Nu har den tröttaste pojken kommit hem, blek och åksjuk. Efter att ha kastat av sig katthårskläder i hallen fick han lite mat och sen tog han en lååååång dusch! Nu har han fått lite färg på kinderna och konstaterar att han har  haft det jättebra hos sina båda kompisar, det blev inte så mycket sömn bara.
Nu blir det nog bara lugn och ro här hemma idag. Jag tycker att det är skönt att han är hemma igen, det är så tomt när han är borta.

Gårdagens middag, räkor med godaste majonäsen!

Räkor, räkor, räkor.

Gott bröd.

Godaste majonäsen med ingefära, vitlök, lime och chili. 

Lördag morgon, alla muskler jag har i underarmar och händer protesterar....de är inte vana att montera skåpstommar, det är tydligt. Tänk vad många muskler man har som inte används i vanliga fall.
Andra delar av kroppen gör sig också påminda, framför allt  mitt knä. Det känns som att ha tandvärk i knäet, inte för att jag har haft tandvärk särskilt ofta, men jag tror att det känns så...

Tänker ta mig upp för att göra frukost alldeles strax men jag känner mig lite slö.
Men det är nog smart att kliva upp för om ett tag kommer sonen hem och med honom min morbror. Då ska vi sätta oss och fixa min deklaration efter husförsäljningen förra året. Jag har plockat fram alla papper och förberett så det lär ju inte behöva ta så lång tid.
Övriga planer för dagen är att fortsätta plocka ur köket, flytta kylen och sen gå till mamma och äta middag.

Det var ju inte särskilt upplyftande att läsa tidningen i morse....det ska sparas på skolan, igen! Jag blir alldeles matt och känner förtvivlan.
Nu sticker jag kanske ut hakan men jag tycker att det är viktigare med personal i våra barns skolor än fotbollshallar, konstgräs och tveksamma Sekab-affärer....Läste precis att Övik energi på två år gjort en förlust på en kvarts miljard....
Nä, satsa på vår framtid, barnen, i stället!! De är det absolut viktigaste vi har, de är vår framtid.

Nu är den lilla svarta minibilen återlämnad och jag har fått hem min egen igen. Dessutom hade jag sån tur så jag fick på sommardäcken samtidigt som de fixade avgasreningsbehållaren. Kommer det mycket mer snö så man behöver vinterdäck kan jag använda mammas bil, hon har inte skiftat däck ännu.
Den lilla bilen jag fick låna medan de fixade min var kanske inte den roligaste att köra på landsväg med, men som stadsbil skulle den vara helt perfekt.

Nästa lyckosamma sak denna fredag var att de hade tömt på återvinningen så jag blev av med alla tomma kartonger och all frigolit redan idag. Nu tänker jag vila, tycker att jag har gjort mig förtjänt av det, i morgon blir det till att fortsätta tömma köket och sen ska det deklareras också. 

I morse klev jag upp tidigt för att åka med bilen till stan, medan jag satt vid bordet och åt frukost kom snickaren in för att kolla upp lite saker inför köksjobbet som startar på måndag.

Nu har det redan blivit dags att åka och hämta hem bilen igen och under tiden bilen har varit på verkstaden har elva skåp blivit monterade. Jag fick hjälp av världens bästa Stig så det gick som en dans.
Mitt på hållet bjöd mamma på lunch och sen har vi dessutom hunnit med att dricka en kopp kaffe ute i solen.

Känslan av att alla stommar är monterade är helt underbar! Nu är det bara alla lådor att montera, men det blir bra kvällssysselsättning framför teven. Jag har ju ett antal veckor på mig. Bänkskivorna kommer dessutom att dröja innan de levereras så jag vet redan nu att jobbet kommer att dra ut på tiden. Men det är säkert nån mening med det också!

11 skåp fick plats i arbetsrummet.

Resterande 7 står i vardagsrummet.

