orkat med det när jag har arbetat heltid. Det har blivit lite halvhjärtat...Men i helgen ska jag träna på!

Ojojoj, idag landade sommardrömmarna i postlådan i form av Willabgardens sommarkatalog....häromveckan kom frökatalogerna....jag ömsom suckar, stönar, gömmer katalogerna, tar fram dom igen, slänger iväg dom, krälar efter dom , suckar och drömmer....

Mitt växthus, var är du? Hallå??? Var ska jag så mina chilifrön, gurkor, tomater eller sommarplantor för den delen? 

Tittar ut på tomten och allt jag ser är snö, snö, snö....inte ett växthus så långt ögat når. 

Men i katalogen, suck.... där kryllar det av växthus. Stora, små, röda, gröna, blå, svarta, i T-form eller precis hur man vill ha dem. Det är bara fantasin som sätter gränser. 

I drömmarna ser jag framför mig ett växthus i nedre kanten av tomten dit en uppskottad stig genom snön leder..men hur jag än försöker se det när jag tittar ut står det inget växthus där....bara snö så långt ögat når, eller nu ljög jag visst igen...jag ser faktiskt macken också....

För någon månad sen var jag jättekaxig och sa att växthus: Nä det blir det nog inte på flera år....Hur tänkte jag då???  Bara tanken på att det kommer att dröja så länge gör att det känns rent fysiskt jobbigt....larvigt kanske men växthuset är ett andningshål för mig. Att bara sitta där med en kaffemugg en vinterdag när solen värmer skönt där inne. Eller att känna den tunga doften av jord och grönska en sen sommarkväll. Det karaktäristiska knäppandet när de automatiska fönsteröppnarna arbetar. Eller slinka in en stund på kvällen efter en arbetsdag och få lite skit under naglarna....det är livskvalité! 

Det enda som är positivt med att inte ha ett växthus just i år är att jag slipper skotta taket på det....med den snömängd som kommit så här långt hade jag behövt skotta mitt gamla minst 3-4 gånger redan...men sånt glömmer man så fort de första solstrålarna värmer på våren....Nä nu måste jag nog öppna katalogen och drömma mig bort igen.....

Det här är växthuset jag vill ha, fast i svart, bilden kommer från Willabgardens katalog!

Idag blev jag full i skratt när jag kom hem från skolan. Jag hann bara in genom dörren när Sudden mötte upp och berättade  vad han hade hunnit med sen han kom hem. När han pratat klart frågade jag, nyfiken som alltid,  hur han tyckte att det hade gått på de nationella proven idag...han berättade om läsförståelse och vad som varit svårt där sen avslutade han med att säga..." och sen skulle vi skriva en argumenterande text" ........Tänkte för mig själv att han skrev säkert om läxors vara eller inte vara......så kom det: " Jag skrev om läxor"....!!
Jag började skratta och sen ställde jag lite frågor på det han skrivit, han är ju av den bestämda åsikten att skolan hellre får vara en halvtimme längre varje dag och att man borde få göra läxorna då så att när man väl kommer hem är man fri....och jag håller faktiskt med, jag tycker att det är en vettig tanke!
Hur själva skrivandet gick återstår att se, att argumentera muntligt och skriftligt skiljer sig en del. Muntlig argumentation vet både han och jag att han behärskar till fullo!

Fredagsmiddag, sonen gjorde vitlöksbröd  och stekte halloumi med lime, honung och chili.
Jag fick rensa ur den grillade kycklingen och fixa fram grönsaker!

Tro om det är dags att göra kväll nu? Jag har suttit och jobbat i ett sträck sen jag kom hem från skolan. Först som läxläsningssupport, sen med eget arbete.
En kort paus för mat, sen var det dags igen. Klockan har hunnit bli kvart över sju så det känns som ett bra tillfälle att stoppa undan jobbet för idag. Trots att det är svårt....jag har hamnat i bakvattnet efter min sjukskrivning så jag har en hel del att ta igen.
Nu sitter jag och stirrar på disken och undrar varför den inte har försvunnit av sig själv....jag svängde ju trollspöet alldeles nyss...men inte verkar det som om det hjälpte....inte ens ett rejält morr eller mina ilskna tigerblickar hjälper...suck....det gör det ju i skolan....

