Gårdagens middag, räkor med godaste majonäsen!

Räkor, räkor, räkor.

Gott bröd.

Godaste majonäsen med ingefära, vitlök, lime och chili. 

Lördag morgon, alla muskler jag har i underarmar och händer protesterar....de är inte vana att montera skåpstommar, det är tydligt. Tänk vad många muskler man har som inte används i vanliga fall.
Andra delar av kroppen gör sig också påminda, framför allt  mitt knä. Det känns som att ha tandvärk i knäet, inte för att jag har haft tandvärk särskilt ofta, men jag tror att det känns så...

Tänker ta mig upp för att göra frukost alldeles strax men jag känner mig lite slö.
Men det är nog smart att kliva upp för om ett tag kommer sonen hem och med honom min morbror. Då ska vi sätta oss och fixa min deklaration efter husförsäljningen förra året. Jag har plockat fram alla papper och förberett så det lär ju inte behöva ta så lång tid.
Övriga planer för dagen är att fortsätta plocka ur köket, flytta kylen och sen gå till mamma och äta middag.

Det var ju inte särskilt upplyftande att läsa tidningen i morse....det ska sparas på skolan, igen! Jag blir alldeles matt och känner förtvivlan.
Nu sticker jag kanske ut hakan men jag tycker att det är viktigare med personal i våra barns skolor än fotbollshallar, konstgräs och tveksamma Sekab-affärer....Läste precis att Övik energi på två år gjort en förlust på en kvarts miljard....
Nä, satsa på vår framtid, barnen, i stället!! De är det absolut viktigaste vi har, de är vår framtid.

Nu är den lilla svarta minibilen återlämnad och jag har fått hem min egen igen. Dessutom hade jag sån tur så jag fick på sommardäcken samtidigt som de fixade avgasreningsbehållaren. Kommer det mycket mer snö så man behöver vinterdäck kan jag använda mammas bil, hon har inte skiftat däck ännu.
Den lilla bilen jag fick låna medan de fixade min var kanske inte den roligaste att köra på landsväg med, men som stadsbil skulle den vara helt perfekt.

Nästa lyckosamma sak denna fredag var att de hade tömt på återvinningen så jag blev av med alla tomma kartonger och all frigolit redan idag. Nu tänker jag vila, tycker att jag har gjort mig förtjänt av det, i morgon blir det till att fortsätta tömma köket och sen ska det deklareras också. 

I morse klev jag upp tidigt för att åka med bilen till stan, medan jag satt vid bordet och åt frukost kom snickaren in för att kolla upp lite saker inför köksjobbet som startar på måndag.

Nu har det redan blivit dags att åka och hämta hem bilen igen och under tiden bilen har varit på verkstaden har elva skåp blivit monterade. Jag fick hjälp av världens bästa Stig så det gick som en dans.
Mitt på hållet bjöd mamma på lunch och sen har vi dessutom hunnit med att dricka en kopp kaffe ute i solen.

Känslan av att alla stommar är monterade är helt underbar! Nu är det bara alla lådor att montera, men det blir bra kvällssysselsättning framför teven. Jag har ju ett antal veckor på mig. Bänkskivorna kommer dessutom att dröja innan de levereras så jag vet redan nu att jobbet kommer att dra ut på tiden. Men det är säkert nån mening med det också!

11 skåp fick plats i arbetsrummet.

Resterande 7 står i vardagsrummet.

Nu har det fikats, surrats, skrattats och handarbetats i flera timmar. Ja, handarbeta och handarbeta....det stickades och virkades till höger och vänster men själv höll jag mig till att fika.
Det som fascinerar är att timmarna går så snabbt bara, nu får man se fram emot nästa gång! Då blir det jubileum.
I morgon bitti måste jag ställa väckare igen, bilen ska till verkstaden för att byta ut den del som var trasig och som gjorde att jag trodde att det var oljeläckage.

Jag känner mig rätt nöjd med eftermiddagens jobb. Sju skåpstommar är monterade. Nu är det bara elva kvar, men i morgon får jag hjälp så då ska det väl kunna bli några till. Nu säger jag godnatt!

Sådärja, nu har jag tröttat ut knä och lårmuskel ett tag igen. Min sjukgymnast som skulle komma tillbaka idag lyste med sin frånvaro men jag tränade på som vanligt ändå. Om ett tag ska jag ringa till den nya sjukgymnasten när det blir telefontid för att boka tider nästa vecka.

Det känns i alla fall bra att få en nyttig genomkörare, även om smärtan kommer som ett brev på posten efteråt. Eftersom jag tömde så många skåp igår kan jag ta det lite lugnare med packandet idag.

Sonen har packat sina grejor för att åka till stan och kompisar, efter lunch sticker han. Då blir det bara jag här hemma, men jag har i alla fall ett trevlig kafferep att se fram emot ikväll.

Livet kan verkligen ändra perspektiv helt plötsligt. Satt och kollade in Nyhetsmorgon och då hade de besök av den unge killen från norra Sverige som blev helt sönderbränd av het ånga när de skulle gå in och göra ett jobb på Nordkalk i Luleå.
Åtta fingrar är  borta, ansiktet är helt sönderbränt, han har 50% brännskador på kroppen och ändå har han en fantastisk framtidstro och kämpar sig tillbaka till en meningsfull tillvaro.