Nu har det fikats, surrats, skrattats och handarbetats i flera timmar. Ja, handarbeta och handarbeta....det stickades och virkades till höger och vänster men själv höll jag mig till att fika.
Det som fascinerar är att timmarna går så snabbt bara, nu får man se fram emot nästa gång! Då blir det jubileum.
I morgon bitti måste jag ställa väckare igen, bilen ska till verkstaden för att byta ut den del som var trasig och som gjorde att jag trodde att det var oljeläckage.

Jag känner mig rätt nöjd med eftermiddagens jobb. Sju skåpstommar är monterade. Nu är det bara elva kvar, men i morgon får jag hjälp så då ska det väl kunna bli några till. Nu säger jag godnatt!

Sådärja, nu har jag tröttat ut knä och lårmuskel ett tag igen. Min sjukgymnast som skulle komma tillbaka idag lyste med sin frånvaro men jag tränade på som vanligt ändå. Om ett tag ska jag ringa till den nya sjukgymnasten när det blir telefontid för att boka tider nästa vecka.

Det känns i alla fall bra att få en nyttig genomkörare, även om smärtan kommer som ett brev på posten efteråt. Eftersom jag tömde så många skåp igår kan jag ta det lite lugnare med packandet idag.

Sonen har packat sina grejor för att åka till stan och kompisar, efter lunch sticker han. Då blir det bara jag här hemma, men jag har i alla fall ett trevlig kafferep att se fram emot ikväll.

Livet kan verkligen ändra perspektiv helt plötsligt. Satt och kollade in Nyhetsmorgon och då hade de besök av den unge killen från norra Sverige som blev helt sönderbränd av het ånga när de skulle gå in och göra ett jobb på Nordkalk i Luleå.
Åtta fingrar är  borta, ansiktet är helt sönderbränt, han har 50% brännskador på kroppen och ändå har han en fantastisk framtidstro och kämpar sig tillbaka till en meningsfull tillvaro.

Det stora problemet att ingen vill ta på sig ansvaret för olyckan, utredningar som företaget gjort visar att det bara var en tragisk olycka....hur kan man säga" bara" en tragisk olycka.....Jag tycker inte att det är för mycket begärt att man faktiskt tittar över säkerhetsrutiner och funderar vad man kan göra annorlunda till nästa gång så att en sån tragisk olycka inte behöver hända igen. Att kunna säga att uppenbarligen har våra säkerhetsrutiner inte varit tillräckliga, vi måste ändra dem. Ge honom lite ekonomisk upprättelse, för även om pengar inte gör att han mår bättre lär ju hans ekonomi inte vara den bästa med tanke på läkarbesök, behandlingar, utebliven arbetsinkomst etc...
Trots allt hade han så mycket hopp och framtidstro i sin röst så jag hoppas verkligen att livet hjälper till genom att  jämna vägen så mycket som möjligt för honom.
Hittade den här gripande artikeln om honom.

Nu börjar det hända saker i köket. Alla skåp med porslin är tömda, städskåpet är tomt och i vardagsrummet har vår lilla provisoriska kökshörna börjat växa fram. Inser att vi kommer att ha grejor överallt. I helgen ska jag tömma grytskåp, lådor och skafferier. Sen ska allt ner från väggarna, lister ska bort och kyl/frys ska flyttas. Men att flytta den kommer jag att få hjälp med. Jag är i alla fall glad att jag började i tid, det tar längre tid än man tror.
Eftersom jag dessutom får ont i knäet och behöver sätta mig och vila då och då är det i princip en nödvändighet att börja i tid om smärtan ska vara dräglig. Jag passade på att göra mycket idag när sonen var hemma och kunde bära, i morgon sticker han till kompisar i stan och kommer inte hem förrän på lördag. Därför är jag glad att skåpen med det tunga porslinet är flyttade.....bara att hoppas att jag inte behöver något av det under helgen....

I arbetsrummet står en del saker från köket.

I gillestugan har vi packat porslin i plastbackar.