Jag måste ändå säga att jag är förvånad över hur bra det har gått att arbeta de här första fyra dagarna...mitt knä har inte blivit lika svullet som jag har väntat mig.....ont gör det ibland, men inte värre än att jag står ut. Värsta smärtan kommer faktiskt när jag har suttit med knäet böjt i ytterläge en längre stund....då vill jag nästan vråla....men det går över fort....dessutom hjälper det säkert graderna i det långa loppet.

Dagens middag blev tjockpannkaka med rårivet äpple i smeten, serverad med knaprigt bacon, morotsstavar...och sen...fick vi....lönnsirap i stället för sylt eller socker.....Kände mig lite amerikansk sådär....fast vår middagsmat påminner mer om deras frukost förstås. Men min ugnsform i teflon börjar nog ha gjort sitt..trots att jag smorde den med smör innan smeten hälldes i fastnade det fullt i botten....Pannkakan blev inte vacker men god ändå....

Nej nu är det väl dags att börja jobba här hemma, diska och ...titta på dammtussarna som flyger förbi när de jagar varandra....

Men hallå, vem är det som har bestämt att man ska börja sina arbeten så tidigt  på morgonen. Det är så totalt motbjudande att behöva kliva upp tidigt, i alla fall före åtta på morgonen....hela kroppen protesterar när jag motvilligt släpar mig ur sängen, säger "nej jag vill inte, låt mig sova eller ligga kvar i sängen åtminstone, snälla"!!

Eftersom jag är så trött kliver jag upp så sent som möjligt, därför är varje sekund viktig. Ingenting som stör rutinen får komma emellan för då blir det helt fel för mig. Kliva upp, starta kaffebryggaren, toa, påklädning, hämta tidning, yoghurt, kaffe och tidningsläsande till dess att det blir tandborstning och taxin kommer.

Då.....mitt i tidningsläsandet och dagens första kaffemugg kommer sonen....och vill att jag ska förhöra honom på engelsk grammatik....klockan tio i sju på morgonen!!! Hallå....tidsplanen spricker ju mellan alla me, us, taller och misses.....men som en god mor stoppar jag undan min morgonsurhet så gott jag  kan och genomför ett förhör. Sen ber jag vänligt om tillstånd att återvända till min tidning.....då upptäcker jag att klockan nästan är taxidags, fem minuter kvar tills den kommer och jag har inte borstat tänderna eller tagit fram väskan eller nycklarna eller...då hör jag motorljudet...nej taxin är redan här...Skyndade mig att bli klar men nånstans mellan tandborsten och nycklarna måste jag ha fått stora skygglappar för ögonen för en påse som skulle med till skolan blev kvar innanför dörren hemma....
Pust...
Måste dock påpeka att vi förhört läxan en stund varje kväll så det var ingen sista minutenpanik för sonen utan det var mamman som drabbades av det i stället....

Så återigen måste jag ställa frågan, vem har bestämt att vi ska börja så tidigt på morgonen?
Det borde vara förbjudet för såna som jag eftersom åkomman dessutom medför ett visst mått av humörsvängningar som jag gärna vill bespara min omgivning från.
Jag undrar om det hjälper att skriva till statsministern för att klaga.....??

Så här skulle brevet kunna se ut ...

Hej Fredrik!
Jag är en trött ledbruten ( fyndigt eller hur...) kvinna mitt i livet som snart ska skola om mig för att orka arbeta med någonting annat eftersom du föreslår att pensionsåldern ska höjas...
Eftersom jag förutom brutna leder dessutom lider av en kronisk åkomma som kallas morgontrötthet undrar jag om du kan bestämma att arbeten före klockan nio på morgonen förbjuds......ja förutom för de morgonpigga då..de får gärna jobba tidigt bara jag och alla andra som lider av samma sjuka slipper!
Jag tar även tacksamt emot förslag på alternativa sysselsättningar...men tänk på min åkomma, morgontröttheten...