Det stora problemet att ingen vill ta på sig ansvaret för olyckan, utredningar som företaget gjort visar att det bara var en tragisk olycka....hur kan man säga" bara" en tragisk olycka.....Jag tycker inte att det är för mycket begärt att man faktiskt tittar över säkerhetsrutiner och funderar vad man kan göra annorlunda till nästa gång så att en sån tragisk olycka inte behöver hända igen. Att kunna säga att uppenbarligen har våra säkerhetsrutiner inte varit tillräckliga, vi måste ändra dem. Ge honom lite ekonomisk upprättelse, för även om pengar inte gör att han mår bättre lär ju hans ekonomi inte vara den bästa med tanke på läkarbesök, behandlingar, utebliven arbetsinkomst etc...
Trots allt hade han så mycket hopp och framtidstro i sin röst så jag hoppas verkligen att livet hjälper till genom att  jämna vägen så mycket som möjligt för honom.
Hittade den här gripande artikeln om honom.

Nu börjar det hända saker i köket. Alla skåp med porslin är tömda, städskåpet är tomt och i vardagsrummet har vår lilla provisoriska kökshörna börjat växa fram. Inser att vi kommer att ha grejor överallt. I helgen ska jag tömma grytskåp, lådor och skafferier. Sen ska allt ner från väggarna, lister ska bort och kyl/frys ska flyttas. Men att flytta den kommer jag att få hjälp med. Jag är i alla fall glad att jag började i tid, det tar längre tid än man tror.
Eftersom jag dessutom får ont i knäet och behöver sätta mig och vila då och då är det i princip en nödvändighet att börja i tid om smärtan ska vara dräglig. Jag passade på att göra mycket idag när sonen var hemma och kunde bära, i morgon sticker han till kompisar i stan och kommer inte hem förrän på lördag. Därför är jag glad att skåpen med det tunga porslinet är flyttade.....bara att hoppas att jag inte behöver något av det under helgen....

I arbetsrummet står en del saker från köket.

I gillestugan har vi packat porslin i plastbackar.

Här är början på vår lilla kökshörna. 

Jag gjorde köttfärsbiffar häromdagen där jag hämtade inspiration från ett recept på Icas hemsida. Men jag läste inte instruktionerna hela vägen så ingredienserna hamnade lite fel bitvis, men snacka om att det blev gott! Extra mycket soltorkade tomater och färsk oregano. Potatismos även det med oregano och parmesan.
Nu har jag nått det där stadiet där paltkoma är nära....jag skulle behöva plocka ur nåt skåp till men har svårt att komma mig för. Kanske sen....

En rush till stan och hem igen. Träffade en snäll ortopedtekniker som visade mig vad som hade hänt med mitt främre fotvalv. Fast att han tyckte inte att det behövdes formgjutna inlägg så här i första skedet utan det blev ett par färdiga i skinn att prova. Blir det inte bättre drar han av den kostnaden på de andra. Några varningens ord fick jag med på vägen. Dels att det kommer att göra ondare till en början, eftersom foten måste vänja sig, så jag kan inte ha dem hela tiden. Det andra han sa var att jag måste knyta upp skorna så att inläggen inte styrs fram när jag tar på mig skorna....Hoppas jag kan göra som han säger.

När jag kom därifrån var jag så glad att det blev så mycket billigare än jag trodde att jag unnade mig lite nya vår- och sommarkläder. Två långshorts, och två toppar. Det var evigheter sen jag köpte nåt nytt i klädväg till mig själv så nu var det dags.
Innan jag åkte hem köpte jag med mig chiliost som inte finns att få tag i här hemma. Den är så god att äta på mackor, i mat, ja bara som den är också!
Täckpapp, målartejp och färg följde också med i bilen när jag åkte hem.

Väl hemma möttes jag av en härlig överraskning, Sudden hade dammsugit i hall och kök, plockat ur tre köksskåp och väntade med fikat färdigt när jag kom hem! Härligt! Nu vilar jag mitt ömma knä en stund innan jag ska ge mig på lite fler skåp.

På teven lär de ut tekniken hur man ska göra när man byter sina egna däck, det börjar ju bli dags för det nu. Sen jag flyttade till Bredbyn har jag alltid lämnat in bilen och fått däcken bytta men jag skiftade alltid själv när jag bodde i Östersund. Däcken på Corsan var relativt lättbytta men Bubblan hade självdragande muttrar så till den hade jag ett förlängt fälgkors som jag kunde stå på, så hävefekten blev större. Utan det var det hopplöst att få upp dem. Garagedomkraften jag använde då finns kvar i garaget som minne...

Annars tycker jag att det handlar om att så frön, plantor och blommor nästan varje morgon. Det är precis som om de vet att jag inte har nåt växthus så att jag inte kan hålla på med frön och blomjord hela tiden...De retas och frestar mig...Skulle inte köket ha byggts om hade jag tänkt så några chiliplantor och ställa i köksfönstret i alla fall, men jag kommer att ha lite dåligt med fönster, så hur svårt det än är att låta bli så sås inga fröer inomhus detta år.
Tur att det finns andra som håller på, då kan man köpa färdiga plantor. Men efter att ha haft växthus många år är jag lite bortskämd av att ha ett överflöd av plantor att välja mellan när det ska planteras ut. Eller att äta den första egna gurkan för den delen...eller tomaten....eller chilin....eller.....

I natt har jag inte sovit så bra. Jag har haft massor med märkliga drömmar, inga mardrömmar men konstiga ändå. Drömmar som lämnar en konstig olustkänsla, av att ha glömt någonting eller att ha gjort något fel. Nu är jag vaken i alla fall och lämnar drömmarna till nästa natt.

Idag ska jag träffa ortopeteknikern, hoppas han kan hjälpa mig med min onda fot. Sen är det fortsatt skåpurplockning som gäller. Måste hämta några flyttlådor hos mamma....trodde inte att jag skulle behöva såna så fort igen....tur att mamma sparade ett gäng.

Nu ska jag ta mig lite frukost, ingen pizza idag, den är slut....få se om jag hittar nåt annat onyttigt i kylskåpet!