Här är början på vår lilla kökshörna. 

Jag gjorde köttfärsbiffar häromdagen där jag hämtade inspiration från ett recept på Icas hemsida. Men jag läste inte instruktionerna hela vägen så ingredienserna hamnade lite fel bitvis, men snacka om att det blev gott! Extra mycket soltorkade tomater och färsk oregano. Potatismos även det med oregano och parmesan.
Nu har jag nått det där stadiet där paltkoma är nära....jag skulle behöva plocka ur nåt skåp till men har svårt att komma mig för. Kanske sen....

En rush till stan och hem igen. Träffade en snäll ortopedtekniker som visade mig vad som hade hänt med mitt främre fotvalv. Fast att han tyckte inte att det behövdes formgjutna inlägg så här i första skedet utan det blev ett par färdiga i skinn att prova. Blir det inte bättre drar han av den kostnaden på de andra. Några varningens ord fick jag med på vägen. Dels att det kommer att göra ondare till en början, eftersom foten måste vänja sig, så jag kan inte ha dem hela tiden. Det andra han sa var att jag måste knyta upp skorna så att inläggen inte styrs fram när jag tar på mig skorna....Hoppas jag kan göra som han säger.

När jag kom därifrån var jag så glad att det blev så mycket billigare än jag trodde att jag unnade mig lite nya vår- och sommarkläder. Två långshorts, och två toppar. Det var evigheter sen jag köpte nåt nytt i klädväg till mig själv så nu var det dags.
Innan jag åkte hem köpte jag med mig chiliost som inte finns att få tag i här hemma. Den är så god att äta på mackor, i mat, ja bara som den är också!
Täckpapp, målartejp och färg följde också med i bilen när jag åkte hem.

Väl hemma möttes jag av en härlig överraskning, Sudden hade dammsugit i hall och kök, plockat ur tre köksskåp och väntade med fikat färdigt när jag kom hem! Härligt! Nu vilar jag mitt ömma knä en stund innan jag ska ge mig på lite fler skåp.

På teven lär de ut tekniken hur man ska göra när man byter sina egna däck, det börjar ju bli dags för det nu. Sen jag flyttade till Bredbyn har jag alltid lämnat in bilen och fått däcken bytta men jag skiftade alltid själv när jag bodde i Östersund. Däcken på Corsan var relativt lättbytta men Bubblan hade självdragande muttrar så till den hade jag ett förlängt fälgkors som jag kunde stå på, så hävefekten blev större. Utan det var det hopplöst att få upp dem. Garagedomkraften jag använde då finns kvar i garaget som minne...

Annars tycker jag att det handlar om att så frön, plantor och blommor nästan varje morgon. Det är precis som om de vet att jag inte har nåt växthus så att jag inte kan hålla på med frön och blomjord hela tiden...De retas och frestar mig...Skulle inte köket ha byggts om hade jag tänkt så några chiliplantor och ställa i köksfönstret i alla fall, men jag kommer att ha lite dåligt med fönster, så hur svårt det än är att låta bli så sås inga fröer inomhus detta år.
Tur att det finns andra som håller på, då kan man köpa färdiga plantor. Men efter att ha haft växthus många år är jag lite bortskämd av att ha ett överflöd av plantor att välja mellan när det ska planteras ut. Eller att äta den första egna gurkan för den delen...eller tomaten....eller chilin....eller.....

I natt har jag inte sovit så bra. Jag har haft massor med märkliga drömmar, inga mardrömmar men konstiga ändå. Drömmar som lämnar en konstig olustkänsla, av att ha glömt någonting eller att ha gjort något fel. Nu är jag vaken i alla fall och lämnar drömmarna till nästa natt.

Idag ska jag träffa ortopeteknikern, hoppas han kan hjälpa mig med min onda fot. Sen är det fortsatt skåpurplockning som gäller. Måste hämta några flyttlådor hos mamma....trodde inte att jag skulle behöva såna så fort igen....tur att mamma sparade ett gäng.