Vänliga hälsningar, Katarina i Bredbyn!

Nästipp och tår var iskalla trots eld i braskaminen....då är det gott att ha en bastu att ta till. Så skönt, nu är jag varm och go´ om både näsa och tår igen.
Slappar och zappar framför teven innan jag ska upp och jobba lite vid hemmadatorn.
Känner mig fortfarande trött, längtar efter sängen men det känns lite tidigt att lägga sig än.....fast om jag tar bort den ena siffran i min ålder då borde jag faktiskt ligga i sängen nu...men som sagt, lite jobb kvar att göra har jag allt....
Jag har en sak till att erkänna idag förutom hur det gick till vid kvällens matlagning, det är att jag har fuskat lite med knäträningen idag också....Kroppen känns väldigt sliten idag så när jag har haft rast kändes det som om soffan med benet i högläge var det enda givna.
Här hemma blev det inte heller mycket tränat ikväll, jag låg i soffan och arbetade vid min bärbara dator och sen, ja då bastade jag ju.....Nu sitter jag visserligen och tränar lårmuskeln men med tanke på att jag ska träna flera gånger om dan så räknas det knappt....Jag tröstar mig med att det faktiskt är träning i sig att jobba heltid.....

Tänkte bara visa att jag visst kan....laga mat som inte kräver något hackande eller sånt...lite stekning bara....Eller nu ljög jag visst, jag hackade lite smörgåsgurka som jag blandade med majonäs och svartpeppar. Lite fuskremoulad helt enkelt....I korvbröden döljer sig fiskpinnar......Inte det mest näringsriktiga kanske men himla gott när benen är trötta och inte orkar så mycket. Faktiskt något att rekommendera, att steka fiskpinnar och stoppa i korvbröden. Så idag kallas de inte korvbröd utan fiskbröd!
Oops jag ljög visst igen, glömde tala om att sonen gjorde det mesta... Men jag kom med många uppmuntrande tillrop, det är jag jättebra på!

Ännu en arbetsdag till ända. Den började lugnt på biblioteket under förmiddagen för att fortsätta lika lugnt i Norrflärke. Idag kollade jag igenom vad eleverna har hunnit med så jag vet hur jag ska lägga upp jobbet den här veckan och framöver. Tänk att det är så roligt att arbeta igen, men jag måste erkänna att nu är jag lite trött.
Skulle inte ha något emot om någon plötsligt kom och lagade middag åt oss....
Ligger i soffan och bara vilar mig, tänker på hur snabbt det går att komma in i arbetsrutiner igen...just nu känns det om om jag har jobbat länge, länge. Ändå är det bara två dagar. 

Det ska bli intressant att se hur jag klarar mig från förkylningar och annat, det hostas och kraxas, kanske inte så mycket i Norrflärke men väl i Bredbyn. Andra klagar över ont i magen och om jag förstår det rätt går det magsjuka på sina håll. Sudden har i alla fall pratat om det. Så risken att jag åker dit på något är nog rätt stor. Efter att ha varit hemma nästan två månader kan jag tänka mig att min motståndskraft är lägre än vanligt.

Jag blev i alla fall lite mindre vilsen idag för de ringde från vårdcentralen och talade om att de fått tag i en vikarie istället för min sjukgymnast, så nästa vecka får jag gå dit igen. Hurra!

Men vad ska vi äta till middag????