Ännu ett skåp är urplockat, jag är nybastad och funderar som bäst på att göra mig en knäckemacka med stekt inlagd strömming. Kollar hockey men det går inte så bra för Skellefteå hittills. Hoppas det vänder så de vinner.

Kanske de spelar bättre med lite mat i magen...hallå strömmingen här kommer jag!

Idag har jag faktiskt gjort en del nytta. Förutom att träna ( det känns kan jag säga) har jag plockat bort påskgrejor inomhus. Jag har tömt tre köksskåp och skruvat loss handtagen. En låda är också tom. En snäll vän kom med kokplattor, så jag har ställt dem på ett litet bord. Jag tänker mig att om jag gör lite varje dag blir det inte så jobbigt.

Jag har också äntligen kommit mig för att ringa till en ortopedtekniker, så i morgon måste jag ner till stan. Hoppas han kan hjälpa mig så att det slutar göra så ont under foten när jag går. På fredag måste jag också ner, då ska det som var trasigt på bilen fixas. Sen ska väl sonen skjutsas ner nån dag också kan jag tro....en vecka när jag inte skulle åka ner alls blir det fler resor än i vanliga fall. Nåja, jag kan ju i alla fall passa på att hämta hem färg vid nån av resorna.

Till middag blev det persilje- och parmesanstuvad potatis och vitlöks- och chiliärtor. Till det lite parisare stekt i bitar. Så nu vilar jag en stund innan jag ska ge mig på ett skåp till. Efter det kanske det blir lite bastubad som belöning!

Två av mina absolut värdefullaste kokböcker kommer från min mormor och är så väl använda att de är alldeles sönderbläddrade. Den ena är en tryckt kokbok med allehanda äldre klassiker. Den andra skrev hon i när hon gick skolkökskurs mellan 1937-1938.
Från ena hållet ser man precis vad de fick lära sig laga, dag för dag, samt vad portionspriset var. Från det andra hållet finns mängder av olika recept. Den är en guldgruva när man ska försöka göra riktig husmanskost.

Här ser man mellan vilka datum hon gick kursen!

Tättskrivna sidor.

På Anna-dagen 1937 lagades kokt flundra med sås och potatis!

En av de dyrare rätterna, 40 öre per portion!

Från andra hållet finns alla recepten!

Grått, mulet och trist utomhus, det skulle gärna kunna få vara några plusgrader till så att snön försvinner snabbare.
Högarna med kokböcker ska flyttas idag, kycklingarna ska hoppa ner i sina kartonger. Jag tror att de behöver hjälp, inte lär de gå dit själv...
Sjukgymnastiken ska få ett besök, jag behöver träna knäet igen. Nu är det slut på slövilan.
Det blir ingen resa till stan i dag i alla fall, för kompisen Sudden skulle hälsa på är sjuk. Jag hade tänkt köpa färg till köket när jag ändå skulle skjutsa honom, så jag får fundera när jag ska planera in den resan i stället.
Nu har jag precis ätit frukost....världens nyttigaste..NOT! Anna Skipper skulle få spel...jag åt pizzarester! Mmmm, inte nyttigt men gott! Funderar på att göra bort träningen redan nu så får jag bara vara hemma sen, eftersom Sudden sover kan jag ju lika gärna passa på. Återkommer i ärendet....

Efter att ha tagit reda på tvätt började jag med kokböckerna. Det blev tre rejäla högar, två som ska vara kvar och en som ska säljas/ skänkas.
Nu ligger de på bordet i köket och väntar på att jag ska flytta dem någon annanstans...men var?
Jag ska nog göra plats i bokhyllorna i arbetsrummet för de som ska vara kvar så länge och de som ska bort stoppar jag väl i kassar.

Det visade sig att jag inte behöver laga middag i kväll, vi blev bortbjudna så om ett tag ska vi promenera iväg. Jag har i alla fall förberett morgondagens mat. Köttfärsbiffar med bland annat parmesan och soltorkade tomater. Det blev inte riktigt som det skulle trots att jag hade bestämt mig för att följa receptet till punkt och pricka. Jag läste innehållsförteckningen och sen satte jag igång....tills jag plötsligt upptäckte att vissa ingredienser som jag stoppat i köttfärssmeten skulle ha varit i såsen.....då struntade jag i resten av receptet och gjorde som vanligt...

Dagens lärdom, ska man följa ett recept är det bra att läsa igenom alltihopa innan man sätter igång....Det påminner om de instruktioner jag ger mina elever innan de sätter igång med en ny uppgift.....jag kan bara konstatera att jag inte lever upp till det själv!
Provsmakningen var i alla fall okej, faktiskt mer än okej!

Annandag påsk, snart ska alla små kycklingar, häxor och fjädrar krypa ner i sina kartonger igen. I vårt hus har det inte varit så många framme, några stycken bara så det blir inte så mycket att ta bort. Sudden ska till en kompis i stan i morgon så när jag kommer därifrån ska jag plocka bort pyntet tror jag. Men idag får de vara framme, deras sista fria dag den här gången.

En av dagens huvudnyheter på Nyhetsmorgon behandlar boken Anders Pihlblad har skrivit, som handlar om Moderaterna. Där lyfts återigen frågan om anonyma partibidrag. Så nu vet vi vad debatten och nyhetsflödet kommer att handla om några dagar.

Förfärligt är ordet för tragedin utanför Tidaholm där en hel familj dött efter att ha brunnit inne i den stuga som brann ner till grunden. Det finns ingenting förutom två murstockar kvar. De säger att det kommer att bli svårt att hitta brandorsaken just på grund av att det brunnit så häftigt. Jag ryser av olust vid tanken på familjen som överrumplades av elden. Usch...