Nu ska jag ta mig lite frukost, ingen pizza idag, den är slut....få se om jag hittar nåt annat onyttigt i kylskåpet!

Ännu ett skåp är urplockat, jag är nybastad och funderar som bäst på att göra mig en knäckemacka med stekt inlagd strömming. Kollar hockey men det går inte så bra för Skellefteå hittills. Hoppas det vänder så de vinner.

Kanske de spelar bättre med lite mat i magen...hallå strömmingen här kommer jag!

Idag har jag faktiskt gjort en del nytta. Förutom att träna ( det känns kan jag säga) har jag plockat bort påskgrejor inomhus. Jag har tömt tre köksskåp och skruvat loss handtagen. En låda är också tom. En snäll vän kom med kokplattor, så jag har ställt dem på ett litet bord. Jag tänker mig att om jag gör lite varje dag blir det inte så jobbigt.

Jag har också äntligen kommit mig för att ringa till en ortopedtekniker, så i morgon måste jag ner till stan. Hoppas han kan hjälpa mig så att det slutar göra så ont under foten när jag går. På fredag måste jag också ner, då ska det som var trasigt på bilen fixas. Sen ska väl sonen skjutsas ner nån dag också kan jag tro....en vecka när jag inte skulle åka ner alls blir det fler resor än i vanliga fall. Nåja, jag kan ju i alla fall passa på att hämta hem färg vid nån av resorna.

Till middag blev det persilje- och parmesanstuvad potatis och vitlöks- och chiliärtor. Till det lite parisare stekt i bitar. Så nu vilar jag en stund innan jag ska ge mig på ett skåp till. Efter det kanske det blir lite bastubad som belöning!

Två av mina absolut värdefullaste kokböcker kommer från min mormor och är så väl använda att de är alldeles sönderbläddrade. Den ena är en tryckt kokbok med allehanda äldre klassiker. Den andra skrev hon i när hon gick skolkökskurs mellan 1937-1938.
Från ena hållet ser man precis vad de fick lära sig laga, dag för dag, samt vad portionspriset var. Från det andra hållet finns mängder av olika recept. Den är en guldgruva när man ska försöka göra riktig husmanskost.

Här ser man mellan vilka datum hon gick kursen!

Tättskrivna sidor.

På Anna-dagen 1937 lagades kokt flundra med sås och potatis!

En av de dyrare rätterna, 40 öre per portion!

Från andra hållet finns alla recepten!

Grått, mulet och trist utomhus, det skulle gärna kunna få vara några plusgrader till så att snön försvinner snabbare.
Högarna med kokböcker ska flyttas idag, kycklingarna ska hoppa ner i sina kartonger. Jag tror att de behöver hjälp, inte lär de gå dit själv...
Sjukgymnastiken ska få ett besök, jag behöver träna knäet igen. Nu är det slut på slövilan.
Det blir ingen resa till stan i dag i alla fall, för kompisen Sudden skulle hälsa på är sjuk. Jag hade tänkt köpa färg till köket när jag ändå skulle skjutsa honom, så jag får fundera när jag ska planera in den resan i stället.
Nu har jag precis ätit frukost....världens nyttigaste..NOT! Anna Skipper skulle få spel...jag åt pizzarester! Mmmm, inte nyttigt men gott! Funderar på att göra bort träningen redan nu så får jag bara vara hemma sen, eftersom Sudden sover kan jag ju lika gärna passa på. Återkommer i ärendet....

Efter att ha tagit reda på tvätt började jag med kokböckerna. Det blev tre rejäla högar, två som ska vara kvar och en som ska säljas/ skänkas.
Nu ligger de på bordet i köket och väntar på att jag ska flytta dem någon annanstans...men var?
Jag ska nog göra plats i bokhyllorna i arbetsrummet för de som ska vara kvar så länge och de som ska bort stoppar jag väl i kassar.