Nej nu blev jag vilsen....riktigt vilsen.....fick reda på att min sjukgymnast är sjuk igen....minst tre veckor....aaaaaahhh. Jag hoppas verkligen att de får tag i en vikarie....jag behöver min mätning, peppning och fler övningar hela tiden!
Tur i oturen är ändå att det är min tredje skada, trots allt sitter jag inne med en del erfarenhet vad gäller övningar och annat men ändå.....surt är det.
När Sudden åkte till ju-jutsun smög jag ut i garaget och provsatt förarsätet i min bil. Jag orkade trycka ner kopplingen och flytta foten men det gjorde ganska ont...men nog är det så att jag kommer att slå rekordet vad gäller bilkörning från förra gången det är helt säkert...
Om en vecka tänker jag gå ut och prova igen.....

Nog var jag trött i morse, men jag tog mig ur sängen och in i taxin. Väl framme på jobbet slog jag mig ner i soffan med en kaffemugg och surrade med mina arbetskamrater innan det var dags att börja skoldagen.
Åh, så roligt att få träffa alla underbara elever igen. Dagen gick alldeles för fort bara. Längtar redan till i morgon!

Efter lunch satt jag och gick igenom papper och annat som hade samlats på hög, skönt att hinna med det så här i början av veckan. Sen skrev jag en planering över nästa arbetsområde, fast eller flytande som vi ska börja med i slutet av veckan. Vintertemat som de har arbetat med under de veckor jag varit sjukskriven kommer att fortsätta parallellt ett tag till, det är lite lösa trådar att fånga upp så att de får slutföra det fina jobb som är påbörjat.

Peppar, peppar men det känns rätt okej i knäet. Jag körde ett träningspass varje rast och sen vilade jag innan det var dags att gå in till eleverna igen. Inte är knäet speciellt svullet heller. Jag är faktiskt lite förvånad att jag känner  mig så pass pigg, energin flödar. Hoppas det fortsätter så.

Nu är det dags....arbetsryggsäcken är packad och står i hallen och väntar, kaffebryggaren är laddad, mugg och yoghurtskål står framme och väntar på att det ska bli morgon. Jag har tagit fram kläder, ja det mesta är förberett för en arbetsdag i morgon.

Men nog känns det konstigt att det plötsligt är jag som ska kliva upp först i huset igen...sen mitten av december har jag kunnat ligga kvar i sängen när sonen gått till skolan...men nu är det slut på de latmanstiderna.

Det kommer att bli jättekul att träffa alla i morgon men samtidigt lite underligt..även om jag har varit delaktig i det som hänt på skolan så har jag trots allt varit borta ett tag...det gör att jag känner mig lite "off" men jag skulle tro att lagom till första rasten har jag ramlat in i yrkesrollen igen. Det brukar gå rätt snabbt.
Bara taxin kommer så och det lär den ju göra, det har ju fungerat förut så varför skulle det inte funka nu.

Det kommer också att bli spännande att se hur mitt knä håller för en arbetsdag. Rapport kommer i morgonkväll, för nu är det slut med flera inlägg per dag...det hinns inte med när jag jobbar. Upptäckte förresten att i helgen har jag nått tusen inlägg. Det är rätt bra tycker jag med tanke på att jag bara bloggat drygt ett år. Vi ses i morgon efter jobbet!!

                                

Idag känns det som om allt jag gör är mer på riktigt än det har varit ett tag nu.
Eftersom jag ska börja jobba i morgon så är de göromål man gör på helgen viktiga för att underlätta veckan som kommer.

Jag har blandat skidåkning på teven med lite smått och gott här hemma. Strukit undan den enorma tvätthög som fanns i källaren, burit undan allt till garderoben, lagat lite mat och tränat mitt knä.
Sudden har även han gjort sin del, tagit in ved, renbäddat sin säng, tagit reda på sin tvätt, gjort läxa och nu tar han en paus och spelar på sin ps3:a.
Min paus innebär att jag kollar in herrarnas skidskytte samtidigt som min lårmuskel får arbeta.

Köttgrytan har puttrat klart på spisen och sprider en härlig doft i huset. Smakrikt, mört och gott. Med pressad potatis blir det en toppenmiddag att se fram emot. Men inte ännu, vi har nyss fikat!