Vapenvilan i Syrien verkar också vara hotad, det är svårt att få parterna att överhuvudtaget komma till förhandlingsbordet, än mindre komma överens.... ska den stackars civilbefolkningen aldrig få lugn och ro.
Tänk tanken att det rullar stridvagnar och skjuts utanför knuten. Det är med fara för livet man överhuvudtaget kommer till affären för att handla....om det överhuvudtaget finns nån mat att köpa. Skolor som måste hållas stängda för ingen törs skicka dit barnen. Tänk att hela tiden leva i ständig skräck och rädsla....
Det gör mig så tacksam att jag lever i det land jag gör.

Nu ska jag ge mig på lite av dagens göromål, den rena tvätten ska vikas och helst plockas undan. Jag ska nog också ta fram mat från frysen till middag, kanske en bit älgkött?

Det blev soligt idag, vilken tur då slapp jag göra så mycket inomhus. Jag kunde sitta på framsidan och bara må gott i stället.
Jag har startat nån tvättmaskin och åkt iväg med återvinning men det är också allt som blivit gjort. Känner mig som världens slöaste människa just nu faktiskt....när jag tänker tillbaka på hur jag gick an innan och under flytten i höstas förstår jag inte riktigt att jag orkade.
Sudden njuter också av att vara hemma i lugn och ro, han sitter ute med mig i solen, tar nån liten promenad ibland, annars slappar han mest han med. Vi behöver nog det båda två.

Jag sitter och slötittar på Sliding doors....faktiskt en riktigt bra film. Jag har sett den på teven några gånger och den har växt varje gång. Tyckte inte att den var så bra första gången. Det som fascinerar är hur olika livet kan bli beroende på de val man gör och på tillfälligheternas spel. Tänk om det finns en parallell Katarina någonstans som livet utvecklats helt annorlunda för. Tanken svindlar, inte för att jag vill att det ska vara annorlunda men det kittlar lite att tänka så.

Grillat till lunch idag igen.

Påskdagens morgon, ute täcker ett tunt lager moln himlen vilket gör det svårt för solen att komma fram.
Då blir det nog inga slöa timmar i solen på framsidan idag. Kanske kan det bli lite inomhusjobb i stället.

I tankarna planerar jag som bäst för hur jag ska lägga upp det när köket ska tömmas
och jag ska ordna en liten provisorisk matlagningsstation någon annanstans i huset....

Jag tänker inte börja packa ur skåpen ännu, det hinner jag mot slutet av veckan men det är ändå en hel del att göra och planera. Men med mig vet man aldrig, får jag för mig att börja så gör jag det.  Jag ska nog i alla fall börja gå igenom alla kokböcker och plocka undan de jag aldrig tittar i. Det är ett gäng som jag har sparat för de kan ju vara bra att ha...Men de jag inte har använt sen jag flyttade från Östersund lär ju inte komma till användning igen....eller?

Det finns stora högar med tvätt i källaren också som vill ha lite uppmärksamhet, både ren och smutsig. Jag vet att jag måste ägna dem mer än en tanke men  det är verkligen urtråkigt. Dessutom skulle jag behöva fara till återvinningen med kartonger och annat som hunnit fylla lådan ute på balkongen. Fattar inte vilka enorma mängder det faktiskt blir bara på några veckor, det är skrämmande. Att åka med återvinning är också urtråkigt, det är nog därför det samlas i såna enorma mängder innan jag äntligen kommer iväg. Men jag återvinner i alla fall!

En mycket positiv sak med att vara ledig är att mitt knä inte värker hela tiden. Det mår riktig bra av att gå här hemma och loda på hela dagarna. Lite lagom träning upp och ner i trapporna, böjträning i soffan men annars unnar jag mitt knä mest vila. Det känns "gött"!

En god liten buffé med sill och strömming ( lax till sonen) följdes av limemarinerade jordgubbar med glass och chokladsås.

Nu har jag parkerat mig i soffan och hoppas att det är nåt bra att kolla på. Jag skulle vilja se en riktigt bra film och drömma mig bort från diskberget där uppe och tvättberget här nere.....

En ledare värd att uppmärksammas, mycket bra skrivet, med adress Jan Björklund!!

Dagens grillade!

Foliepaket med mycket smått och gott, chilihalloumi och grillad ananas.

Påskafton, vaknade ganska tidigt så jag har läst gamla tidningar ett tag. Ute skiner solen och det verkar kunna bli härligt ute även idag. Hoppas det blir läge för lite grillat till lunch eller middag.

På nyhetsmorgon pratar man just nu om att Beatlessönerna ska bilda ett band tillsammans...de har ju inte varit lika framgångsrika som sina fäder, nu när de fyllt fyrtio tänker de göra ett försök...magplask eller succé? Återstår att se.

Alfons Åberg uppmärksammas också eftersom han fyller fyrtio år! Första boken, "Godnatt, Alfons Åberg" kom ut 1972. Fantastiska böcker som har stått sig genom alla år. Suddens favoritbok om Alfons var "Aja baja Alfons Åberg"  Den boken fick han läst för sig av morfar till dess att den nästan föll sönder, om och om igen....I den boken var sågen det mest spännande förstås!

I expressens nätupplaga idag, ger bonden Pär-Ola Let´s Dance juryn bitter kritik för att de var så negativa mot honom. Hm, jag undrar vad han väntade sig, han är med i en dokusåpa där han ska dansa i direktsändning och juryn ska bedöma honom...dansar du bra får du lovord annars kan hända att det blir kritik...Sen är väl inte juryn så saklig alla gånger heller men något liten sanning finns säkert i det de säger.
Ett hårt uppvaknande för P-O, Let´s dance är ju inte direkt samma puttenuttsåpa som Bonde söker fru...
Jag tycker att han var modig som ställde upp i alla fall. Nu får han dansa loss hemma i vardagsrummet med sin fru istället!