Det visade sig att jag inte behöver laga middag i kväll, vi blev bortbjudna så om ett tag ska vi promenera iväg. Jag har i alla fall förberett morgondagens mat. Köttfärsbiffar med bland annat parmesan och soltorkade tomater. Det blev inte riktigt som det skulle trots att jag hade bestämt mig för att följa receptet till punkt och pricka. Jag läste innehållsförteckningen och sen satte jag igång....tills jag plötsligt upptäckte att vissa ingredienser som jag stoppat i köttfärssmeten skulle ha varit i såsen.....då struntade jag i resten av receptet och gjorde som vanligt...

Dagens lärdom, ska man följa ett recept är det bra att läsa igenom alltihopa innan man sätter igång....Det påminner om de instruktioner jag ger mina elever innan de sätter igång med en ny uppgift.....jag kan bara konstatera att jag inte lever upp till det själv!
Provsmakningen var i alla fall okej, faktiskt mer än okej!

Annandag påsk, snart ska alla små kycklingar, häxor och fjädrar krypa ner i sina kartonger igen. I vårt hus har det inte varit så många framme, några stycken bara så det blir inte så mycket att ta bort. Sudden ska till en kompis i stan i morgon så när jag kommer därifrån ska jag plocka bort pyntet tror jag. Men idag får de vara framme, deras sista fria dag den här gången.

En av dagens huvudnyheter på Nyhetsmorgon behandlar boken Anders Pihlblad har skrivit, som handlar om Moderaterna. Där lyfts återigen frågan om anonyma partibidrag. Så nu vet vi vad debatten och nyhetsflödet kommer att handla om några dagar.

Förfärligt är ordet för tragedin utanför Tidaholm där en hel familj dött efter att ha brunnit inne i den stuga som brann ner till grunden. Det finns ingenting förutom två murstockar kvar. De säger att det kommer att bli svårt att hitta brandorsaken just på grund av att det brunnit så häftigt. Jag ryser av olust vid tanken på familjen som överrumplades av elden. Usch...

Vapenvilan i Syrien verkar också vara hotad, det är svårt att få parterna att överhuvudtaget komma till förhandlingsbordet, än mindre komma överens.... ska den stackars civilbefolkningen aldrig få lugn och ro.
Tänk tanken att det rullar stridvagnar och skjuts utanför knuten. Det är med fara för livet man överhuvudtaget kommer till affären för att handla....om det överhuvudtaget finns nån mat att köpa. Skolor som måste hållas stängda för ingen törs skicka dit barnen. Tänk att hela tiden leva i ständig skräck och rädsla....
Det gör mig så tacksam att jag lever i det land jag gör.

Nu ska jag ge mig på lite av dagens göromål, den rena tvätten ska vikas och helst plockas undan. Jag ska nog också ta fram mat från frysen till middag, kanske en bit älgkött?

Det blev soligt idag, vilken tur då slapp jag göra så mycket inomhus. Jag kunde sitta på framsidan och bara må gott i stället.
Jag har startat nån tvättmaskin och åkt iväg med återvinning men det är också allt som blivit gjort. Känner mig som världens slöaste människa just nu faktiskt....när jag tänker tillbaka på hur jag gick an innan och under flytten i höstas förstår jag inte riktigt att jag orkade.
Sudden njuter också av att vara hemma i lugn och ro, han sitter ute med mig i solen, tar nån liten promenad ibland, annars slappar han mest han med. Vi behöver nog det båda två.

Jag sitter och slötittar på Sliding doors....faktiskt en riktigt bra film. Jag har sett den på teven några gånger och den har växt varje gång. Tyckte inte att den var så bra första gången. Det som fascinerar är hur olika livet kan bli beroende på de val man gör och på tillfälligheternas spel. Tänk om det finns en parallell Katarina någonstans som livet utvecklats helt annorlunda för. Tanken svindlar, inte för att jag vill att det ska vara annorlunda men det kittlar lite att tänka så.

Grillat till lunch idag igen.