Oj, jag vet inte vad jag ska säga eller tänka för den delen. Nu snurrar tankarna och jag undrar vad som låg bakom alltihop egentligen...... 

För en kvart sen ringde telefonen och jag var så säker på att det var en av Suddens kompisar som brukar ringa tidigt...men det var det inte. En mansröst ger mig lite bakgrundsfakta och undrar om jag kommer ihåg honom...det visar sig att jag hade hans barn i skolan för länge, länge, länge sen. Rätt tidigt i min lärarkarriär.....Tydligen har vi en gemensam bekant här i Bredbyn och det är så han fått reda på att jag bor här....

Undrar fortfarande om han ville nåt speciellt, men jag tror inte det...han ville nog bara hälsa och prata...jag kom i alla fall av mig så jag tänkte inte ens på att fråga vad som fått honom att ringa mig. Roligt var det i alla fall även om jag fortfarande har hakan nere vid knäna. Jag kommer ju ihåg vad hans barn heter men nu kommer jag inte ihåg hans namn alls.... 

Det får mig att fundera och undra varför man alltid måste ha en förklaring till allt, ibland händer saker bara och vi kanske ska låta dem hända. Så är det nog nu...det är lika bra att jag slutar fundera...det är väl bara att tacka och ta emot att jag har gjort ett sånt positivt avtryck i min lärargärning att en förälder ringer sådär en tjugo år senare och vill höra hur jag har det nu....

Äntligen har den moderne Sherlock kommit tillbaka på TV, en helt suverän serie.  Det satt fint att kolla in den efter melodifestivalen som jag faktiskt såg. Jag var ju bara tvungen att se hur det gick för Thorsten, trots det tillstånd han såg ut att vara i lyckades han framföra sin låt helt okej. Han är speciell Thorsten...barfota reser han sig igen....Men när han tafsade programledaren på rumpan, då gick han över gränsen, Thorsten!

 
Men mina favoriter var Dead By April fast jag kan tänka mig att det är många som inte tycker att de passar in. Fast uppenbarligen var det fler än jag som gillar rock eftersom de gick direkt till Globen. DBA:s  blandning av riktigt tung rökig rock och melodiösa slingor är geniala tycker jag. Nu lockar sängen, jag har i alla fall inte så ont i knäet längre, det har mått bra av vilan idag. I morgon tar jag nya tag.

Klart för servering!

Nu har vi nått ett stadium av totalt paltkoma....hur vi ens ska orka med nån paj sen...men ger vi det några timmar så ska den nog gå ner också!

Kalkonschnitzel med pankopanering! (rekommenderas varmt)

Till det lite sallad och enklast möjliga sås, creme fraiche med sweet chilisås.

Klyftpotatis med en blandning av sötpotatis och Folva.

Sitter och väntar på att de stora marängerna i form av hjärtan ska gräddas klart. Sen ska potatis och sötpotatis i klyftor in i ugnen. Till det blir det dubbelpanerad kalkonschnitzel. Jag har förberett genom att dela filén i skivor, blandat kryddor med mjöl, vispat upp ägget och hällt upp panko. Så det är bara slutfasen kvar.

Nygräddad keylime-paj, rosa mimimaränger i ugnen och maränghjärtan i väntan på att gräddas.

Satt nyss och funderade över vilka middagsplaner jag skulle göra upp för dagen...kyckling verkade som en bra plan till det ögonblick jag insåg att vi inte har nån i frysen....det har väl aldrig hänt förut. Så den söta lilla kycklingen klarar sig denna gång....

Så nu blir det till att tänka om....kalkon kanske kan få bli ersättningen, det vet jag att vi har i alla fall.

I morgon tänkte jag göra älggryta med ketjap manis och mycket annat smarrigt i.
Jag har rätt mycket lime också så jag tror att jag ska göra en keylime-paj. Det är så gott och det var längesen jag åt det.
Just nu sitter jag och tittar på Kalla när hon glider fram i spåret. Sedan ska jag nog gå upp och börja med pajen.