Miraklet i Virginia där ingen dog trots F18 planet som kraschade mitt inne i ett bostadområde är desto roligare att läsa om. Ja, inte att planet kraschade men att ingen människa skadades allvarligt eller dog. Hörde precis en intervju med en kvinna som bodde i området. Hon sa att piloten hade bett om ursäkt för att han kraschade i deras trädgård.....Undrar om det var nån som hade Gevalia att bjuda på...där kan man ju verkligen snacka om oväntat besök.

Nu ska jag gå ut och hämta tidningen i postlådan, kom precis på att det kommer en idag. Det är ju inte helgdag idag, lite mer kaffe och en tidning så blir det toppen.

Det blev en grill från granngården som  lösning. Foliepaket med kyckling och andra godsaker ligger på.

Påskdunet har gåshud!

Idag bjöd jag mamma och sonen på påskfrukost med nybakat bröd, morots och dinkelbröd, blåbärssmoothie, ägg och te. En riktig lyxig start på långfredagen, det blev nästan som brunch, eller om det sägs på svenska frunch! Ute skiner solen och jag önskar att jag hade en grillring på framsidan, det är verkligen något jag måste ta och fundera ut en lösning på. Om ett tag tänker jag i alla fall klä på mig och sätta mig i lä med en kaffemugg i handen och njuta av att vara ledig.

Ett STORT påskägg fyllt med ostringar med chilismak....vi har hittat en ny favorit!

Här är mackorna sonen bjöd på med pesto, pepparsalami, mozarella och chiliost! Mycket kryddstarka och goda!

Jag har precis kommit ut ur bastun, lyssnar till sonen som är på övervåningen och lagar varma mackor. Det känns skönt att bara få slappa och veta att det blir lite skärtorsdagsmat om en stund.

Nu har jag kastat mig ner i soffan efter att ha varit och tränat mitt knä. Det värker och gör ont så jag tänker unna mig en stunds vila.
Skoldagen var bra, roliga aktiviteter och sen lite film innan dagen tog slut. Jag hoppas att alla barn får vara friska på lovet och njuta av att äta påskgodis och vara lediga.
Själv känner jag det som om luften gått ur mig, bara tanken på att laga middag eller överhuvudtaget göra någonting känns nästan oöverkomligt. Fast jag skulle tro att det känns bättre efter att ha slappat i soffan ett tag.
Lite ny energi i form av en jordgubbssmoothie är inte helt fel det heller....

Idag har jag varit på en intressant föreläsning, "Bedömning för lärande", startskottet på ett arbete som utgår från skolans uppdrag och kommer att pågå under flera års tid. En toppendag helt enkelt.

När vi skulle äta lunch drabbades jag dock av panik...min börs var borta....den fanns inte i väskan och inte i en enda ficka....Med kallsvett i pannan gick jag så fort jag kunde till bilen, där låg den så fint på förarsätet och väntade på mig. Jag hade lagt i från mig den efter att ha betalat parkeringsavgiften, förmodligen när jag sträckte mig efter väskan. Sen glömde jag bort att ta med den.
Jag drog en lättnadens suck och sen kunde jag verkligen njuta av en god lunch i lugn och ro. Medan jag letade börs hade mina snälla kollegor betalat min mat så det var bara för mig att ta för mig och sätta mig till bords och äta.

När kursen var slut betalade jag mina vitvaror....vips så hade ett antal tusenlappar bytt ägare. Himmel vad det är lätt att göra av med pengar......

Nu sitter jag i soffan och slöar med knäet högt, sonen kommer precis inramlande från sin träning, så nu ska jag umgås med honom en stund....kanske äta av jordgubbarna jag köpte idag.

Nu ska jag fylla på gnällkvoten lite grann igen. Klockan är bara halv nio men jag måste säga att jag funderar på att lägga mig i sängen. Mitt knä värker så jag tror jag ska bli tokig....funderar allvarligt på att ta en värktablett...men eftersom jag vet hur jag blir känns det tryggast att se till att jag ligger i sängen innan flygturen börjar....
Jag behöver inte ens nån kvast för att flyga....det räcker med ett litet piller som egentligen inte alls är särskilt starkt. Men jag tror att jag struntar i att flyga, det få hellre göra ont. Gillar inte känslan av att inte ha full kontroll.

Det är underbart skönt att ha det städat i alla fall, ikväll slipper jag skrapa av fötterna när jag lägger mig. Vilken skön känsla......dammsugarmonstret slukade allt som kom i dess väg. När det är sonen som dammsuger blir det dessutom extra bra gjort....han är mycket noggrannare än vad jag är. Snart börjar dock perioden när städningen kommer att få ligga på is, då blir det till att skrapa av fötterna varje kväll....Så i kväll tänker jag njuta av att skrutta runt barfota utan skräp under tårna........

Det blev middag till slut. Stekt potatis med lök, chili, timjan, rosmarin och ruccola. Till det chorizo med ost gratinerad i ugnen.

Nu säger kroppen stopp, det räcker för idag. Jag har haft en bra dag på arbetet men mitt knä har gjort ont hela dagen. Därför åkte jag hem en kort stund och vilade knäet innan det var dags för sjukgymnastik. Efter fyrtio minuters hårdkörning där tog jag mitt trötta, onda knä med mig och åkte hem.

Hemma i huset behövdes det dammsugas, så sonen drog runt den besten och jag följde efter med såpvatten och torkade golven.
Nu luktar det fräscht av såpa i vårt hus, påsken kan komma! I morgon ska jag på kurs hela dagen och sen är det ju skärtorsdag. Fattar inte riktigt att veckorna mellan de två loven redan har gått.

Alldeles strax ska jag börja med middagen. Helst skulle jag vilja knäppa med fingrarna och så skulle den stå serverad på bordet....men sån tur har jag inte. Arbetsfördelningen just nu ser ut som så, att jag lagar middag, sonen gör läxa.

Som vanligt rivstartade veckan. Full fart i skolan, hem och släppte in vitvarorna i garaget och sen åkte jag till stan. Först uträttade jag en del ärenden, efter det hade ju-justuklubben årsmöte....och hur det nu gick till så upptäckte jag att jag blev invald i styrelsen.....Efter ett första kort styrelsemöte tillföll sekreterarlotten mig. Så nu vet jag vad jag gör var fjärde vecka när sonen tränar, då är det styrelsemöte. Men det var som en av de övriga i styrelsen sa: Du kan lika gärna vara med, du är ju jämt här ändå....

Mitt knä har värkt rejält under dagens andra halva. Det är verkligen jättejobbigt att gå på stan. Det gör så ont i knäet och sen börjar det värka under foten och lite överallt, följden blir att jag haltar väldigt mycket. Nu gör det inte riktigt lika ont längre för årsmötet höll på en och en halv timme så då fick jag vila....det enda som hände då var att jag fick träsmak i baken i stället.

Äntligen är jag hemma i lugn och ro, jag ska slappa framför teven och varva ner ett tag innan jag dyker i säng.
I morgon är det en ny dag, först biblioteksjobb och sen ska jag upp till min klass.

God lax och pressad potatis har lagt sig tillrätta i magen. Mätt och nöjd har jag slagit mig ner i soffan för att slappa en stund och vila mitt knä. Om ett tag ska jag förbereda morgondagens jobb. Men än unnar jag mig en stunds vila.

Idag har jag förutom att fixa lite med tvätten passat på att baka lite kakor så att vi i alla fall har några nu när det blir påsk snart. Jag gav bort lite kakor också, dels till mamma, dels till björkrismannen! Det blev rätt många, runt 45 stycken. Receptet har jag fått av en mycket god vän i Östersund. Tyvärr hade jag inte alla de rätta ingredienserna hemma så jag fick improvisera lite. Men resultatet blev supergott! Vet inte vad kakorna heter men min mamma sa att hon har ett liknande recept som heter Falska biskvier, så det får bli kakornas namn! De är i alla fall himmelskt goda!!!

Ja i morse räckte det med att titta ut genom fönstret för att vårkänslorna skulle försvinna....stora fina lapphandskar singlade ner, tätt, tätt. Ett rejält lager med snö täcker allt utomhus, det blir till att sopa fram bilen om den behöver användas.

Fördelen med snön är ju att den trots allt äter på den som ligger kvar i högar här och där. Sen är det ju bara april, första april dessutom.
Undrar just hur många aprilskämt som dyker upp idag? Märker att hur man skämtar med varandra har ändrats med tiden.  I stället för att lura varandra med ord, saker som hänt, vad man kan göra o.s.v. är det numera många som manipulerar mat och dryck och gör mer bus istället, kladdar ner handtag etc.

Tiderna förändras så det är väl inte konstigt att även sätten att skämta förändras...från början gick skämten i Sverige mest ut på att få folk att gå dumma ärenden. Sedan i och med mediernas framfart ändrades sätten hur man kunde skämta, plötsligt nådde man ut till en stor del av svenska folket.
Fortfarande tycker jag att ett klassiskt aprilskämt som balanserar på gränsen för vad man kan tro på eller inte är absolut roligast.

Earth hour!

Kyckling Satay

Nu har vi precis ätit middag. Det blev en god Satay. Jag slappar framför teven en stund i väntan på att tvätten blir klar. Sonen sticker ut och cyklar med en kompis!

Några vårtecken!

Några små krokusar på väg att blomma i rabatten.

En liten vårplantering på bron.

Min tonåring sitter i solen och läser.

"Gardinknopparna" stack precis upp ut snön för en vecka sen.

Idag är det strålande väder utomhus. Jag vaknade tidigt med huvudvärk så jag tog en tablett och somnade om....länge. När jag sen vaknade till fick jag erbjudande om att hänga med ut i skogen idag, men just då kände jag mig inte riktigt på G. Men för alla som kommit upp i tid och ut i naturen kommer det här att bli en toppendag.

Jag gjorde mig en kaffemugg och läste tidningen i stället. Då såg jag att renoveringen av simhallen här i Bredbyn skjuts på framtiden...igen....varför blir jag inte förvånad?

Jättetrist, det finns pengar att pumpa in i företag som har tagit sig an projekt dömda att misslyckas på förhand, men inte att se till att våra barn och ungdomar får chansen att bli simkunniga. Prioriteringsordningen i kommunen  kan verkligen ifrågasättas.

Eleverna från kommunens ytterområden ska med buss ta sig till de simhallar som finns kvar...och det blir inte särskilt ofta....
Där får de en period öva sig i att simma och livrädda. Sen när de anses kunna det, blir det inte fler badtillfällen. Ingen mängdträning så att färdigheterna upprätthålls.

Antalet timmar i veckan är ju konstant och ska räcka till många elever, så det är ju inte konstigt att man inte får bada ofta när det finns så få simhallar som fungerar. Dessutom är det en tidsfråga. Tiden det tar att åka en mil eller fyra mil är stor.
Men det är ju förstås mest en ekonomisk fråga. Pengar är ju det allt handlar om hela tiden, eller snarare på hur de hanteras i kommunen......

Trots strålande sol utomhus med löften om en härlig tid blir jag beklämd, för min känsla är att ansvariga i kommunen sakta men säkert monterar ner landsbygden och gör det svårt för människor att bo här. Världsklass-bullshit!!