Okej, det är nästan -30 ute och det snöar. Nu får väl vädergudarna bestämma sig, antingen kyla eller snö....

Burr, det är verkligen kallt idag....igen...skönt att kunna stanna inomhus och inte behöva göra något ute. Sonen tog in mycket ved häromdagen så vi kan elda och mysa. Funderar faktiskt på att ta en bastu så här på förmiddagen. Börjar bli lite hungrig så jag tror jag ska göra frukost, sen bastu...och efter det vinterstudion. Det verkar vara en lagom plan för dagen tycker jag!

Mitt knä gör ont när jag går idag så jag tror bestämt att den här lördagen ska få bli en liten vilodag när det gäller träning. Inte ens toppatleter tränar ju varje dag. Så en vilodag efter tio dagars träning är nog okej!

Hittade den här bilden på internet...idag känns det som att stora mamelucker är mest lämpliga....

Pizza

Ja, jag har bytt utseende på bloggen....jag är rastlös....

Det skrattas i sonens rum, själv unnar jag mig en stund i soffan vid elden.

Jag känner mig rastlös och vill göra nåt....hallå, nån som har nåt förslag?

Då menar jag inte att ta reda på tvätt eller göra nåt annat tråkigt....

Jag skulle verkligen behöva lite distraktion för mitt knä värker....och då menar jag värker på riktigt....har nog tryckt på lite för mycket idag.....

Satt nyss och tittade i en katalog med jaktkläder och annat. Det känns väldigt långt bort med jakt just nu, framförallt med mitt knä och allt men snart är det höst igen och eftersom vi inte ska flytta det här året och har fullt upp med det hoppas jag att jag har mer tid för skogen då.

Beställde i alla fall en nya jaktkepsar till både mig och sonen, min är trasig och hans är för liten. Dessutom unnade jag mig en ny fleecejacka som var på rea. Ja, kepsarna var också på rea!

Om en timme kommer Sudden och en av hans kompisar hem från skolan, då blir det lite mer liv i luckan igen. Nog är det bra trist att vara alldeles själv på dagarna ändå. 

Idag gör det ingenting att behöva vara inomhus....det är bitande kallt ute. Det räcker att titta ut så ser man hur kylan gör sitt bästa för att krypa in i alla vrår och värma sig.
Då är det extra skönt att stanna under täcket en stund till.

Nu är det tre dagar kvar innan jag börjar jobba, det känns nästan overkligt, undrar om jag kommer ihåg hur man gör.....Hoppas verkligen den här värsta kylan ger med sig innan dess, det brukar bli så kallt inne i klassrummen när det är så bitande kallt utomhus.

När jag väl tar mig ur sängen idag ska jag ta reda på en del tvätt. Högarna har en förmåga att växa i källaren ibland undrar jag om de har ett eget liv, krälar runt som amöbor när man inte tittar...

På tal om att kräla runt...tänk att hitta en livs levande orm på hotellrummet....nog skulle jag tro att den dam som råkade ut för det lär kolla alla vrår nästa gång hon checkar in på ett hotell...

Nu ska jag kräla mig ur sängen i alla fall och göra lite frukost!

Torsdagsparty!

Vi firade min knäböj med god lax och bulgurfavorit till middag!


Vi firade lite extra ikväll eftersom jag känner mig så nöjd med hur mitt knäböjande har utvecklat sig.
Sonens favoritbulgur men med basilika istället för persilja i. Laxen gjorde jag med mozarella och basilika, pressad lime och honung på! Gott, gott, eftersmaken dröjer sig kvar och gör att man vill ha mer fast man är mätt.
Sen satt vi och pratade språkval, skvaller ( som är något sonen inte riktigt gillar) och annat. Det blev en middag på drygt en timme, bara vi två. Härligt en helt vanlig torsdagkväll. 

Mmmmmm, semlor!!!!

Extra gott med trevligt fikasällskap och Teodor som sprintar på i spåret så bra att han vinner. En sprakande eld som ackompanjemang gör det inte sämre direkt!