Jag har en egenhet som jag delar med i alla fall vissa av mina släktingar. När det blir kväll och jag börjar bli trött kan jag inte ha sockar på mig. Det är precis som om fötterna skriker åt mig att ta av dem. Denna speciella egenhet visar sig framförallt när jag är hemma, tack och lov. Ännu har jag inte fått det stora behovet att slita av mig dem ute bland folk....
Jag ska väl i och för sig vara glad att det bara är sockarna jag inte står ut med att ha på mig...

Nu har jag i alla fall nått det stadiet....socks off!!

Kvällens plockmiddag!

Ja, jösses vad snabbt den här skolveckan gick. Den avslutades med dans och skratt men vi konstaterade att vi nog ska gå till gympan nästa gång vi ska dansa så vi får mer plats...men roligt hade vi! Planerade det vänskapstema vi ska börja med efter påsklovet gjorde vi också....nu är det bara jag som ska skriva ner alla goda idéer vi pratade om.

När jag sen kom in genom dörren hemma för att byta om till träningskläder, möttes jag av sonen som plockat upp, duschat och bytt kläder efter skoldagens utflykt. Dammsög hallmattan så att gruset försvann hade han också gjort! Vilken fantastisk pojke jag har!!

Tränade så hårt jag orkade på sjukgymnastiken....när jag kom hem och hade suttit en stund värkte knäet nåt infernaliskt. Men jag, en kall Stella och att långt bastubad gjorde att det kändes bättre.

Nu sitter jag vid köksbordet med köttbullar i ugnen, rockmusik i högtalarna och ska alldeles strax förbereda resten av middagen. Det blir plockmat ikväll också. Olika ostar i kuber, vitlöksbröd, grönsaker i plockbitar och förstås köttbullar då....mer än så orkar jag inte med ikväll. Mätta blir vi i vilket fall!

Jag kom hem från jobbet vid halv sex, hungrig och trött och funderade som bäst på vad vi skulle få till middag. Öppnar dörren och en ljuvlig doft möter mig. Doften av nylagad mat. Det var min mamma som visste att jag skulle komma hem vid den tiden som hade lagat middag. Goda ugnsstekta potatishalvor med timjan och köttfärsschnitzlar med vitlökssmör! Snacka om lyxig vardagsmiddag. God sallad serverades också även om det inte är med på bilden.

Efter middagen satte jag mig med en del jobb ett tag igen, satt och småfrös där jag jobbade, då slog vi igång bastun så nu ligger jag nybastad i soffan och tittar på Antikrundan. Mitt knä värker rejält, men nu behöver jag inte göra så mycket mer i kväll. Imorgon är det fredag och helg igen, då finns det lite tid att ta tag i allt som växer på hög här hemma. Men ikväll blir det inte mer. 

Jag är hemma en kort stund för att äta middag innan det är dags att åka till Ö-vik igen. Mitt knä skulle röntgas och sen tittas på av min ortoped idag på eftermiddagen. Det tog längre tid än jag hade räknat med för de var sena på ortopedmottagningen, ovanligt tycker jag, det måste ha hänt något speciellt som gjorde att det hade dragit ut på tiden.
Men det gick bra i alla fall, det såg fint ut på röntgenbilderna och min ortoped tyckte att jag hade fått tillbaka mycket rörlighet snabbt. När jag sen berättade om den smärta jag får i knäet lite nu och då, tog han fram en låtsas-knäled och visade exakt hur mycket som varit trasigt, igen....plötsligt blev smärtan mer förståelig. Jag verkar ha lätt att glömma ( läs förtränga) hur trasigt mitt knä har varit varje gång, det är väl därför min tolerans gentemot smärtan är så liten. Så det är bara att träna på för allt vad tygen håller. Ju starkare musklerna runt knäet blir desto mindre ont kommer det att göra!

Efter sjukhusbesöket handlade jag lite grejor till skolan som vi har saknat ett tag. Skönt att få det gjort. Nu med en bit mat i magen ska jag unna mig en stunds vila innan det är dags att köra ner sonen till stan för hans träning.

Jag funderar på att flytta min matblogg från Amelia till Allehanda...jag är lite less på all reklam som omger Ameliabloggen.
Jag vet också att den kan vara svår att hitta till nu (om man inte har adressen) efter att de gjort om utseendet på startsidan för Amelias bloggar.
Då tänkte jag att det kan vara trevligt med lokalt bloggande i stället...Allehanda använder samma bloggverktyg som Amelia så det borde gå rätt lätt att importera den.
Men det får jag fundera på ett tag till tror jag. Vill vara säker innan jag tar steget....
Hm, verkar som att jag har små bekymmer just nu..........

Upphottad ravioli med sallad! Gott, om man gillar ravioli förstås.....

Nu är de här, alla kartonger och småpluttegrejor från IKEA. Gångjärn, dämpare och allt mellan himmel och jord. 1025,40 kg vägde alltihop. Pust för att lasta av allt det.
Själv var jag inte hemma utan jag hade husvakter som tog emot leveransen. När jag tittar på bilden ser det inte ut att vara så mycket men jag lovar att när jag stod där i garaget och kollade på nära håll så var det som om kartongerna ville hoppa på mig......Men till slut kommer allt att vara ihopmonterat och sitta där det ska. Det kommer att bli underbart. I dag ringde de från Lundgrens och sa att mina vitvaror var färdiga för utleverans även de. Så på måndag fylls garaget på ännu mer! Tur att det är en årstid när bilen kan stå ute utan problem.


Ja på tal om bilen, det var tydligen en läcka på någonting under bilen. Någon slags behållare med en behållare inuti....hörde inte riktigt vad han sa eftersom vi har så dålig mobilmottagning på jobbet.  Men klart är att det inte var olja utan nån annan kladdig vätska som fanns i den inre behållaren. Fast de kunde inte förstå hur den hade gått sönder för den yttre behållaren var tydligen hel....nåja det måste bytas, reservdelarna finns i  Danmark men det är ingen fara att köra med bilen så i morgon när jag ska på återbesök på ortopedmottagningen  får jag skjuts till Själevad och kan hämta hem bilen ett tag.

Idag har jag plågat mitt knä ett tag på eftermiddagen. Jag börjar alltid med att cykla nu när jag tränar och det är bara att konstatera, sorgligt nog, att flåset är på låg nivå. Förhoppningsvis blir det bättre allteftersom att tiden går. Hungrig av att träna blir jag i alla fall så jag har en upphottad ravioligratäng i ugnen. Med extra chili, parmesanost och riven gratängost på toppen blir det en riktig festmåltid! Lite oregano när den kommer ut ur ugnen får fullborda det hela.

Oj, vad den här veckan rivstartade. En dag med sång, bild och några utvecklingssamtal. Följt av en tur till stan och städning av ju-jutsulokalen. Sudden dammsög, jag torkade och plockade. När vi var klara gick vi och hämtade hans ID-kort som var färdigt och sen var det middagsdags....Ikväll fick Wayne laga maten. Han bjöd på krämig fisksoppa med kräftstjärtar till mig och foccacia med pesto, mozarella och skinka till sonen. Mycket gott.


Därefter tillbringade jag en och en halv timme och kollade på sonens träning. De övade mycket Ne-Wasa  ikväll inför lördagens tävling. Därefter åkte vi till Magnus bil dit min snälle hustomte hade kommit med min Röda fara ( vi körde mammas bil till stan). Den ska kollas upp i morgon, jag har hittat oljefläckar under den och det känns inte helt hundra....bäst att kolla upp det.
Nu får mitt värkande knä vila till i morgon. Då tar jag nya tag!

Ikväll blev det favorit i repris men på annat sätt. Den andra halvan av ytterfilén och potatisgratäng blev en passande söndagmiddag! Med mycket peppar blev det drag i maten idag vill jag lova! Sonen åt med förtjusning och kunde inte bestämma sig för vilken av varianterna han tyckte bäst om, dagens eller förra veckans ytterfilé. Jag kan inte heller bestämma mig, de var båda goda på olika sätt.

På tallriken.

Mixad sallad med balsamicocreme och svartpeppar på. 

Gratäng och kött i ugnen!

Det är klart att det blev våfflor idag. Med mix från affären, vatten och smör vispades smeten ihop. Sedan gräddade jag ett antal våfflor så att alla fem som åt blev mätta. Med grädde och hjortron- eller svartvinbärssylt. Strösocker istället för sylten för den som ville ha det så.

Ute börjar det märkas att våren är på väg. I rabatten på framsidan av huset har både lökväxter och tidiga perenner börjat att titta fram. På alla sidor runt dem är det fortfarande mycket snö men det skyddar ju de gröna små blad som vågar sig upp ur den svarta kalla jorden.



Sudden och en av hans kompisar fick bära upp stolar och ett bord till framsidan. Där har jag nu suttit med en kaffemugg i en och en halv timme och njutit av solens värme. Livsandarna har verkligen vaknat till liv igen!!

Vaknade ganska tidigt, trodde jag,  av att solen sken in bakom rullgardinen. Klev upp startade kaffepannan och satte mig med datorn i knäet eftersom det inte kommer någon tidning idag. Då upptäcker jag plötsligt att klockan är halv nio och inte halv åtta som jag trodde....jag hade glömt att ställa om klockan igår innan jag somnade. Plötsligt blev den här dagen en hel timme kortare...

Jag har satt mig i soffan i vardagsrummet och lyssnar på de ljud utifrån som söker sig in. Hundar som skäller, vi har ett helt gäng häromkring...bilar som kör och människor som går förbi på promenad.
Det låter på ett särskilt sätt när en bil med dubbdäck kör förbi på de osopade gatorna. Jag kom just nu på att det är ett av vårens speciella ljud. För våren har många speciella ljud, många av de är förknippade med snösmältning och vattendropp, men dubbdäcksljuden mot grusiga gator hade jag aldrig tänkt på förut.

En och annan fågel sjunger till lite också ibland, det får jag också lust att göra nu när våren kommer så nära. Men det gäller att hålla en lagom förväntansnivå på våren i det här skedet...almanackan visar bara den 25 mars....

De bakar croissanter på Nyhetsmorgon och det ser så gott ut....nybakade med smör, en god marmelad och ost som nästan smälter. Mums!! Undrar varför jag inte köpte färdigkavlade på burk som man bara gräddar i ugnen igår när jag handlade...höll faktiskt i en sån förpackning.
För att göra som bagaren på teven och kavla i 50! lager.....det finns inte på kartan! Då är jag väl klar lagom till nästa lördagsfrukost....

Ute är det plusgrader, det drippar och droppar. Snart är det snöfritt hela vägen fram till postlådan. Framför vardagsrumsfönstret är trallen framme, så bara det går att komma in i förrådet ska jag be någon hämta några stolar. Då går det att sitta i solen och njuta när den behagar titta fram!
Jag och Gumman Tö är ju på samma lag!!  Vi kommer att vinna trots de bakslag som kommer. För bakslag lär det ju bli, det är väl det enda som är säkert.

Idag ska jag ta hand om vår egen återvinningscentral på balkongen och köra iväg med den. Varje gång jag tömmer kartonger och annat bestämmer jag mig för att det inte ska behöva gå lika långt mellan besöken på återvinningsstationen...men än har jag aldrig lyckats med det. Det blir liksom inte av. Jag måste också ta bort skidor och annat från bron....den tiden är förbi nu! Riset från kransen som suttit på dörren ska också väck, krukan med vinterdekoration som ser ut nån slags sorglig rest av...ja vad? Det ser bara trist och hemskt ut....

Våren är här, hurra, hurra!!